Mångsidig kulturforskare

Israeliska Basmat Even-Zohars djupa intresse för Sverige är ett lysande undantag. Even-Zohar (1961–2020), snillrik och mångsidig kulturforskare vid Tel Avivs universitet med barnlitteratur som specialitet, rycktes nyligen bort i förtid.

Som liten kom hon till Skandinavien. Efter mindre lyckade vistelser i grannländerna hamnade familjen i Vällingby, där den överväldigades av svenskarnas vänlighet och intresse. Hon gick inte länge i svensk skola, men det räckte för att inpränta tonfall och språkmelodi.

Hennes doktorsavhandling var ett pionjärarbete, som utredde den hebreiska barnlitteraturens – press och böcker – roll under nationsbygget i Palestina. Också i Sverige, där Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam fick i uppdrag av staten att skriva upplyftande skolböcker, gavs barnen en nyckelroll i det nationella projektet. När Even-Zohar jämförde fenomenet i det judiska Palestina, Tyskland och Sverige fann hon slående likheter – och skillnader.

Främmande bedömare i Sverige har ofta varit ute i polemiskt ärende, för att bidra till debatten ”Sverige – himmel eller helvete?”. Even-Zohars nyfikenhet låg på ett djupare plan. Hon ville beskriva Sverige som kulturellt system, med data dels från högkulturen och litteraturen, dels från vardagen där hon, skarpögd och ivrig som en antropolog på fältarbete, snappade upp ledtrådar.

Nyligen fick Even-Zohar ett Astrid Lindgren-stipendium för att studera hur natur och djur har framställts i svensk och hebreisk barnlitteratur, en uppgift hon ej hann slutföra. Professor Zohar Shavit, hennes handledare under doktorandforskningen, säger: ”Basmat var en av de mest begåvade och originella ele­ver jag haft, klartänkt och extremt språkbegåvad. Hennes bortgång har gjort oss förtvivlade.”

På Basmat Even-Zohars gravsten har ristats orden från avskedsscenen i Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige: ”…endast en vildgåsflock for tyst framåt…”