Miljö och klimat
-
Till vad vill vi egentligen ha skogen?
Skogsnäringen som byggde Sverige är en brännhet fråga. Fredrik Haage kommenterar temat i Axess nr 4/2025.
Fredrik Haage
-
Linnéa Backvall
Sköna maj, välkommen!
Våren är kommen – och vi kan inte låta bli att tala om den.
-
Med skog byggdes landet
Ända sedan medeltiden är den en del av den svenska historien. Virket har varit en förutsättning för vårt välstånd.
Gunnar Wetterberg
-
EU:s regler passar inte svenska träd
Den tretåiga hackspetten har seglat upp som totemdjur inom den politiska zoologin. Rödlistad men vanlig nog att dyka upp i många skogar i norr. I princip kan den stoppa en avverkning.
Fredrik Sjöberg
-
Vi måste våga vara pessimister
Det sägs att pessimisten alltid blir glatt överraskad när någonting går bra, medan optimisten blir besviken när livet inte går som förväntat. I boken ”Hopeful Pessimism” djupdyker Mara van der Lugt i den hoppfulla pessimismens filosofi.
Anders Mathlein
-
Vi lever i en tid av förluster
Vår tro på att framtiden innebär framsteg har börjat krackelera – istället sprider sig en stark framtidsskepsis i vårt samhälle. I ”Verlust. Ein Grundproblem der Moderne” diskuterar sociologen Andreas Reckwitz konsekvenserna av att vår samtid präglas av förluster.
Mats O Svensson
-
Sörlins svindlande känsla för snö
”Snö” är full av insikter, tankeväckande exempel och svindlande associationer. Katarina Barrling recenserar Sverker Sörlins nya bok.
Katarina Barrling
-
Annika Borg
Mammon eller Gud?
Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare och förra året gav skogen en utdelningsbar vinst på över en halv miljard. Kyrkan äger 460 000 hektar skog och har en hög svansföring vad gäller klimatet – vissa inom kyrkan har till och med argumenterat för att Greta Thunberg är en profet.
-
Uppsluppen dystopi
Torbjörn Elensky är på glatt och ivrigt berättarhumör i sin nya roman, skriver Martin Lagerholm. Trots det dystra temat.
Martin Lagerholm
-
De betalar priset för klimatpolitiken
Förr eller senare kommer de privilegierade klassernas progressiva politik att drabba vanligt folks plånböcker.
Henrik Jönsson
-
Kompost-modernismen?
Vad är vi för ena, egentligen, vi ”moderna” människor? Vi som bebor moderniteten. Och som på samma gång som vi blivit så nitiska med hygienen har gjort vår värld smutsigare – och giftigare – än den någonsin varit.
Ylva Herholz
-
Katarina O’Nils Franke
Vykort från Longyearbyen
Jag tillbringade nyligen tre dagar och inga nätter på Svalbard. Solen går inte längre ned så pass nära polcirkeln, utan man kunde lämna middagsrestaurangen iförd solglasögon trots att klockan passerat tio på kvällen.
-
Barbariets tid är nu
Är den mänskliga faktorn enklast att förutse? Vår egen natur kan överraska, men historien är ändå den bästa läraren.
Erik Jersenius
-
Den snabba kunskapen
David Larsson Heidenblads och Johan Östlings bok Kunskapshistoria beskriver ett nytt forskningsfält, som de själva varit huvudaktörer i fråga om att introducera i Sverige.
Svante Nordin
-
Den somlever får se
Drömmar om att en väldig livsförlängning ligger inom räckhåll vilar inte på vetenskaplig grund. Mer realistiskt är att göra livet bättre under resans gång mot slutet genom
Johan Frostegård
-
Annika Borg
Vem vill inte se sig i en jaktspegel?
Härförleden tillbringade jag en söndagseftermiddag på en auktionsvisning. I den stora, kalla byggnaden ute på landsbygden trängdes föremålen och vittnade om liv och historia. Varje sak delade ett människoöde. Jag lät mig svepas med av alla intryck tingen förmedlade och vandrade runt i andra människors världar i timmar.
-
-
Ett sökande efter spår
Luleälven har stor betydelse för Sveriges elproduktion. Utbyggnaden betingade dock ett högt pris för lokalbefolkningen, skriver Jon Arborelius.
Jon Arborelius
-
Ingen äkta vara
Forna tiders upptäcktsresande riskerade livet genom att utforska det okända. Dagens ”äventyr” har förvandlats till kicksökande turism med selfiepinnen i högsta hugg.
Peter Santesson
-
Utan osten kvävs kulturlandskapet
Min morfars far skulle ha Åseda gräddost. Ostens fina smak var ett resultat av att korna åt den särskilda blandning av gräs och örter som växer i trakterna runt Åseda, påstod han. Platsens växter gav smak till mjölken som på det lokala mejeriet blev till ost. Att morfars far själv var uppväxt i Åseda-trakten i Kronoberg…
Edvard Hollertz
-
Svart guld och gröna skogar
Upptäckten av väldiga oljefyndigheter har gett Guyana världens högsta tillväxt. Risken är att klimatnytta får stå tillbaka för ökat välstånd, skriver Joakim Rådström.
Joakim Rådström
-
PJ Anders Linder
Förbluffande rödgrön klimatnationalism
Vilket land är mest betydelsefullt för klimatets framtid: Kina eller Sverige? SvD/Novus har ställt frågan i en färsk mätning och får fram ett fascinerande resultat.
-
-
Katarina O’Nils Franke
Klimatkrisens militära hot
Arktis smälter och nya farleder öppnas för främmande makts skepp. Klimatkrisen gör att hotet kommer närmare och vi behöver vara redo. Tyvärr har Sverige länge tenderat att glömma bort sin del i Arktis. Kanske kan andra EU-länder som Tyskland få oss att lyfta blicken?
-
Katarina Barrling
Det är där gränsen går
Trotinette är ett gulligt ord. Det är franska, och betyder sparkcykel. Numera har det kommit att betyda något allt annat än gulligt – elsparkcykel. Paris folkomröstade den 2 april om trotinetterna och motståndarna vann. 89 procent sade nej till trotinetter.
-
-
Målaren med kameran
Hedersbetygelserna och retrospektiverna är numera legio men Jan Troell har långtifrån gått i pension. Den 91-årige regissörslegendaren står fortfarande bakom kameran.
Charlotta Eruths Lindell
-
Saknade av ingen?
Uppgiften Jonathan Lear tar sig an i sin nya bok, Imagining the End, fokuseras i första kapitlet genom en anekdot från en föreläsning om klimatförändringar som författaren nyligen gått på. En ung åhörare – låt oss kalla henne Misantropen – ställde sig under frågestunden upp och kungjorde, med mänsklighetens möjliga utrotning i åtanke: ”Ingen kommer…
Ulrika Carlsson
-
Tillbaka till framtiden
Mycket kan man säga om framtiden, men så särskilt ljus ser den kanske inte ut ändå. Under de senaste decennierna tycks det tidigare närmast obegränsade spektrat av möjliga framtidsscenarier vad gäller global uppvärmning ha spjälkats upp i en handfull möjligheter – 1,5 grader, 2 grader, 3 grader, 6 grader och så vidare – och ingen…
Helena Granström
-
De har inte alltid rätt
Många uppmuntras att lita på forskningen. Men erfarenheten visar att det är bäst att hålla sig avvaktande, skriver Lars Melin.
Lars Melin
