Fysik
-

Multiversum – En teoretisk katastrof?
Idén om parallella universum har gått från spekulation till att vara en central del av modern fysik. Men multiversum verkar också skapa en teoretisk återvändsgränd.
Helena Granström
-

Katarina O’Nils Franke
Knäckte formel för svarta hål
I första kapitlet av ”Mörkret och människan. Om svarta hål och vår plats på jorden” (2024) utlovar Jonas Enander att läsaren ska få veta hur svarta hål fungerar, ”var de kommer ifrån och vilken roll de spelar i universum. Du kommer också att få veta hur astronomerna överhuvudtaget kan slå fast att svarta hål finns trots att…
-

Rafflande forskardrama
Finns månen även när ingen tittar på den? Inom kvantfysiken ställs frågor om själva verkligheten – vilket självklart inte skett utan dramatik. Helena Granström recenserar en fängslande bok om kvantmekanikens framväxt.
Helena Granström
-

Märkligt, verkligt men obegripligt
Kvantfysikens teorier är centrala på en rad områden. Ändå anses den närmast omöjlig att förstå.
Johan Frostegård
-

Livets stora frågor
När Juan Maldacena, en av den moderna fysikens klarast lysande stjärnor, en gång ombads att uttala sig om en viss tolkning av kvantmekaniken, gav han följande svar: ”När jag tänker på [den] ur ett kvantmekaniskt perspektiv, är den det mest rimliga att tro på. Men i mitt vardagliga liv tror jag inte på den.”
Helena Granström
-

Det som aldrig sker
För den vars naturvetenskapliga studier stannade vid högstadieklassrummets skenbart ändlösa prövningar, är det kanske inte alldeles lätt att uppfatta själva fysiken som sådan som särskilt intressant och filosofiskt upphetsande. Den som tillräckligt många gånger blivit ombedd att beräkna normalkraften på ett objekt med massan m på ett plan med lutningen v kan helt enkelt inte…
Helena Granström
-

Spöklika effekter på avstånd
Den klassiska fysiken säger att påverkan inte kan ske på distans utan måste ske lokalt. När jag slås av värmen från solen när jag kliver utanför min dörr sker detta inte omedelbart utan först efter att solens infraröda strålning har färdats i ungefär åtta minuter för att möta min hud. Solen upplevs visserligen värma på…
Thomas Wedérus
-

Goda skäl att tro
Ytterst få saker är den moderna fysiken främmande. Det är svårt att tänka sig någon annan disciplin där man på samma sätt kan ägna sin karriär åt att spekulera om företeelser som dolda dimensioner, parallella universa och svårupptäckta spegelpartiklar, och samtidigt betraktas av omvärlden som en representant för förnuft och rationalitet.
Helena Granström
-

Ett metafysikfritt samhälle
I det framväxande folkhemmet fick filosoferna uppgiften att hålla rent från all metafysik.
Carl-Göran Heidegren
-

Slutspel
Solen går upp i väster. De döda vaknar. Bergen rämnar och Fenrisulven kommer lös. Havet blir till blod, marken står i lågor. Ormar av järn genomkorsar landskapet, och en spindelkvinna spinner sina enorma nät över jorden.
Helena Granström
-

Fysiker är också människor
Att populärvetenskapliga författare ger sig i kast med filosofiska frågor är inget ovanligt.
Daniel Helsing
-

Skenbar slump
Efter att i tät följd ha förlorat två barn i så kallad plötslig spädbarnsdöd ställs en kvinna inför rätta, anklagad för mord. Den statistiska risken, menar åklagaren, för ett sådant dödsfall är i sig minimal; och för att det av ren tillfällighet skulle inträffa två gånger i samma familj är sannolikheten inte större än en…
Helena Granström
-

Vad betyder det att finnas?
Varför ägna sig åt naturvetenskap? I ett poddsamtal hör jag den kanadensiske fysikern och kosmologen Lee Smolin besvara frågan.
Helena Granström
-
Felfinneri och ordmärkande
Jag är, Axess läsekrets liksom Bengt E Y Svensson, en ursäkt skyldig.
Håkan Arvidsson
-
Falsk matematik
I Axess nr 9/2018 finns en recension, signerad Håkan Arvidsson, av Jim Holts bok When Einstein Walkedwith Gödel. Dessvärre innehåller artikeln ett antal sakfel och tveksamheter.
Bengt E Y Svensson
-
Riktig vetenskap
Steven Weinberg, Nobelpristagare i fysik 1979, är inte bara en av de ledande teoretiska fysikerna under andra halvan av 1900-talet. Han är också en osedvanligt produktiv och uppskattad populärvetenskaplig författare och medverkar flitigt i olika medier.
Bengt E Y Svensson
-

Krusningar i rymden
Den 14 september 2015 klockan 11.50 svensk tid klirrade det till praktiskt taget samtidigt i två enorma forskningsinstrument på 300 mils avstånd från varandra i helt olika ändar av USA. Instrumenten hade konstruerats för att påvisa gravitationsvågor.
Bengt E Y Svensson
-

Den lilla världen
Under 1900-talet nådde fysiken en hegemoni som den ledande och samtidigt den mest grundläggande empiriska disciplinen så till den grad att denna period går till vetenskapshistorien som fysikens århundrade.
Bengt E Y Svensson
-
Den ofelbare
Man kunde kanske tro att det följande är en ordväxling mellan någon av Columbus kaptener och en företrädare för hovet hos Ferdinand och Isabella:
Bengt E Y Svensson
-
Trumpetstötar i mörkret
Det var en verkligt omskakande händelse. De två svarta hålen långt ut i rymden hade snurrat runt varandra under lång tid. De var tunga som flera tiotal solar men inte större än några mil i radie. De gjorde verkligen skäl för benämningen svarta hål: de var så kompakta att inget ljus alls kunde komma ut…
Bengt E Y Svensson
-

Den lydige medborgaren
Tyskland hösten 1944. De allierade rycker fram på såväl väst- som östfronten. Många tyska städer ligger i ruiner efter Storbritanniens och USA:s intensiva bombningar. Vid Folkdomstolen i Berlin pågår rättegångarna mot dem som utpekats för att ha varit med i attentatet mot Hitler sommaren dessförinnan.
Bengt E Y Svensson
-
Sfärernas musik
Inom vetenskapen gäller vårt förra sekel som fysikens århundrade. Mellan de första stapplande stegen inom atomfysiken i början av 1900-talet till de kosmologiska upptäckterna i dess slut ligger en lång rad av genombrott i vår förståelse av naturen såväl i smått – atomen, atomkärnan, elementarpartiklarna – som i stort kring universum i dess helhet.
Bengt E Y Svensson
-
Skilda världar
Kosmologin är idag inte vad den har varit. Kosmologi – för att vara mera precis ”naturvetenskaplig kosmologi”; begreppet ”kosmologi” används ju i en bredare betydelse inom till exempel humanvetenskaperna eller religionen – är läran om världsalltets uppbyggnad och utveckling.
Bengt E Y Svensson
-

Vår vägledare i kosmos
För hundra år sedan lade Einstein fram sin allmänna relativitetsteori. Den förändrade vår uppfattning om tid och rum och gjorde honom världsberömd.
Mattias Severin
-
Ur led är tiden
Det är den 6 april 1922. I Paris har det franska samfundet för filosofi möte. En mängd kända filosofer och vetenskapsmän har samlats för att diskutera tidens problem.
Bengt EY Svensson
-

Champagne eller ricinolja
Naturvetenskapliga studier motiveras ofta med dess samhällsnytta. Det är olyckligt.
Mattias Severin
-

Utanför världsalltet
Vår grundläggande förståelse för hur naturen fungerar har fördjupats kraftigt under 1900-talet. Fysikerna har kartlagt materiens innersta, från atomen ned till en miljard gånger mindre delar. De har också skapat en helt ny bild av världsalltets storskaliga struktur med galaxer och galaxhopar, liksom för universums historia, från strax efter stora smällen för 14 miljarder år…
Bengt E Y Svensson
-

Dansk dynamik
Övergången mellan 1700- och 1800-talen var en tumultartad tid. Franska revolutionen och Napoleonkrigen i dess efterdyningar satte sina djupa spår i hela Europa. Först efter Wienkongressen 1815 kom det att råda ett visst lugn, men den politiska glöden från 1789 pyrde och blev till eldslågor under det andra revolutionsåret 1848.
Bengt EY Svensson
-
Partikeln som ger världen substans
Jim Baggotts bok Higgs. The Invention and Discovery of the ’God Particle’ är vältajmad, och det är förstås mycket medvetet.
Ulrika Björkstén
-

Utan förmåga att begripa kosmos
Frågan om varför universum finns har gäckat filosofer och vetenskapsmän alltsedan antiken. Men redan Descartes visade på det fåfänga i att leta efter orsaker baserade på ändamålsenlighet.
Ulf Danielsson






















