VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Fackböcker 2019

Världens huvudstad

Av Olle Wästberg

När påven Johannes Paulus II besökte New York 1979 kallade han staden ”The Capital of the World”. New York är på många sätt en unik stad, dominerande på finansmarknaden och inom reklambyråvärlden.

En kulturell huvudstadstad; teatrarna kring Broadway och de närmare 300 konstgallerierna i Chelsea uppmärksammas över hela världen.

Henrik Berggren beskriver i sin nya bok Historien om New York hur staden har vuxit fram och fått denna roll. Det finns en personlig utgångspunkt bakom boken: när Berggren var 10 år, 1967, kom han till New York med föräldrarna och bodde där i fem år.

New Yorks historia är väl dokumenterad i många hundra skrifter. Själv har jag ett tiotal böcker om stadens historia och Henrik Berggren hänvisar till över 50 verk. Att få en sammanfattning på 320 sidor är därför bra.

USA har sedan århundraden två huvudstäder. Medan Washington är den officiella politiska huvudstaden är New York den ekonomiska. Innovationer och industri var länge centrala, nu dominerar medier, marknadsföring och finansiella företag. Mammon skulle i New York få fler röster än Gud, brukar man skämta. Staden är inte är riktigt typisk för USA, den har liknats vid ett rymdskepp som har landat på USA:s östkust. En del amerikaner har aldrig varit i landets största stad.

Den mest kända av de tidiga newyorkarna var Peter Stuyvesant, som kom till Nieuw Amsterdam 1647. Han började som borgmästare med en sluten politik som förbjöd judar, kväkare och andra att utöva sin religion, men tvingades till reträtt och öppnade staden. År 1654 grundades till exempel den första synagogan i New York.

I början var New York långt ifrån den största amerikanska staden. Boston och Philadelphia var större. Det dröjde till in på 1700-talet innan staden fick mer än 5 000 invånare. Men sedan växte den genom allt fler invandrare från England, Irland och Tyskland. New York var den nordamerikanska stad där det fanns flest svarta slavar, i mitten av 1700-talet en femtedel av stadens invånare.

På 1800-talet skapades det vi känner igen som stadens karaktäristika. Wall Street heter ju så därför att där löpte en mur mot norra New York. Men den revs och man fattade beslut om the grid, att staden skulle byggas i ett rutnät. År 1883 skedde det viktigaste för att verkligen lyfta upp New York: Brooklyn Bridge. New York var då USA:s största stad, Chicago nummer två och Brooklyn trea. När New York och Brooklyn förenades etablerades staden som USA:s absolut största. Ett årtionde senare skapades dagens New York genom att Queens, Bronx och Staten Island inkorporerades.

Att FN-högkvarteret direkt efter andra världskriget förlades till New York speglar stadens ställning, känslan av att New York tillhörde resten av världen. Henrik Berggren – som tidigare har skrivit en bok om Dag Hammarskjöld – beskriver hur han kom att känna sig hemma i staden.

Idag finns Dag Hammarskjold Plaza nära FN-byggnaden. Det är en av de platser som har namn efter svenskar. Äldst är John Ericsson Plaza i Tribeca. (Ericsson var den svenske innovatören som låg bakom propellrar och det krigsfartyg, Monitor, som vann ett avgörande slag i det amerikanska inbördeskriget.) Dessutom finns hela åtta platser – i samtliga fem stadsdelar – som hedrar Raoul Wallenberg, liksom ett minnesmärke över sångerskan Jenny Lind. Det som erinrar om Sverige är också ”Swedish Cottage” i Central Park, en byggnad som parkens skapare Fredrik Law Olmsted flyttade dit 1876 från den svenska paviljongen på världsutställningen i Philadelphia. Idag är Swedish Cottage New Yorks marionetteater, med inredning från Ikea.

Dessutom har stadsdelen Bronx faktiskt ett svenskt namn, efter sjökaptenen Jonas Brunck från Sävsjö som 1639 emigrerade till området norr om New York. Han hade en gård där indianer och holländare träffades för att förhandla – hos The Bruncks, vilket blev The Bronx. I The Bronx ligger för övrigt Manhem Club, ett hus där varje år svenska högtider, främst midsommar, firas av ”The Swedish American Community”.

De svenska invandrarna i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet bosatte sig i hög grad i Brooklyn, främst i Bay Ridge. Där fanns svenskt sjukhus, BB och ålderdomshem. Däremot fanns varken där eller någon annanstans i USA någon svenskspråkig skola; emigranterna ville att deras barn snabbt skulle bli amerikaner. Atlantic Avenue i Brooklyn kallades i folkmun för Swedish Avenue och hade massor av affärer och skyltar på svenska. Idag dominerar skyltar på arabiska.

Redan i slutet av 1600-talet var New York en fristad för förföljda, bland andra hugenotterna från Frankrike. På 1880-talet kom stora grupper ryska judar på flykt undan pogromer. Pjäsen Spelman på taket handlar om detta, den går just nu både i Stockholm och (på jiddisch) på Broadway.

På piedestalen av Frihetsgudinnan finns en stor bronsplakett med ett utdrag ur en dikt av Emma Lazarus, som just syftade till att välkomna de ryska judarna: “Give me your tired, your poor,/ Your huddled masses yearning to breathe free,/ The wretched refuse of your teeming shore./ Send these, the homeless, tempest-tossed to me,/ I lift my lamp beside the golden door!” Detta budskap citeras ofta i New York i debatten om Donald Trumps restriktiva flyktingpolitik.

New York har i hela sin historia stått öppet för invandring. Idag finns närmare 230 etniska grupper i staden, mer än en tredjedel av alla invånare är födda i ett annat land. Stadens mångfald blev tydlig i terrorattacken mot World Trade Center den 11 september 2001, då människor av 35 nationaliteter dödades.

Den tidiga invandringen till USA gick länge via Ellis Island, idag ett migrantmuseum. De som stannade i New York hamnade oftast i så kallade Tenement houses på Lower East Side, trångbodda hus med låg kvalitet. Den som idag besöker staden bör inte missa att gå på Tenement Museum på Orchard Street i ett av de gamla husen.

Henrik Berggren berättar utförligt om hur stadsdelarna har varit präglade av olika etniska grupper. Mest tydligt gäller det Harlem, som – efter att ha varit holländskt – blev ett nedgånget område dominerat av fattiga afroamerikaner. På 1950-talet drabbades det av många bränder – som var försäkringsbedrägerier från fastighetsägare som fick ut mer pengar genom att arrangera en brand än att renovera husen. På 50-talet växte också antalet muslimer i Harlem, vilket inte hade med invandring att göra utan att svarta – som Malcolm X – omvände sig.

Idag har Harlem vänt uppåt. Samma sak gäller The Bronx, som tidigare hade ett rykte om sig att vara farligt. Allt fler konstnärer flyttar dit och säkerheten på gatorna är uppenbar.

Överhuvudtaget har tryggheten ökat markant sedan 1990-talet. Brottsligheten har minskat med drygt 80 procent och staden har blivit en av världens tryggaste storstäder. När Henrik Berggren som barn bodde på Upper East Side, nära Central Park, var parken farlig att vistas i. Den del som låg utanför deras hem hade många narkomaner och kallades Needle Park, liksom Union Square kallades Needle Square. Den unge Henrik stoppade dollarsedlar i strumporna för att klara dem om han blev rånad. Idag motionerar många i Central Park sent på kvällarna. Det är så sällsynt att någon blir rånad att det leder till rubriker i tidningarna.

New York befinner sig i ständig utveckling, något som man påminns om när man läser denna bok om stadens historia. Samtidigt är New York oavlåtligt attraktivt. I sången ”New York, New York” – som ingår i Martin Scorseses film med samma namn och som har sjungits av Liza Minnelli och Frank Sinatra – heter det: ”If I can make it there, I’ll make it anywhere./ It’s up to you, New York, New York.” 

Mest lästa just nu

1) UD och Vietnamfrågan av Ann-Sofie Dahl

2) Historiens dom blir hård av Magnus Ranstorp

3) Världen av igår av Mats Fält

4) Individualismens baksida av Karin Pihl

5) Den seriösa av Hans-Roland Johnsson

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Vem var det i Vita huset? av Anders Rönmark

2) Den hotade handskriften av Josefin Holmström

3) Våra förfäders tal av Katarina O'Nils Franke

4) Afrikas potential av Mathias Persson

5) Den femte evangelisten av Martina Björk

NR 9 2019

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...