VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Recension

Ingen rök utan stöd

Av Bo Eriksson

Norma Broin var flygvärdinna på American Airlines under 1980-talet och en bit in på 1990-talet. Hon älskade sitt arbete. Hon var dessutom mormon och övertygad icke-rökare. Under en tid hade hon känt sig trött och sliten och gick därför till läkaren för att kontrollera sina värden.

Läkaren kunde då konstatera att Norma Broin led av lungcancer, en sjukdom hon ådragit sig via sitt arbete som flygvärdinna eftersom det på den tiden var fritt att röka på planen. Arg och ledsen över att ha fått en lungsjukdom som främst drabbar storrökare bestämde sig Broin för att stämma tobaksindustrin, som under decennier hade fört fram ”bevis” på att passiv rökning inte var farlig. Rättsfallet Norma R Broin v Philip Morris tog sin formella början 1991 och hade då utvidgats till att även innefatta omkring 60 000 icke-rökande käranden.

I praktiken innebar Norma Broins och de andra klienternas anklagelser ett massivt angrepp på den mäktiga amerikanska tobaksindustrin. Inte ens de mest knipsluga och skickliga advokaterna kunde komma undan det faktum att rökning faktiskt var skadligt för hälsan och att icke-rökare uppenbarligen också drabbades genom så kallad passiv rökning. Rättegången slutade i en speciell uppgörelse. Istället för att erlägga skadestånd direkt till de drabbade gjorde advokaterna och åklagarna en överenskommelse som innebar att 300 miljoner dollar skulle gå till skapandet av en forskningsfond med syfte att finansiera vidare studier om passiv rökning. För första gången i Amerikas rökande historia gick tobaksindustrin med på utbetalande av skadestånd, om än indirekt till de drabbade. Med Norma Broin tog ett nytt kapitel vid i den amerikanska tobaksindustrins historia. Eller som Sarah Milov kallar det: cigarrettens politiska historia.

Nu handlar inte Sarah Milovs fascinerande studie The Cigarette, som sagt, om tobakens historia, inte ens om cigarrettens, utan om just cigarrettens politiska historia, allt från dess allmänna statsfinansiering, subventioner och skattelättnader för export, till ekonomiskt stöd till tobaksodlare och framväxande politiska motståndsrörelser som Non Smoking Generation. Tobak har annars en lång historia i västvärlden. Den började användas i större utsträckning i Europa och Amerika under 1600-talet. Till skillnad från te och kaffe, två andra produkter som ändrade människors konsumtionsmönster under tidigmodern tid och som importerades, gick tobak att odla i Europa, till och med i Sverige. Det gjorde tobaken billig och populär. Man rökte främst pipa. Milov fokuserar tobaksindustrins framväxt i Amerika under sent 1800-tal fram till och med 2000-talets början.

Tobaksodlingen expanderade enormt i Amerika under 1800-talet. Precis som i Europa rökte man främst pipa och tuggade tobak i USA. Men med mekaniseringen av cigarrettillverkningen – James Bonsack tog patent på sin cigarrettrullningsmaskin 1881 – ökade även cigarrettrökningen. År 1908 översteg rökningen för första gången tuggandet av tobak. Det stora skiftet kom med första världskriget, då (den statssponsrade) cigarretten i soldatens hand blev ett tecken på patriotism och kamp mot internationella orättvisor. Myndigheterna försåg ivägskickade soldater med gratis cigarretter.

Efter 1920, i takt med att Amerika genomgick en ekonomisk boom, accelererade tobaksrökningen – den amerikanska cigarretten påbörjade sin erövring av världen. I Amerika skapades en organisation, Tobacco Associates, enkom i syfte att sprida konsumtionen av Amerikaodlad tobak och Amerikatillverkade cigarretter i världen. Denna bidrog till att skapa ”the global epidemic of cigarette-related disease”, påpekar Sarah Milov utan att dölja sin indignation. Under 1920-talet stod cigarretten som symbol för den moderna mannen och kvinnan.

Med 1930-talet och president Franklin D Roosevelts reformprogram New Deal, den nya given, fick cigarrettkonsumtionen ännu större skjuts uppåt. Den så kallade Agricultural Adjustment Act, som var en del av reformprogrammet, innebar bland annat förbättrat stöd till jordbrukare, däribland oftast fattiga tobaksodlare och både svarta och vita.

Andra världskriget innebar att segrarmakten USA ökade sin närvaro i stora delar av världen och med den positionen följde spridandet av amerikanska kulturmönster såsom rökning av Amerikaodlade cigarretter. Den amerikanska staten subventionerade exporten av tobak till utländska marknader samtidigt som man satte höga tullar på importen av utländska märken.

Men rökningen dödade också många i förtid. År 1965 visste de flesta amerikaner, såväl politiker och läkare som gemene man, att cigarrettrökning var skadligt för hälsan, och trots det rökte nästan 42 procent av befolkningen. Orsaken låg inte enbart i ett etablerat konsumtionsmönster där filmstjärnor syntes tända en (ny) cigarrett i varje filmscen, utan också i att staten fortfarande uppmuntrade till rökning. Tobaksindustrin erhöll mycket generösa statliga bidrag. För eller emot rökning var därför inte en vetenskaplig fråga utan en politisk, som Sarah Milov formulerar problemet.

Under 1970-talet minskade cigarrettrökningen, men bara en aning, till cirka 37 procent (1974). Det växte dock successivt fram en folklig motkraft till den statligt understödda tobaksindustrin och som visade på alternativ livsstil: non-smokers-rörelsen. Denna hämtade mycket inspiration från medborgarrättsrörelsen. Offentliga platser var till för icke-rökare också, skanderade de i sina protestmarscher och höll upp plakaten, precis som medborgarrättskämparna. Kampen mot den farliga cigarrettrökningen fördes på såväl hög statlig nivå, kongressen, som på lokal nivå. Men tobaksindustrins lobbyister i kongressen var många och inflytelserika. Förändringarna som skedde ägde rum bara på lokal nivå med införandet av partiella förbud mot rökning på offentliga platser.

Under 1980- och 1990-talen slutligen lyckades antirökningskampanjer både från politiskt håll, folkligt valda representanter, och från mer folkliga rörelser som Non Smoking Generation få till stånd inskränkningar ifråga om rökning på offentliga platser och arbetsplatser. Och det är i det sammanhanget som fallet med den amerikanska flygvärdinnan på American Airlines Norma Broin blir intressant. Genom att hon och de andra klienterna faktiskt gick segrande ur rättsfallet mot tobaksindustrin, bröts också ny mark i cigarrettrökningens politiska historia. Det ansågs inte längre rimligt att staten skulle stimulera och skydda en industri som så uppenbart utgjorde – och alltjämt är – ett allvarlig hot mot folkhälsan.

Idag röker cirka 15 procent av USA:s befolkning. Sarah Milovs studie visar att rökning är och har varit en mycket komplex politisk fråga under större delen av 1900-talet och under de inledande decennierna av 2000-talet. Ett problem har varit att stora mångmiljonbolag, tillverkare och distributörer av cigarretter, allt som oftast hamnade i konflikt med dåligt organiserade tobaksodlare. I början av undersökningsperioden var oftast tobaksodlarna fattiga och fick betalt i underpris. Den federala staten gick därför in och försökte medla i konflikterna, men med som regel dåliga eller inget resultat alls.

Sarah Milovs redovisningar och resonemang är intressanta men bitvis svåra att följa. Anledningen är att Milov huvudsakligen rör sig på en deskriptiv nivå och att turerna fram och tillbaka mellan tobaksodlare, stora tobaksbolag, nationella förbund, lokala fackförbund, statliga representanter, utredningar samt handelspublikationer och fördrag ibland blir för komplicerade för att det ska gå att överblicka dem. Här hade en redaktör kunna gå in och hjälpa till att lyfta fram huvudresultaten, poängerna, med studien.

En viktig poäng med hennes studie, som jag ser det, är hur inkomstbringande rökningen har varit – och alltjämt är – för staten, oavsett nation. Genom att lägga skatt på konsumtion av tobak flödar pengar in i staternas skattkista. Eftersom den amerikanska sjukvården dessutom har ett annorlunda utseende, uppbyggt huvudsakligen på dyra, privata försäkringar, blir inte kostnaderna för de lungsjuka i samhället lika stor som i andra länder där man har andra system för att organisera vården. Staten har dock ett moraliskt ansvar för sina medborgare, anser jag, men den sidan av problemet intresserar Sarah Milov mindre än de politiska rättigheterna som brutits i fråga om cigarrettrökningen: rätten för icke-rökare att vistas på offentliga platser utan att utsättas för skadlig tobaksrök kontra rätten för rökare att få röka på desamma. Vem som har rätt i den frågan förblir öppen, men jag tycker mig ändå ana att Sarah Milov nog tycker att det är dags att fimpa – nationwide.

Mest lästa just nu

1) En historia om känslor av Joel Halldorf

2) Livet någon annanstans av Susanna Birgersson

3) Fler dör av krossat hjärta av Lars Åke Augustsson

4) Det finns alltid hopp av Mats Wiklund

5) Revolutionen passerar Stockholm av Emil Uddhammar

NR 3 2020

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...