Att vara tillsammans ger livet mening

Vi föreställer oss att du och jag är forskare i psykologi, utrustade med en stor dos nyfikenhet och en bunt enkäter för att undersöka frågan om livets mening. Vi ger oss ut på stan bland flanörer och shoppare och ser en krokig dam i kåpa. Det är nunnan Birgitta som vigt sitt liv åt att hjälpa föräldralösa barn. Hon talar varmt om hur ”tron gör henne till ett redskap för mänskligheten”. Vi sträcker fram ett formulär och hon får skatta sin upplevelse av mening i livet på en skala från ett till sju, där sju innebär maximal mening. Då kommer en man med svart polotröja och runda glasögon. Han heter Larry och driver nätcasinon. Larrys Steve Jobs-komplex visar sig inte enbart i klädstilen utan även då han påstår att han ”skapar något så mycket större än jag själv”. Även Larry får besvara enkäten.

Nu kan vi inte hejda oss, utan kikar på svaren. Inte kan väl två personer med så olika liv känna lika mycket mening? Jo, både Birgitta och Larry upplever maximal mening i livet. De har, på ett subjektivt plan, lika mycket mening i sina respektive liv.

Här ser vi skillnaden mellan mening i livet, en subjektiv upplevelse, och den mer objektiva meningen med livet. Psykologin som forskningsfält intresserar sig främst för den subjektiva upplevelsen av mening – vad den består av, hur den kan stärkas och vad den har för betydelse i människors liv. Det har visat sig att den har stor, ibland avgörande, betydelse.

Tre finska forskare genomförde nyligen en studie där de analyserade enkätsvar från sextusen amerikaner som besvarat frågor om sina liv vid 1990-talets mitt. Frågorna berörde bland annat rökning och alkohol, vikt och kroniska sjukdomar, samt utbildning och familjesituation. Deltagarna fick även besvara frågor om hur stark deras känsla av mening i livet var. Tjugotre år senare matchade de finska forskarna enkätsvaren med nationella register över dödsfall. Vad de upptäckte var slående: personer med en stark mening i livet i medelåldern hade större sannolikhet att leva trettio år senare. Effekten gällde även sedan man kontrollerat för hälsostatus, beroenden och sjukdomar. Mening i livet blir en buffert för motgångar som hjälper en att alstra motivation och ökar förmågan att kämpa sig tillbaka i de tuffa tider alla drabbas av då och då.

Andra studier visar att mening i livet inte enbart är förknippat med lägre dödlighet, utan även lägre risk för utbrändhet, alzheimer och hjärt- och kärlsjukdomar, liksom större inkomst och förmögenhet, starkare relationer och bättre mental och fysisk hälsa. Det är ingen överdrift att säga att det är värt att eftersträva mening i livet. Vilket onekligen leder oss till frågan: Vad består mening i livet av?

Psykologisk forskning har identifierat tre komponenter som tillsammans bildar känslan av mening. För det första: Sammanhang, att förstå hur ens liv och dess händelser hänger ihop. För det andra: Syfte, att ens handlingar leder mot högt värderade mål. För det tredje: Betydelse, att ens liv spelar roll på ett större, existen­tiellt, plan. Laura A King och Joshua A Hicks har sammanställt all forskning om vad som kan bidra till större känsla av mening. De visar att det finns flera vägar till mening. Den som famlar runt i en känsla av meningslöshet, eller bara vill öka graden av mening i sitt liv, kan låta forskningen ge en fingervisning om vad som är värt att ägna sig åt.

Oavsett om det handlar om familj eller medarbetare, utgör sociala relationer en grund för sammanhang, syfte och betydelse. Människor är sociala varelser och att vara betydelselös för andra ger upphov till en känsla av meningslöshet. Forskaren Devin G Ray har undersökt frågan närmare. Hans studiedeltagare fick ha ett nära och förtroget samtal med en ny person. Vad de inte visste var att personen var utsänd av forskargruppen och instruerad att bete sig på ett visst sätt. Efter samtalet fick deltagarna antingen höra att den andra personen mindes dem väl och kunde återge vad de fått höra eller att de blivit bortglömda och betraktades som ointressanta. Att bli bortglömd av någon man kommit nära gav känslan av meningslöshet medan det omvända, att bli ihågkommen, skapade känslan av att vara betydelsefull. Sociala relationer, att umgås och samarbeta med andra, är en relativt säker väg till större mening i livet.

Över 80 procent av världens befolkning är troende. För dem bidrar tro och religion till meningsskapande och för många är tron själva meningen i livet. Den ger dem ett syfte i tillvaron och en känsla av att vara en del av något större än de själva. Religion skapar per definition sammanhang och ordning i ens värld. Det är sedan länge känt att människor med stark tro upplever ett högre välbefinnande än andra. Studier av bland andra Michael Steger och Patricia Frazier visar att känslan av mening i livet länkar samman tro med välbefinnande. En stark tro ökar känslan av mening i livet, som i sin tur ökar välbefinnandet.

Studier av Laura A King visar att ett ytterligare sätt att stärka upplevelsen av mening i livet är att söka positiva känslor. De samlade en grupp studiedeltagare för att skriva dagbok under fem dagar och rapportera graden av positiva känslor, negativa känslor och känslan av mening i livet. I slutet av studien fick de även göra retrospektiva uppskattningar av hur mycket mening som funnits i deras liv under studieperioden. Det visade sig att positiva känslor, såsom glädje, hoppfullhet och stolthet, hade större betydelse för känslan av mening, än de dagliga känslorna av meningsfullhet! Det är lättare att uppleva meningsfullhet när man är glad, och det innebär att något så vardagligt som positiva känslor bidrar till större mening i livet.

I mitt pågående forskningsprojekt undersöker jag hur männi­skor kan få en starkare koppling till sina ”framtida jag”. Den som kan föreställa sig vem den kommer att vara i en avlägsen framtid, åratal och decennier fram, kan få fatt i vad som är viktigt i livet. I vardagens virrvarr av måsten är det lätt att glömma bort att tiden är begränsad. Genom dessa mentala tidsresor blir det lättare att skilja det oviktiga från det viktiga och lägga kraft på det senare. Det är ytterligare ett sätt att öka graden av mening i livet. De mentala tidsresorna kan också rikta sig bakåt i tid. Nostalgiska minnen, som smaken av en jordgubbstårta på skolavslutningen eller musiken som gick i bakgrunden vid den första kyssen, kan öka känslan av sammanhang och syfte och, i längden, meningen i livet. Det ger en tydlig bild av vem man varit och vart man är på väg. Det hjälper en att leva mer autentiskt.

Människor värderar det som är bristfälligt högre än det som är oändligt. Det gör att även livets ändlighet skapar mening, för vad vore livet värt om det varade för evigt? Medvetenhet om döden kan utgöra en kraft som får människor att tänka till och, i bästa fall, slå in på en ny väg innan det är för sent. Professor Laura L Carstensen och hennes kolleger har visat att påminnelser om döden, oavsett om den är nära förestående eller avlägsen, får människor att prioritera mål som är förknippade med meningsfullhet, exempelvis sociala relationer och emotionellt viktiga mål, snarare än status och konsumtion.

Självhjälpsböcker är en spretig genre. Från en av de första kända självhjälpsböckerna, Handbok i livets konst av dem romerska slaven Epiktetos, till dagens myller av titlar (det ges ut åtminstone 15 000 nya titlar om året bara i USA) fortsätter de att spridas, säljas och läsas. Kikar man på några av de bästsäljande titlarna slås man av hur ofta de berör vad forskningen kommit fram till om meningen med livet. Ta exempelvis Dale Carnegies Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning och Eckhart Tolles Lev livet fullt ut. Carnegies bok handlar i grunden om att vårda sina sociala relationer, medan Tolles bok fokuserar på att leva autentiskt och vara sann mot sig själv. Bägge handlar om vägar till mening som syns i forskningen.

Genom åren har det gått trender i genren, som i sig väckt motreaktioner. Böcker om framgång och perfektion, såsom De 7 goda vanorna av Stephen Covey, kontrasteras av exempelvis Brene Browns Våga vara operfekt som visar värdet av sårbarhet. Rhonda Byrnes rakt igenom ovetenskapliga The Secret låter läsaren tro att den kan tänka sig till lycka och rikedom, men vägs upp av Angela Duckworths Grit som på vetenskaplig grund beskriver värdet av enträget arbete. För den som finner ett guldkorn i myllret av självhjälpsböcker, en skrift som slår an någonting och samtidigt är väl grundad i vetenskap, kan det vara starten på en ny riktning i livet.

För att skapa mening i sitt liv behöver man givetvis göra mer än att läsa självhjälpsböcker. Oavsett om det är att driva barnhem eller nätcasino, forska och skriva böcker om psykologi eller något helt annat, går det att finna sin egen väg mot större mening i livet – och kanske kan det bli meningen med livet.