TV > De svenska historiedagarna i Uppsala > Del 8 av 9: Akademisk frihet och akademisk börda

De svenska historiedagarna i Uppsala

Del 8 av 9: Akademisk frihet och akademisk börda

Något av ett signum för Uppsala är studentlivet, knutet till de nationer som tillkom redan på 1600-talet. Men något som inte är så känt är att studenterna vid de båda statsuniversiteten ända fram till 1908 omfattades av juridiska särprivilegier.

Denna jurisdiktion innebar att lärosätena hade en exklusiv domsrätt med egen domstol och eget fängelse. Om Uppsala universitets framväxt och om den särskilda jurisdiktionen berättar docent Carl Frängsmyr, idé- och lärdomshistoriker i Uppsala, som står bakom bland annat det omfattande verket Uppsala universitet 1852–1916.
Inspelat på Uppsala universitet i oktober 2022.

Del 8 av 9: Akademisk frihet och akademisk börda

De svenska historiedagarna i Uppsala

Något av ett signum för Uppsala är studentlivet, knutet till de nationer som tillkom redan på 1600-talet. Men något som inte är så känt är att studenterna vid de båda statsuniversiteten ända fram till 1908 omfattades av juridiska särprivilegier.

Denna jurisdiktion innebar att lärosätena hade en exklusiv domsrätt med egen domstol och eget fängelse. Om Uppsala universitets framväxt och om den särskilda jurisdiktionen berättar docent Carl Frängsmyr, idé- och lärdomshistoriker i Uppsala, som står bakom bland annat det omfattande verket Uppsala universitet 1852–1916.
Inspelat på Uppsala universitet i oktober 2022.

Publicerat 29 nov, 2022
Tillgängligt till Tills vidare

Del 9 av 9: Lasse Lucidor – poet och äventyrare i barockens Europa

1600-talsskalden Lasse Ludicor är en av den svenska litteraturhistoriens mest kända poeter och tillfällesdiktare. Därtill levde han ett kort men händelserikt liv: han blev faderlös som femåring, förflyttades till Tyskland under fältmarskalken Wrangels vård, han studerade vid två tyska universitet och relegerades från bägge, slog följe med kringvandrande komedianter och återvände så småningom till Stockholm, där hans liv snart nog tog en ände med förskräckelse.
Historia 05 dec, 2022

Del 7 av 9: Vendeltiden var vikingatidens vagga

Vikingatiden upplevs av många som ett våldsamt kaos, men i själva verket byggde samhället på en extrem organisationsförmåga. Redan under vendeltiden (550–800), hade nordborna byggt upp en framgångsrik handelsorganisation. Pälsverk fraktades på floder och kamelryggar ned till Kalifatet. Eliten levde ett liv i lyx. Man omgav sig med praktfulla vapen, elfenben från Afrika, röda granater från dagens Sri Lanka och glasbägare från frankerriket. Världen öppnades alltmer, skeppen fick segel och stora handelsplatser grundades i Skandinavien. Men varför förvandlades köpmännen i norr plötsligt till rasande kämpar?
Historia 21 nov, 2022

Del 6 av 9: Lysande damer – Heliga Birgitta

När Heliga Birgitta formulerade sin vision för en ny klosterorden på 1340-talet gav hon dess abbedissor en stark maktställning. Birgitta hade själv god kunskap om kvinnlig makt: hon var drottning Blankas förtrogna och kände andra kvinnliga makthavare väl. Föredraget behandlar modeller för kvinnlig auktoritet under senmedeltiden, utifrån fyra fallstudier: heliga Birgitta samt drottningarna Blanka (ca 1320–1363), Margareta (1353–1412) och Filippa (ca 1394–1430).
Historia 21 nov, 2022

Del 5 av 9: Den dynamiska högmedeltiden

Medeltiden var inte statisk, utan en dynamisk period. En väldig teknologisk och ekonomisk utveckling började i slutet av 1000-talet och kulminerade troligen omkring år 1200. Förändringarna hade kanske ett samband med den tidens klimatförändringar, men drevs i första hand på av en mental revolution. Den moderna empiriska och problematiserande vetenskapen uppstod tillsammans med tron på den aktivt handlande människans förmåga att forma sin egen samtid och framtid.
Historia 14 nov, 2022

Del 4 av 9: Svensk idéhistoria

I detta föredrag berättar David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, om Sverige, från istidens stenåldersmänniskor till den moderna tiden. Vilka tankar och idéer har människor i historien haft och vilka faktorer har förändrat deras sätt att tänka? Vad innebar introduktionen av jordbruket, runskriften, kristendomen, universiteten och tryckkonsten för människors tankar om sig själva, om naturen och om samhället?
Historia 08 nov, 2022

Del 3 av 9: Matens värde under krig och kris

Har du tvingats dricka kaffe av ogräs? Eller avstå från både kött och fisk? Har du grävt odlingslotter för att få mat för dagen? Så har folk måst göra under krig – även i Sverige. Under krig och kris ökar matens värde dramatiskt. Att rädda maten blir detsamma som att rädda människoliv.
Historia 01 nov, 2022

Del 2 av 10: Missväxt, hungersnöd och svält i Europa från medeltiden till 1800-talet

Befolkningen i det medeltida och tidigmoderna Europa drabbades ganska ofta av missväxt. Flera år av missväxt i rad ledde ibland – men inte alltid – till svält. Vilka faktorer gjorde samhällen i norra Europa mer eller mindre känsliga för hungersnöd? Vad för roll spelade oförmånliga klimatförhållanden respektive olika politiska och sociala faktorer för svält?
Historia 14 okt, 2022

Del 1 av 10: Kvinnor och krig under vikingatiden

Det vikingatida samhället vilade i mångt och mycket på organisation, identiteter och ideal som var formade av krig och konflikt. Krig påverkar alla, men har vanligen beskrivits som en aktivitet för män. Nya arkeologiska rön visar dock att den bilden behöver nyanseras.
Historia 14 okt, 2022