
Till minne av Kristian Gerner
Historieprofessorn Kristian Gerner gick bort 2 april. Som forskare och folkbildare gjorde han mycket för den svenska kunskapen om Ryssland.







Lagstiftare och IT-oligarker vill att vi ska tro att AI är en närmast evolutionär nödvändighet. Det stämmer inte.

Den som ville diskutera utmaningar förknippade med Sveriges omfattande immigration stämplades länge som högerradikal. Paulina Neudings bok skildrar hur problemförnekelse blev en dygd.

Somaliland har utsatts för negativ särbehandling av det internationella samfundet sedan 1991. Nu är Israel först med att erkänna landet.

Det stora hotet är inte Kinas militär utan hybridkrigföring och en intern politisk splittring. Taiwan kan bli ett nytt Hongkong.

1976 förlorade Socialdemokraterna makten efter 44 år – men allt borgerligheten kunde göra då var att lappa och laga det befintliga samhällsbygget.

”No Excuses”-skolor skulle kunna åtgärda de dåliga resultaten i svensk skola men anklagas för att vara auktoritära och odemokratiska. Det stämmer inte.

Marknätet spelar en central roll för Sveriges beredskap som inte kan ersättas av internet. Men utan kunder håller det på att försvinna.








Statsindividualismen bygger på medborgarnas förmåga till personligt ansvar – något den svenska staten har underminerat i decennier.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

Ukraina tog kontroll över Svarta havet – utan någon egentlig egen flotta. Att det är möjligt borde få oss att tänka om kring vår upprustning.

Euripides Medea lockar ständigt till omdiktningar. Hon kan framställas som allt från hatisk trollpacka till feministisk ikon.

Richard Årlin ägnar sig åt att återskapa det tidiga gutenbergska boktrycket. Han visar på betydelsen av boken som ett fysiskt, och ofta konstnärligt, objekt.

En nyöversatt bok beskriver Muslimska brödraskapets inflytande i Europa. Det finns all anledning att ta hotet på allvar.

I en roman från 1984 beskrev Vasilij Aksionov vad som kunde ha hänt om de vita styrkorna vunnit slaget om Krim och det inte blivit en del av Sovjetunionen.

Alice Lyttkens var en mycket populär romanförfattare som skrev flera böcker om kvinnor som trotsar våra förväntningar. Hon har ännu inte fått det erkännande hon förtjänar.

I två nya böcker finns en närmast utopisk syn på kulturpolitiken. Men politiker måste alltid hantera intressekonflikter och prioritera.

Charles Lamb har uppnått klassikerstatus i Storbritannien. Hans avspända stil gjorde honom till en förnyare av den engelska essäformen – och en av den engelska litteraturens mest älskvärda gestalter.

Svenskarna har slarvat bort sin nationella identitet. Nu behöver vi hitta den på nytt – men var?

Hon skrev kritiskt om Stalin som deporterat hennes nära och kära. Nu gör kriget att Ryssland och Ukraina förhåller sig på vitt skilda sätt till poeten.

Den italienska högerradikalismen kommer inte att leda tillbaka till 1900-talets auktoritära regim. Den är i första hand en form av kulturpolitik.

Svensken Folke Rogard ledde världsschacket under åren då relationen mellan öst och väst var som kyligast. Hur mycket strök han den sovjetiska schacknomenklaturan medhårs?

Sung-ju Lee flydde som 15-åring från Nordkorea till Sydkorea. Trots en hård kulturkrock tror han på ett enat Korea.

Ylva Eggehorn är aktuell med en självbiografisk roman som utspelar sig på 1970-talet – en tid då det var stigmatiserat att vara kristen.

Efter en lång karriär som jurist och ämbetsman kommer Hans-Gunnar Axberger ut med en romantrilogi om svenskt rättsliv under ett sekel. Katarina Barrling samtalar med honom om katastrofer, rättsrådsberusning och vår nationella oförmåga att lära av historien.

Konspirationsteoretiker, koranbrännare, nazister och islamister – Sakine Madon försvarar allas rätt att sjunga ut.

Transhumanismen vill med teknikens hjälp lyfta människan till en ny nivå. Det tyder på en bristande förståelse inför värdet av det unikt mänskliga.

I både Sverige och USA har vänstern fokuserat för mycket på att stärka svaga gruppers köpkraft och för lite på att producera vad samhället verkligen behöver.

AI är tänkt att tjäna mänskligheten. Problemet är att den och vi förr eller senare kommer att vilja olika saker – och då är den oss överlägsen.

Den franske filosofen Gilles Deleuze fokuserade på det sinnliga, konkreta och speciella. Skillnader var intressantare än likhet. Nu finns hans sena universitetsseminarier utgivna i bokform.