TV > De svenska historiedagarna i Uppsala > Del 6 av 9: Lysande damer – Heliga Birgitta

De svenska historiedagarna i Uppsala

Del 6 av 9: Lysande damer – Heliga Birgitta

När Heliga Birgitta formulerade sin vision för en ny klosterorden på 1340-talet gav hon dess abbedissor en stark maktställning. Birgitta hade själv god kunskap om kvinnlig makt: hon var drottning Blankas förtrogna och kände andra kvinnliga makthavare väl. Föredraget behandlar modeller för kvinnlig auktoritet under senmedeltiden, utifrån fyra fallstudier: heliga Birgitta samt drottningarna Blanka (ca 1320–1363), Margareta (1353–1412) och Filippa (ca 1394–1430).

Docent Louise Berglund, universitetslektor i historia vid Uppsala universitet, har framför allt forskat om Vadstena kloster, om politisk historia och om kvinnlig makt under medeltiden och senare, och undersöker därtill antijudiska teman i senmedeltidens Sverige. Inspelat på Uppsala universitet i oktober 2022.

Del 6 av 9: Lysande damer – Heliga Birgitta

De svenska historiedagarna i Uppsala

När Heliga Birgitta formulerade sin vision för en ny klosterorden på 1340-talet gav hon dess abbedissor en stark maktställning. Birgitta hade själv god kunskap om kvinnlig makt: hon var drottning Blankas förtrogna och kände andra kvinnliga makthavare väl. Föredraget behandlar modeller för kvinnlig auktoritet under senmedeltiden, utifrån fyra fallstudier: heliga Birgitta samt drottningarna Blanka (ca 1320–1363), Margareta (1353–1412) och Filippa (ca 1394–1430).

Docent Louise Berglund, universitetslektor i historia vid Uppsala universitet, har framför allt forskat om Vadstena kloster, om politisk historia och om kvinnlig makt under medeltiden och senare, och undersöker därtill antijudiska teman i senmedeltidens Sverige. Inspelat på Uppsala universitet i oktober 2022.

Publicerat 21 nov, 2022
Tillgängligt till Ej tillgängligt

Del 2 av 10: Missväxt, hungersnöd och svält i Europa från medeltiden till 1800-talet

Befolkningen i det medeltida och tidigmoderna Europa drabbades ganska ofta av missväxt. Flera år av missväxt i rad ledde ibland – men inte alltid – till svält. Vilka faktorer gjorde samhällen i norra Europa mer eller mindre känsliga för hungersnöd? Vad för roll spelade oförmånliga klimatförhållanden respektive olika politiska och sociala faktorer för svält?
Historia 14 okt, 2022

Del 1 av 10: Kvinnor och krig under vikingatiden

Det vikingatida samhället vilade i mångt och mycket på organisation, identiteter och ideal som var formade av krig och konflikt. Krig påverkar alla, men har vanligen beskrivits som en aktivitet för män. Nya arkeologiska rön visar dock att den bilden behöver nyanseras.
Historia 14 okt, 2022