Magasin > Imperiets fall (Nummer 9, 2016)

Nummer

I det här numret

Imperiets fall

Imperiets fall

Innehåll

1947 – när världen reste sig ur bråten

För det moderna Europa är 1945 brytpunkten. År noll i vår tideräkning, om vilket en uppsjö böcker redan skrivits. Journalisten och författaren Elisabeth Åsbrinks bok 1947 fokuserar istället på efterskalven.

Erasmus i revolutionernas tidevarv

Gutenberg utgör galaxen, det är klart - han som uppfann metoden för att trycka med rörliga typer, han som fick fart på den europeiska boktryckarrevolutionen och framväxten av det moderna samhället.

Sanningen är genial, galen och eldfängd

Strax innan den ojämförlige författaren, litteraturvetaren och debattören Göran Hägg hastigt gick bort ifjol hann han lämna in manuset till vad som alltså skulle komma att bli hans sista bok: en biografi över August Strindberg med den lika Häggska som Strindbergska titeln Sanningen är alltid oförskämd. En biografi över August Strindberg.

En genetisk återuppståndelse

I alla tider har människorna drömt om att kunna skapa liv. Men kanske är drömmen en mardröm. Prometheus som gav elden åt människorna fängslades vid en klippa där en gam varje dag kom och hackade på hans lever. Frankenstein förföljdes av det monster han skapat, och Faust tvingades att betala för sina magiska krafter genom att avsvärja sig kärleken. Myterna talar sitt tydliga språk; makten över naturen både lockar och förskräcker.

Få nyheter om det nya Kina

Då och då brukar det i Sverige utkomma böcker om "det nya Kina". Den första boken med denna titel såg dagens ljus för 102 år sedan.

På gästabud hos biskop Brask

Dessa rätter skulle serveras på julaftonen på biskopsgården i Linköping på 1510-talet: spicken lax och bröd; stekt sill och ål med senap; stockfisk med russin och mandel; skånsk sill och kokt småsill; färsk fisk med spad; långor med olja eller fisk från Bergen; saltvattensfisk; finska gäddor eller annan torrfisk; stekt fisk; lax från Bottenviken; äpplen och nötter.

Kärleken till våra små är tidlös

Den gråtande modern sitter vänd mot betraktaren, ansiktet är begravt i armarna som vilar på stolsryggen. En äldre kvinna står bakom och håller tröstande sina händer på den gråtandes axlar. Längst ut i kanten syns hörnet av en vagga.

Från röda linjen till Raqqa

Det är svårt att förstå vad som får en ung människa att lämna Sverige för att delta i kriget i Syrien med en organisation som marknadsför sig genom att kabla ut filmer över världen på hur dess medlemmar skär huvudet av bakbundna människor.

Världens svenskaste land

Är Finland världens svenskaste land? Henrik Meinanders Nationalstaten. Finlands svenskhet 1922-2015 visar åtminstone att begreppet svenskhet har diskuterats med hetta i den forna östra rikshalvan.

Kaos är granne med Gud – och vetenskapen

När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna du fäste där, vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom?

Humboldt håller ännu

Studenterna strömmade till, antalet professorer steg, massuniversitetet tog form.

Alla krig är onda, men ondast är inbördeskriget

En av Spaniens mest namnkunniga författare, Arturo Pérez-Reverte, inleder sin bok Inbördeskriget berättat för ungdomar (2015) med orden: "Alla krig är onda, men inbördeskrig är värst av alla, ty i det står vän mot vän, granne mot granne, syskon mot syskon." Han hade kunnat tillägga "och vårt krig, var förmodligen det värsta av alla inbördeskrig".

Ett resonemangsäktenskap

Trots all diskussion om islam under senare år, ligger Indonesien, som har fler muslimer än hela Mellanöstern, i medieskuggans mörker. Bengt G Nilsson uppdagar säregna föreställningar om tolerans och pluralism. Och ett massmord.

Kroppar i rörelse

Renässansen var inte bara den tid då antikens kulturarv återuppväcktes. Den kom också att bli startpunkten för vad vetenskapshistorikerna kallar den vetenskapliga revolutionen.

Vänligt bemötande

Det händer att Europas auktoriteter överraskar. När Federica Mogherini, EU-kommissionär för utrikes- och säkerhetspolitik, apropå Europas flyktingar varnar för en humanitär kris, och när påven Franciskus myntar begreppet "den globala likgiltigheten", då går de längre än man i dessa sammanhang brukar. De använder ord som beskriver ett politiskt och mänskligt misslyckande och anklagar implicit sig själva.

Det förlorade paradiset

På senare år har det glesnat i den gamla DDR-litteraturens led. Den ene efter den andre - Heiner Müller och Christa Wolf, Stephan Hermlin och nu senast Hermann Kant - har lämnat det jordiska med mer eller mindre skamfilade rykten på grund av Stasisamröre. Ändå lever minnet av dessa diktare som, mänskligt och litterärt, ansåg sig företräda den bättre tyska staten och blev sitt lands dåliga samveten.

Myller på trottoarerna

Var är Jane Jacobs? Ett smått desperat utrop på färd genom stadslandskapet. Motorvägar, betalvägar, fyrfiliga välansade gator mellan villaområden bakom lås och bom, en mexikansk restaurang intill en begagnad bilhandlare. Och i fjärran ett pariserhjul i chockrosa och silhuetter av megahotell.

Mitten som försvann

Nick Clegg kan inte släppa tanken på att det som hände honom själv på något sätt var symboliskt. Hans eget politiska magplask måste ha varit något mer än vad det såg ut som. Det kan inte bara ha varit att han råkade halka på den välkänt glashala trampolinen.

Min bror och jag

Det hör inte till vanligheterna, vare sig i historien eller inom politiken, att ett brödrapar gör politisk karriär, når de högsta maktpositionerna i samhället och röner samma bittra öde, att falla offer för lönnmördares försåt.

Brott, blindhet och brännvin

På senare år har begreppet gatulitteratur fått en allt större plats i litteraturforskningen.

Våra demoner

Den ofta hårda debatten om islam eller muslimer i Europa tenderar att röra ihop både begrepp och sakfrågor. Vad som tycks vara avsett att förstås som ansatsen till ett modigt utspel kan uttryckas med den enkla frasen: "Vi måste tala om islam."

När Skåne var skånskt

Skåne är ett av Nordens viktigaste landskap, och dess historia blir mer omfattande för var dag som går. Inte enbart genom att nya händelser sker, utan genom att ny kunskap bokstavligt talat kommer i dagen.

Monarkin med många egenskaper

I Sveriges Radio dryftade man häromåret Robert Musils Mannen utan egenskaper. Romansviten gavs ut under 1930- och 40-talen, men utspelar sig i Wien före det första världskriget och Habsburgmonarkins sammanbrott 1918. En av de inbjudna kritikerna tillfrågades om läsarna kanske behövde historiska förkunskaper: "Nej, jag tänkte det först [.] men jag tycker att man lär sig väldigt mycket i boken. Man får en ganska bra bild av det här sönderfallande, ihåliga kejsardömet."

Hovmålaren som fick rött kort

I den svenska konsthistorien har Carl Gustaf Pilo alltid förknippats med sin stora målning Gustav III:s kröning, som lämnades oavslutad när han dog i mars 1793, ett år efter mordet på kungen/beställaren. Men Pilo hade också en lång verksamhet i Danmark i det dramatiska skede som inspirerat böcker som Livläkarens besök och filmen A royal affair.

Omvärdering av alla värden

Ack minns ni den tid - det känns som vore det igår - då historien var slut? Visst var det ganska trevligt så länge det varade? Allt tycktes vara frid och solsken. Problemet var ju annars just detta: det varade inte. Den började igen. Med besked.

Ofarlig vandring genom den tyska litteraturhistorien

Som en av de tusentals (unga) svenskar som bosatt sig i den tyska huvudstaden är det svårt att inte låta bli att le lite när förlaget och författaren deklarerar att det tilltagande intresset för Berlin de senaste decenniet skapat ett behov av en översiktlig redogörelse av den tyska litteraturen.

Reportage med dubbla måttstockar

Författaren Douglas Murray, kolumnist i brittiska The Spectator, har på ett träffande sätt beskrivit reflexerna bland journalister efter islamistiska terrordåd i Europa: Ett sådant dåd kräver en god nyhet. Något fint, som kan bekräfta att segregation och extremism i migrationens spår inte är så alarmerande trots allt.

Med humanismen som motgift

Anders Bergman, till vardags förläggare på bokförlaget Natur & Kultur, har skrivit en informations- och aspektrik introduktion till renässanshumanismen: Humanismens födelse, där Francesco Petrarca (1304-1374) är den självklara andliga fadern och där trådar följs från honom (och dessförinnan förhumanismen i Padua) till blomstringen i Florens och "fulländare" under 1400-talet som framförallt Lorenzo Valla men också exempelvis Flavio Biondo och Isotta Nogarola.

Monstret inom oss

När Bo Erikssons Monster. En världshistoria om det skrämmande publiceras har nyhetsflödet under ett par månader fyllts av människor som klär ut sig till clowner för att skrämma slag på folk. Fenomenet tog fart i USA i somras och har sedan dess spritts över världen.

En marskalk för krisernas Finland

Mannerheim var general i den kejserliga ryska armén och överbefälhavare i Finland under tre krig. Han axlade två gånger rollen som statsöverhuvud.

Lindqvist i högform om de ”Vilda Vasarna”

Herman Lindqvist behöver ingen närmare presentation - få svenska författare har fått ett större genomslag än han har fått med sina böcker om framför allt Sveriges och Frankrikes historia. Nu har hans sextionde bok De vilda Vasarna. En våldsam historia just kommit ut.

Omskakande skildring av självmordet

Albert Camus menade att det bara finns en allvarlig filosofisk fråga att avhandla - frågan om självmordet. När man har beslutat sig för om livet är värt att leva besvarar man nämligen också filosofins mest grundläggande fråga. Suicid är också ämnet för Niklas Ekdals bok: Hur jag dog. Och fick klart för mig hur allt hänger ihop.

Spaning över kontrasternas Indien

Den stormakt i världen som det troligen talas minst om är Indien.

Ryssland mästare i vilseledning

Att utöka det egna territoriet genom anfallskrig ger inte bara utdelning mätbar i areal, utan skrämmer också grannländerna. Den ryska annekteringen av Krim och ockupationen av Donetsk har tvingat omvärlden att reagera på ett faktiskt ryskt hot. Detta är uppenbart, fast därigenom också relativt lätt att hantera. Fast vad göra när vi inte längre vet vad Moskva vill? Om vi inte längre är säkra på vad som händer?

Gustaf Dalén – värd all beundran

Gustaf Dalén citeras i Anders Johnsons nyutkomna biografi: "Här har jag intet annat att göra än att gå och grubbla öfver förbättringar samt utexperimentera nya saker."

Upprättelse för slagfältens glömda kvinnor

När adelskvinnan Ulrika Eleonora Stålhammar 1713 lämnade sitt hem i Småland för att ta värvning hade hon inte mycket att förlora. Föräldrarna var döda, hon var utblottad och i valet mellan att gifta sig och krig valde hon det sistnämnda. Ulrika Eleonora Stålhammar lyckades ta värvning vid artilleriet i Kalmar 1715 där hon stannade i elva år.