Nummer
I det här numret
Kameleonten vid makten
Innehåll
”De ryska planen flög högt”
Journalisten Johanna Frändén skrev 2015 i Aftonbladet: ”Kanske är jag en Hemingwaykvinna?” Det är en fråga hon återkommer till i boken Hemingwaykvinnan. Samlade texter 2012–2022 (2022).
Ett förödande vapen
Oppenheimer markerar ett återvändande till de lysande filmer som skapades i Hollywood under dess glansperioder, skriver Erik Hedling.
Evigheten i ett vasstrå
Aexander den stores drömmar var grandiosa för att inte säga storhetsvansinniga: att anlägga städer med sitt namn, att nå världens ände, att förena folk genom massgiftermål mellan greker och perser. Han var en globalist och hänsynslös erövrare.
Sionisten och marxisten
Gershom Scholems bok om Walter Benjamin, som nu har kommit på svenska, ger en unik bild av människan bakom verket, skriver Carl Rudbeck.
Mänsklighetens värsta mörker
Nu för tiden kan man, utan att blinka, sätta sig i en taxi i Warszawa och säga att man ska till Polin, museet över judarnas historia i Polen.
Baltisk modernism
Litauern M K Čiurlionis är ett lysande exempel på sambandet mellan bildkonst och musik under det tidiga 1900-talet, skriver Laura Barbagallo.