Nummer
I det här numret
Monologernas tid
Innehåll
Religionen har blivit synlig igen
Joel Halldorf är en person jag ständigt diskuterar med. Någon gång på sociala medier och bara undantagsvis ansikte mot ansikte – för de flesta diskussionerna äger rum inuti mitt huvud.
100 års stöd till förtryck
Vad har det funnits kvar i Vänsterpartiet av arvet från den odemokratiska stalinismen? Mer än vänsterpartisterna vill låtsas om.
Ensidig bild av Lagerlöf
Det är ett sammanträffande att filmen om den unga Astrid Lindgren går på biograferna samtidigt som Anna Nordlunds biografi Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna ligger på bokhandelsdiskarna. Båda verken utgör försök att skildra våra mest berömda författarinnor som kvinnor som hjältemodigt stred mot sin samtid.
Titta djupt i glaset
Tro inte att vinet kommer från ett slott bara för att det står château på etiketten, förmanar Mats-Eric Nilsson i sin nya bok Château vadå. Det okända fusket med ditt vin.
Den muntre Thomas Mann
Hur skriver man en ny bok om en diktare som redan är föremål för tiotusentals publicerade titlar?
Moberg tålde inte beröm
Det finns en Vilhelm Moberg för snart sagt varje tillfälle och åsikt.
Svenskars ledande roll i Kina
Vid den Antarktiska halvöns spets finns en ö som heter Andersson-ön. Namnet är ett minne från Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1901–03.
Storverk om innovativa människor
Anders Johnsons Besvärliga människor är ett digert historiskt uppslagsverk över framgångsrika svenska företag i de mest skiftande branscher. Boken är en fröjd att läsa. Trots sina 565 mastiga sidor, fyllda med namn på företag och företagare, är den lättläst.
Välförtjänt pris till rocken
Sara Danius lilla essäbok Om Bob Dylan är framförallt ett försvarstal, avsett att legitimera att Svenska Akademien under hennes tid som ständig sekreterare gav Nobelpriset i litteratur till en sångare, verksam inom vad de flesta skulle karakterisera som en populärmusikalisk genre.
Arkeologin behöver en Peter Englund
Under flera år i början av 2010-talet genomfördes omfattande arkeologiska utgrävningar i Gamla Uppsala. Dessa undersökningar har nu dokumenterats av arkeologen och vetenskapsjournalisten Kristina Ekero Eriksson i boken Gamla Uppsala. Människor och makter i högarnas skugga.
Från moralpanik till högkultur
När jazzen först kom till Sverige för nästan hundra år sedan sågs den som en kulturfara och en musik som skulle förleda ungdomen till allehanda otyg – otukt, droger och allmänt moraliskt förfall. Musik förresten, jazzen liknades vid en ”hemsk infektionssjukdom”.
De maniska samlarna
Han är en oemotståndlig figur, fjärilssamlaren: inbegripen i sin självupptagna lek, sicksackande med håven i högsta hugg, spanande än mot skyarna, än mot blommorna, tankspridd som ett barn.
Som en spännande film
I Göran Norrbys Maktens rivaler möter vi fyra kvalificerade och aktiva maktspelare i Sverige under åren 1755 och 1792 – alltså från frihetstidens senare decennier fram till mordet på Gustav III.
Tankarna bakom bibelöversättningen
Att en ”sociokognitiv tankestil” utformades och kom att besjäla den personkrets som producerade Bibel 2000 är en tes som Richard Pleijel driver i sin doktorsavhandling Om Bibel 2000 och dess tillkomst. Konsensus och konflikt i översättningsprocessen inom Bibelkommissionens GT-enhet.
Skåpmat om Karl XII
I år är det 300 år sedan Karl XII stupade vid belägringen av Fredrikstens fästning i Norge.
Lysande om Japans store poet
Min brist på kunskaper i japanska gör att jag inte riktigt kan veta ifall diplomaten och japanologen Lars Vargö är en lysande översättare eller en fin poet. Jag misstänker starkt att han är både och.
En stor tid för romanförfattare
Första världskriget var en vattendelare som skilde den moderna världen från det som Stefan Zweig kallade ”världen av igår”. Detta är i sig ett uttjatat konstaterande.
Sverige under kriget
I Henrik Berggrens bok Landet utanför. Sverige och kriget 1939–1940 skildras motsättningarna i den svenska regeringen efter Sovjetunionens anfall på Finland 1939.
När judarna lämnade Polen
Maciej Zaremba beskriver ett land utan mord eller räntekriser. En tid då man fick köa för att få en tv och visste precis vad som skulle visas i den.
Afrika bortom stereotyperna
Det finns två stereotypa bilder av Afrika: dels den exotiska solnedgången över savannen, som i Lejonkungen, dels utmärglade, undernärda barn vilkas livsöden ligger i den välvilliga västvärldens händer. Ingen av föreställningarna är särskilt representativa för 2010-talets Afrika.
På spaning efter amerikansk vänster
Det finns ju inte någon vänster i USA, inte i europeisk bemärkelse i alla fall. Socialismen blev aldrig statsbärande och fick inte heller särskilt mycket makt i arbetslivet. USA är därför något annat. Så brukar det i alla fall sägas.
Bifigurernas betydelse
Synen på naturen som Guds stora bok är ett gammalt motiv inom den religiösa mystiken som kan sägas ha övertagits av naturvetenskapen. Ja, som rentav beredde vägen för den, genom att legitimera forskningen, observerandet och framförallt samlandet som rimliga sätt att närma sig skapelsen.
Kaffet och slavarna
Tre hundra år efter Karl XII:s död och den svenska stormaktens fall är de flesta forskare överens om att dessa händelser gynnade Sverige i långa loppet.
Med intriger och starka viljor
Per Rydén och Jenny Westerströms Svenska Akademiens modernisering 1913–1977 bör recenseras inte bara som bok, utan som resultatet av ett högpresterande forskningsprojekt med historisk och framåtsyftande relevans.
Humanister lyfts ur glömskan
Inom naturvetenskaperna åldras undersökningar snabbt. Såvida de inte tillhör den mycket exklusiva skaran av verk med ett bestående historiskt värde – tänk Darwin eller Linné – är risken stor att både forskare och verk glöms bort.
Funktionalismens ideolog
I den samtida debatten om stadsplanering och arkitektur hänvisar man ofta till de omfattande rivningar som genomfördes i svenska städer under 1960-talet och den misslyckade bebyggelse som växte fram i dess ställe.
Vetenskapen – en framgångssaga
Naturvetenskaperna har under det senaste seklet varit spektakulärt produktiva och framgångsrika. Detta har skapat en viss hybris på sina håll i branschen. Bengt E Y Svensson begrundar frågan om vad riktig kunskap faktiskt är och vilka vägar som leder fram till den.
Samhället som försvann
Den 3 oktober avled Charles Aznavour. Son av armeniska invandrare blev han lika fransk som baguetten, och lika världsberömd.
Vägar bort från Gud
Någon gång i mitten av 1930-talet diktade frälsningssoldaten Ejnar Westling från Ljusdal följande: ”Har du kvar din barnatro ifrån hemmets lugna bo?”
För dem som har råd
Jake Bernstein fick sitt första Pulitzer-pris 2011 för sin rapportering om finanskrisen; i sin nya bok SecrecyWorld synar han den ”alternativa verklighet som bara är tillgänglig för dem som har råd”.
Eld och raseri imorgon
Det blir sällan som man har tänkt sig, i varje fall om man startar ett krig. Det är en av slutsatserna i Lawrence Freedmans The Future of War.
Eliternas förräderi
EU måste spela en annan roll för Europas folk om unionen skall behålla sin legitimitet.
Stad i världen
En av årets Nobelpristagare i ekonomi, Paul Romer, lanserade för några år sedan ett förslag som han kallade ”Charter Cities”. Idén går ut på att vissa städer ska kunna införa lagar som är oberoende av de lagar som gäller för landet i övrigt.
Lyckans hänförelse
I och med sin djupa tro betraktas Søren Kierkegaard som en anomali i den filosofiska tradition han själv grundade.
Efter euforin
Att det skulle komma en protestvåg av något slag hade länge varit väntat.
Spegel, spegel på väggen där
Nästan alla människor vet vem Albert Einstein var och att han genom sin relativitetsteori revolutionerade vår förståelse av hur vår värld är uppbyggd och fungerar, liksom vilka lagar som styr allt som sker i universum.
Det vanvårdade miraklet
Jonah Goldberg är en konservativ kolumnist och författare, verksam som ”senior fellow” vid American Enterprise Institute och ”senior editor” vid tidskriften National Review. Han publicerar sig regelbundet i en rad ledande amerikanska tidningar och har skrivit tre böcker.