Magasin > I rörelse och gemenskap (Nummer 2, 2013)

Nummer

I det här numret

I rörelse och gemenskap

I rörelse och gemenskap

Innehåll

Det stora språnget ut i avgrunden

Människokött konsumerades kokt eller rått; antingen skar man det från döda kroppar eller dödade folk som ännu levde för att komma åt det.

Medelklassens diskreta charm

Sociologin är en generös vetenskaplig disciplin. Här finns gott om egensinniga figurer.

Konsten att skapa historia

Historieskrivning och historieforskning betraktas inte sällan som färskvaror.

Mannen som uppfann datorn – i förbigående

Under en lektion i logik, det bör ha varit 1973, lät vår lärare undslippa sig frasen "som en Turing-maskin". En ond aning hejdade honom och han vände sig från svarta tavlan och kisade mot klassen:

De slåss för att dö – hur kan de förlora?

I januari 2006 besökte jag Le Festival au Désert, en underbar tillställning i oasen Essakan utanför staden Timbuktu i norra Mali. Evenemanget dominerades av tuareger, Västafrikas blåklädda ökennomader.

På jakt efter den moderna filantropin

Strax före nyårsafton 1868 satte sig Andrew Carnegie ned och sammanfattade sin syn på pengar.

Vem är det som ska bestämma?

Bara djur och gudar kan leva utan ett samhälle. Men hur ska då människornas samhälle organiseras? Frågorna och argumenten är eviga och ständigt återkommande. Carl Rudbeck rekommenderar ett blivande standardverk i ämnet.

Modet att döda

Det är svårt att döda, även om nyhetsrapporteringen vilken dag som helst kan få en att tro motsatsen.

Traditionella värderingar

Ända in på 1900-talets andra hälft fanns det folkgrupper i Nya Guinea som aldrig hade varit i kontakt med "främlingar".

Makten över gränserna

Det börjar som en fascinerande idéhistoria, men slutar som en slafsig pamflett. Mark Mazowers bästsäljare om internationalismen och dess institutioner är inte bara intressant i sig, utan också som företeelse.

Det senaste från Paris

Den franska intellgientian drabbades av ett rejält manfall under tjugohundratalets första decennium. Pierre Bourdieu dog år 2002, Jacques Derrida 2004, Paul Ricour 2005, Jean Baudrillard 2007 och den urgamle Claude Lévi-Strauss år 2009.

En tusenbladstårta av känslosamhet

Strindbergsåret hade varit gott. Den summeringen gjorde P O Enquist och Ebba Witt-Brattström på 2012 års bokmässa i Göteborg, i varje fall när de avlyssnades på DN:s nätsajt.

Rapport från politikens Inferno

Kris verkar det vara överallt, särskilt i eurozonen, och alldeles särskilt i sydligaste Europa.