Nummer
I det här numret
Efter Merkel
Innehåll
Dådkraft i det fördolda
Den kan vara nog så svår att fånga – diplomatins kärna. Engelsmannen Robert Cooper, veteran i branschen, har bättre förutsättningar än de flesta att reda ut begreppen. Jan Knutsson, själv verksam i samma hantering, bistår och kommenterar.
De oläkta såren
Hur kunde det som började så bra sluta så dåligt, hur kunde en ömsesidig sympati mellan USA och Iran sluta i till synes oförsonlig fiendskap och bitterhet? Svaret på de frågorna, eller i alla fall ett försök till svar, ger John Ghazvinian i sin omfattande studie America and Iran.
Oheligt krig
I en tv-intervju berättade islamkännaren och forskaren Gilles Kepel hur han då François Hollande just hade tillträtt 2012 begärde och fick till stånd ett möte med den nyvalde presidenten. Kepel tyckte sig se mycket oroande tecken på att en ny sorts inhemsk islamistisk terrorism hotade landet, vilket han talade om för Hollande.
Partiet för vanliga människor
Hamburgaren och förbundskanslern Helmut Schmidt har sagt att de politiker som har visioner bör söka läkare. Det ligger en hel del livserfarenhet i det till synes cyniska uttalandet av den ofta kloke toppolitikern.
Uppkomlingen
År 1860 hade Abraham Lincoln segrat i det amerikanska presidentvalet. Han hade fått 39,8 procent av rösterna och 180 elektorsröster. Det var en knapp seger som blev möjlig genom att rösterna hade splittrats mellan fyra konkurrerande kandidater.
Födointagets förfall
Hur skall det gå med vår kultur när vi fått allt sämre matvanor? Och då menas inte bara kultur i betydelsen raffinerad smak, fint bordsskick och välbehaget som intagandet – helst i gott sällskap – av vällagad mat ger, utan bokstavligt talat grunden för vår civilisation: måltiden.
Menlösa fanatiker
De senaste åren har begreppet ”Culture Wars” fått ett rejält uppsving i den anglosaxiska världen.
Ett plågat geni
Få av den rena matematikens resultat är så allmänt bekanta som logikern och matematikern Kurt Gödels ofullständighetsteorem – och få är så missbrukade.
För det allmännas bästa
God samhällsvetenskap ger oss visshet om vår tillvaro. För att göra verkligheten hanterbar måste vi dock förenkla den.
Inspirerande trams
I oktober förra året publicerade den vetenskapliga tidskriften Nature en artikel med den anspråkslösa titeln ”Use caution when applying behavioural science to policy”. Artikeln var undertecknad av ett halvdussin akademiker inom socialpsykologi och beteendevetenskap. I sin text avrådde forskarna politiker från att basera reformer på psykologiska rön, emedan dessa sällan håller vad de lovar.