Nummer
I det här numret
Den vettlösa vetenskapen
Innehåll
I tsarrikets skugga
Många försök som görs för att förstå samtidens Ryssland hamnar i en gråzon mellan förlöjligande och fördömanden. Nidbilden av landet fokuserar på starka ledare, giriga oligarker och grå huskroppar mot en mjölkvit himmel. Men beskrivningen av Ryssland som ett irrationellt och auktoritärt land är bara delvis sann.
Meningslöshetens gemenskap
De centrala postmodernistiska verken av Deleuze, Guattari och Derrida är nutida motsvarigheter till besvärjelseböckerna inom alkemin. Att nonsens attraherar så många akademiker beror antagligen på vårt behov av tillhörighet.
De levandes plikt mot de döda
Att hitta och begrava de som stupade i andra världskriget är inte bara en fråga om värdighet. I dagens Ryssland skänker det också upprättelse åt de anhöriga, om än kanske främst på ett symboliskt plan.
Den suggererade sanningen
Från 1980-talet och framåt intog teorin om bortträngda minnen en framträdande plats i den akademiska världen. Idag är teorin på utdöende, men dess skadeverkningar är fortfarande synliga i samhället.
Kulturen blomstrar under jorden
Den ryska undergroundkulturen har fått ett nytt uppsving under Putin. Världsberömda Pussy Riot är bara en i raden av fria konstgrupper som använder ironi och överdrifter för att håna den politiska och religiösa makten.
Pedagogik som politik
Sverige har alltsedan 1960-talet satsat enorma summor på pedagogisk forskning. Hundratals pedagogikprofessorer och tusentals vetenskapliga arbeten har dock inte lett till förbättrade skolresultat, utan snarare haft motsatt effekt.
Ett ryskt dilemma
Den ryska åtskillnaden mellan moralisk och juridisk rätt förvirrar många i väst. Bröderna Karamazov och ett nu aktuellt rättsfall vittnar om den rättsnihilistiska traditionens styrka.
Förvillad av den goda viljan
Pseudovetenskap innehåller ofta ideologiska element och styrs av höga och ädla mål. Den äkta vetenskapen har däremot en klinisk blick som gör att den kan beskyllas för cynism.
När ras var ordet på allas läppar
För nittio år sedan grundades Statens institut för rasbiologi. Vid den tiden uppfattades ämnet som en modern, statistiskt förankrad totalvetenskap som lovade ekonomisk vinst, eftersom den kunde skapa en friskare nation, tömma mentalsjukhusen och kanske även leda till bättre moral.