TV > Historisk Axess > Säsong 5 – Del 1 av 4: Homo consumens – den konsumerande människan

Historisk Axess

Säsong 5 – Del 1 av 4: Homo consumens – den konsumerande människan

Del 1 av 4. I dagens samhälle har shopping blivit något mer än att skaffa förnödenheter. Shoppingen har blivit ett mål i sig, till och med meningen med livet för många människor. I boken Den magiska spegeln: kvinnan och varan i pressens annonser 1870 – 1914 studeras annonsernas betydelse för konsumtionssamhällets framväxt.

Åsa Karlsson samtalar med professor Leif Runefelt om hur den konsumerande människan skapades.

Inspelat i september 2020.

Säsong 5 – Del 1 av 4: Homo consumens – den konsumerande människan

Historisk Axess

Del 1 av 4. I dagens samhälle har shopping blivit något mer än att skaffa förnödenheter. Shoppingen har blivit ett mål i sig, till och med meningen med livet för många människor. I boken Den magiska spegeln: kvinnan och varan i pressens annonser 1870 – 1914 studeras annonsernas betydelse för konsumtionssamhällets framväxt.

Åsa Karlsson samtalar med professor Leif Runefelt om hur den konsumerande människan skapades.

Inspelat i september 2020.

Publicerat 13 okt, 2020
Tillgängligt till Tills vidare

Säsong 5 – Del 2 av 4: Ljuden i historien

Del 2 av 4. Hur lät historien? Det är en fråga som börjat intressera forskningen allt mer. Åsa Karlsson samtalar med intendent Karin Tetteris från Armémuseum, som i en utställning försökt återskapa autentiska ljud från Stockholm 1701, och med historikern Alexander Engström som studerat ljudlandskapet kring adliga begravningar på 1600-talet.
Historia 13 okt, 2020

Säsong 5 – Del 3 av 4: Den politiska revolutionen 1720

Del 3 av 4. Efter Karl XII:s död avskaffades det kungliga enväldet och frihetstiden tog sin början. Kungens syster Ulrika Eleonora blev drottning, men redan efter ett år överlämnade hon tronen till sin man Fredrik. Vad innebar detta regimskifte för Sverige? Vad gjorde drottningen under sitt år som regent och varför överlämnade hon makten?
Historia 13 okt, 2020

Säsong 5 – Del 4 av 4: Adelns resor

Del 4 av 4. Under 1600-talet reste många unga adelsmän runt i Europa som en del av sin utbildning. I avhandlingen Den statskloka resan: adelns peregrinationer 1610–1680 låter historikern Ola Winberg oss följa en grupp svenska adelsynglingar tätt i spåren. Vi får veta vart de reste, vilka de träffade och vad alltihop kostade.
Historia 13 okt, 2020

Del 4 av 4 – säsong 4: Bernhard av Clairvaux

Del 4 av 4. Bernhard av Clairvaux var i början av 1100-talet en mycket framgångsrik predikant, författare och klostergrundare. Hans tänkande har intresserat många genom historien, men har han någon betydelse för människor idag? Åsa Karlsson samtalar med idéhistorikern Dominik Terstriep om en bortglömd europeisk tänkare.
07 okt, 2019

Del 3 av 4 – säsong 4: Demokratin 100 år

Del 3 av 4. Under åren 1918-1921 infördes den allmänna och lika rösträtten. För första gången fick kvinnorna rösta och detta firas stort av riksdagen nu 100 år senare. I samtiden var det inte bara kvinnans politiska rösträtt som var under debatt utan hela det parlamentariska systemet. Åsa Karlsson samtalar med professor Torbjörn Nilsson och professor Leif Lewin om debatten som ledde fram till demokratins genombrott i Sverige.
02 okt, 2019

Del 2 av 4 – säsong 4: Klimathistoria

Del 2 av 4. Den globala uppvärmningen är ett av vår tids viktigaste problem och har länge dominerat det offentliga samtalet. Men hur har klimatet förändrats genom historien och hur har det påverkat den historiska utvecklingen? Det är några av de frågor som historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist tar upp i sin bok Klimatet och människan under 12 000 år och som han och Åsa Karlsson samtalar om.
10 sep, 2019

Del 1 av 4 – säsong 4: Den källkritiska revolutionen

Del 1 av 4. I den våg av information som dagligen väller över oss har källkritiken blivit ett allt viktigare verktyg för att spåra allt från enkla fel till medvetna ”fake news”. Inte många vet att källkritiken har sitt ursprung inom historievetenskapen och fick sitt genombrott i Sverige när professor Lauritz Weibull i Lund lanserade sin historisk-kritiska metod i början av 1900-talet.
02 sep, 2019

Del 4 av 4 – säsong 3: USA:s historia

Del 4 av 4. Förra året utkom Harvardprofessorn Jill Lepores tegelsten om USA:s historia från Christofer Columbus till Donald Trump. I en tid då historiker sällan skriver nationshistoria fyller boken ett tomrum och har fått strålande recensioner. Åsa Karlsson samtalar med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, om bilden av den amerikanska historien som den presenteras i These Truths av Jill Lepore.
06 maj, 2019

Del 3 av 4 – säsong 3: Privat kontra offentligt

Del 3 av 4. Debatten om privatiseringar har länge varit het, senast under paroller som ”stoppa vinster i välfärden”. Men varken privatiseringar eller debatten om dem är något nytt. Historikern Åsa Karlsson samtalar med Professor Mats Hallenberg och docent Magnus Linnarsson som forskat om hur dessa frågor dryftats sedan 1600-talet och fram till idag. De visar att kritiken mot vinster, och diskussionen om huruvida privata eller offentliga utförare är mest effektiva, ständigt varit aktuell.
06 maj, 2019

Del 2 av 4 – säsong 3: Rörlighet i äldre tid

Del 2 av 4. Det svenska samhället under äldre tid var mer rörligt än vad man vanligtvis tror. I början av 1600-talet flyttade många både inom lokalsamhället och på längre avstånd, ofta för att skaffa jobb. Det säger filosofie doktor Martin Andersson som studerar migration. Filosofie doktor Martin Neuding Skoog forskar om krigsmakten under 1400-1500-talen och pekar på hur de många krigen ledde till ökad rörlighet, både socialt och geografiskt.
06 maj, 2019

Del 1 av 4 – säsong 3: Korstågen

Del 1 av 4. För de flesta svenskar är nog korstågen mest kända genom böckerna om Arn och filmen om Ivanhoe som visas varje nyårsdag på svensk TV sedan många år. De här fiktiva gestalterna Arn och Ivanhoe deltar båda i korståg, men hur stämmer dessa berättelser med verkligheten? Historikern Åsa Karlsson samtalar med professor Kurt Villads Jensen om korstågen. Professor Jensen har skrivit boken ”Korstågen: européer i heligt krig under 500 år” som kom ut för ett par år sedan.
15 apr, 2019

Del 5 av 5: Upptäckten av världen – säsong 2

Någon världskarta förelåg inte fix och färdig i tidernas begynnelse. Vad gjorde att kunskaperna formligen exploderade under sent 1400-tal och tidigt 1500-tal? Martin Neuding Skoog, fil dr i historia vid Stockholms universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.
15 maj, 2018

Del 4 av 5: Imperietanken – säsong 2

Del 4 av 5. Drömmen om ett imperium som omsluter den bebodda världen har uråldriga anor. Hur har drömmen motiverats? Är den bara av ondo? Och hur har det gått när försök har gjorts att realisera den? Bo Eriksson, författare och docent i historia vid Stockholms universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.
07 maj, 2018

Del 3 av 5: Svenska officerare i kung Leopolds Kongo – säsong 2

Kongofristaten brukar med rätta nämnas som kolonialism när den var som värst. Flera hundra svenska officerare tjänstgjorde på plats. Hur såg de på den verklighet i vilken de damp ner? Och vilken roll spelade de? Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.
07 maj, 2018

Del 2 av 5: Sverige, slavhandeln och slaveriet – säsong 2

På 1600-talet skaffade sig Sverige ett fort i Afrika, på 1700-talet en ö i Västindien. Både förvärven satte nationen i kontakt med slavhandel och slaveri. Vad innebar innehaven? Och hur bör man se på dem? Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.
23 apr, 2018

Del 1 av 5: Det svenska sveket? – säsong 2

Den 9 april 1940 tågade tyska trupper in i Norge. Agerade Sverige klandervärt gentemot sitt grannland under den ockupation som följde? Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.
16 apr, 2018

Frihetskrig eller inbördeskrig i Finland 1918 – säsong 1

Del 4. Den 6 december 1917 avgav den finländska lantdagen en ensidig självständighetsförklaring för det område som 1809 hade övergått från att vara län i konungariket Sverige till att bli storfurstendöme i Ryska imperiet. När och hur skapades ett nationellt medvetande i detta område och ambitionen att stå att på egna ben? Vilka var de omedelbart föregående, avgörande händelserna år 1917? Och hur såg vägen ut från självständighetsförklaring till självständigblivande?
04 okt, 2016

När Finland blev en självständig stat – säsong 1

Del 3. Den 6 december 1917 avgav den finländska lantdagen en ensidig självständighetsförklaring för det område som 1809 hade övergått från att vara län i konungariket Sverige till att bli storfurstendöme i Ryska imperiet. När och hur skapades ett nationellt medvetande i detta område och ambitionen att stå att på egna ben? Vilka var de omedelbart föregående, avgörande händelserna år 1917? Och hur såg vägen ut från självständighetsförklaring till självständigblivande?
26 sep, 2016

Diplomati från i går till i dag – säsong 1

Behovet av kunskapsinhämtning om och överenskommelser med främmande makter är av gammalt datum. Så förhandlade konkurrerande grekiska stadsstater med varandra och sände ut delegationer för att knyta allianser. Omsider formaliserades umgänget. Diplomati blev en profession med fasta sändebud, vilket inte innebar att informella aktörer försvann, sådana som var konsuler, furstinnor, handelsmän, poeter eller älskarinnor.
20 sep, 2016

Karl XII i Osmanska riket – säsong 1

Del 1. Efter nederlaget i Poltava 1709 var den svenska stormaktstiden i praktiken slut. På tröstlösa orter i Osmanska rikets provinser fanns åtminstone en som inte ville vidgå faktum: Karl XII. Hur styrde han det avlägsna Sverige från sina nya uppehållsorter? Vilka förhoppningar hade han? Hur förhöll sig sultanen och värdfolket till sin gäst? Hur såg övriga europeiska makter på honom och hans ambitioner? Vilka långsiktiga konsekvenser fick hans utdragna vägran att resa hem?
13 sep, 2016