Biologi
-
Livet är mer mystiskt än vi trott
När vetenskapen gjorde sig av med själen blev istället maskinen den bärande metaforen för livets innersta kärna. Med tiden tog sig informationsteknologin in i förklaringsmodellerna. Det nya i ”den nya biologin” medför ännu en revidering. Fredrik Svenaeus återupptäcker ett spöke i maskinen.
Fredrik Svenaeus
-
Vi lever i en tid av förluster
Vår tro på att framtiden innebär framsteg har börjat krackelera – istället sprider sig en stark framtidsskepsis i vårt samhälle. I ”Verlust. Ein Grundproblem der Moderne” diskuterar sociologen Andreas Reckwitz konsekvenserna av att vår samtid präglas av förluster.
Mats O Svensson
-
Nina Solomin
Kan träd ropa på hjälp?
Forskning visar att växter kommunicerar även med ljud – och att träd hjälper sin avkomma. Det betyder inte att vi ska förmänskliga dem.
-
Man själv är musiken
Det mänskliga medvetandet har kallats för den sista outforskade kontinenten.
Peter Gärdenfors
-
-
Världsförbättrarna
Julian och Aldous Huxley var övertygade om att människan stod inför en ny fas i den biologiska evolutionen. Konst och vetenskap skulle ersätta den traditionella religionen.
Göran Frankel
-
Tillbaka till naturen
När jag plötsligt tycker mig ha för få handväskor. Eller kommer på mig med att ropa Nää! då jag läser i Svensk Damtidning att Tommy Nilsson blivit både pappa och gammelfarfar under samma år. I sådana mörka stunder händer det att jag håller upp religionshistorikern Karen Armstrong som en intellektets talisman. För min inre syn låter…
Cecilia Nikpay
-
Han och hon
I filmen Hitta Nemo dör clownfisken Nemos mamma, varpå pappan tar över föräldraansvaret. I en biologiskt korrekt version skulle Nemos pappa istället ha transitionerat till hona och tagit Nemo som sexpartner.
Patrik Lindenfors
-
Kvinnor kan (verkligen)
När Shäron Moalem och hans fru åkte till Kambodja tog de varsin spruta mot tyfus. Han märkte inte av några biverkningar, men hon fick så ont i armen att han måste hjälpa henne att klä på sig, och hon blev sängliggande en vecka.
Håkan Lindgren
-
Det stora skiftet
En märklig åsiktsändring har skett efter de senaste årens kulturstrider. Idag är det biologin, inte humaniora, som ifrågasätter determinismen, skriver Håkan Lindgren.
Håkan Lindgren
-
Att tänka tillsammans
Charles Darwin besökte London zoo 1838 och klev in i buren där orangutangen Jenny vistades. Han ville undersöka hennes emotioner, för att bekräfta sina teorier om vårt gemensamma evolutionära ursprung med aporna. Sedan dess har det gjorts åtskilliga jämförande studier av apors och människors beteenden.
Hugo Lagercrantz
-
Litteratur och biologi
Hos Horace Engdahl kan man skönja ett intresse för evolutionsteori, som dock dessvärre kombineras med en postmodernistisk skepsis mot vetenskap.
Johan Frostegård
-
Ett samspel i kropp och själ
Arv och miljö, förnuft och känsla, kropp och själ är inte åtskilda utan sammanvävda. Själsliga aktiviteter äger rum i vår fysiska hjärna som ständigt utvecklas och förnyar sig.
Henrik Brändén
-
Hormoner och humbug
Mitt första intryck av vad vi numera kallar genusdebatt var en föreläsning som neurofysiologen Germund Hesslow höll under min läkarutbildning vid Lunds universitet i början av 00-talet. Professor Hesslows rykte som akademisk provokatör var redan då väletablerat, och hans anförande om Könsskillnader, arv och miljö gjorde ingen besviken.
Erik W Larsson
-
Vad liv är
Vetenskapen har gjort sig av med själen. Detta åtföljdes inte av fanfarer och belönades inte med ansedda priser. Det följde istället naturligt, som en konsekvens av kunskapens tillväxt.
Patrik Lindenfors
-
Linneansk läsfest
Linné – detta namn, denna namngivare. Gigant, stereotyp, karikatyr; troligen tidernas mest kända svensk, hans gestalt står staty i världsstäder.
Sverker Sörlin
-
Berzelius om Berzelius
Kemisten och läkaren Jacob Berzelius (1779–1848) är en av den svenska vetenskapshistoriens fixstjärnor.
Tove Paulsson Holmberg
-
Bifigurernas betydelse
Synen på naturen som Guds stora bok är ett gammalt motiv inom den religiösa mystiken som kan sägas ha övertagits av naturvetenskapen. Ja, som rentav beredde vägen för den, genom att legitimera forskningen, observerandet och framförallt samlandet som rimliga sätt att närma sig skapelsen.
Torbjörn Elensky
-
Hjärtat klappar för Harvey
Att hjärtat är en pump som driver blodet runt i kroppen är självklart för varje modern västerlänning. Betydligt färre är medvetna om att dessa kunskaper bara har knappt 400 år på nacken.
Nils Uddenberg
-
Efterapningens belöning
En av de mest omvälvande böcker som någonsin publicerats är On the Origin of Species (Om arternas uppkomst), som i sin första upplaga kom ut år 1859. I den föreslår författaren, som förstås är Charles Darwin, en process som skulle kunna förklara uppkomsten av jordens miljontals växt- och djurarter, var och en försedd med speciella…
Staffan Ulfstrand
-
Anlagen vi ärvde
Det är generna – arvsanlagen vi fått av våra föräldrar – som ger oss vår lekamen, våra brister och våra talanger. Så går det till såväl hos vår egen art som hos möss, måsar och myggor. Generna är ärftlighetens fundamentala enheter, de överförs från generation till generation och ger varje individ dess speciella särdrag. Ibland…
Staffan Ulfstrand
-
Något på hjärnan?
Tänk om Charles Darwins teori om det naturliga urvalet inte bara handlar om gener. Tänk om det är en process som även utspelar sig i vårt medvetande och våra tankar.
Johan Frostegård
-
En genetisk återuppståndelse
I alla tider har människorna drömt om att kunna skapa liv. Men kanske är drömmen en mardröm. Prometheus som gav elden åt människorna fängslades vid en klippa där en gam varje dag kom och hackade på hans lever. Frankenstein förföljdes av det monster han skapat, och Faust tvingades att betala för sina magiska krafter genom…
Nils Uddenberg
-
Arten som pratar
Många djurarter samarbetar, men människan uppvisar fler former av samarbete än alla andra arter. Under evolutionen av Homo sapiens har vi skaffat oss ett antal olika verktyg för samarbete – där språket förmodligen är det kraftfullaste. En central fråga är varför bara människan har utvecklat dessa sociala verktyg.
Peter Gärdenfors
-
En lärjunge i Linnés skugga
Han är kanske inte något riksbekant namn, Clas Bjerkander (1735-1795). Han levde ett ”bortskymt liv”, som Kerstin Ekman skriver i inledningen till sin levnadsteckning över honom, Då var allt levande och lustigt, liksom Herrarna i skogen (2007) och Se blomman (2011) en berättelse om svensk naturvetenskapshistoria.
Josefin de Gregorio
