Mysteriet Maseru

Till skillnad från er, så har jag begränsade kunskaper om Leso­thos skattesystem. Jag får leva med det och be om överseende. Det är helt enkelt ytterligare en i den långa raden av smärtsamma bildningsluckor.

Kanske inte den grövsta eller största. Men ändå. Till mitt svaga försvar kan jag möjligen anföra att det lesothiska skattesystemet rätt sällan uppmärksammas i svenska medier (och då har vi ändå flera ambitiösa kultursidor). Det gäller även Kiribatis. Hur ser det ut där med jobbskatteavdrag och moms? Jag vet helt enkelt inte.

Till nu. Alltså, inte så att jag vet nu. Men frågan har blivit aktuell. Vilket jag naturligtvis inte heller var beredd på. Men det finns anledning att läsa på.

”2017 var vi bäst i världen. Nu faller vi som en sten.”

Sveriges Lesotho- och Kiribatikännare har ännu inte fått breda ut sig i morgonsofforna. Men de borde nog få göra det. Läser man tidningen så får man intryck av att vi har en hel del att lära oss. Lesothos skattepolitik är nämligen näst bäst i hela världen och Kiribatis den sjätte bästa.

I alla fall om man ska bekämpa ojämlikhet. Och om man får tro ”intresse- och expertorganisationen” Oxfam och deras uppdaterade index ”Commitment to Reducing Inequality” (CRI). Det visar att Sverige håller på att bli ett land med närmast feodala drag i sin ojämlikhetshetsande politik. Vi har tappat tio placeringar sedan 2020 och är sämst i Norden. 2017 var vi bäst i världen. Nu faller vi som en sten.

förklaringen ligger i vår skattepolitik. Den är tydligen sällsynt förfärlig. Ett närmast svart hål för jämlikheten visar det sig. Vi hamnar på plats 103. Ljusår från Lesotho och Kiribati. Men också långt efter ett högprofilerat progressivt land som Kina (vars nuvarande skattepolitik rankas som den fjärde bästa i världen enligt Oxfam). Eller varför inte Namibia, på plats tio. Högaktuel­la Rysslands skattepolitik ligger bättre till hos Oxfam än Mikael Dambergs. Man hade kunnat ana att det var illa, men detta?!

Några som uppenbart är mer uppdaterade kring lesothisk skattepolitik och som finner utskåpningen av Sverige helt i sin ordning är Tidningarnas Telegrambyrå. Med den entusiasm som bara kan uppbringas av ett löfte om att vi på något sätt är ”sämst” i Norden på jämlikhet, kastade sig TT med vällustigt allvar över Oxfams rapport. Journalisten sväljer betet, sänket och halva linan.

Från Oxfams svenska generalsekreterare Suzanne Standfast får vi höra att avskaffandet av värnskatten är en viktig förklaring till att vi är ”sämst” i Norden. För det undersökningen mäter är om skatter är höga och progressiva. Att minska progressiviteten i skattesystemet är vägen till den oxfamska skampålen. Att Sverige fortfarande har en effektiv högsta marginalskatt på drygt 55 procent hjälper inte. Skatter ska höjas, inte sänkas.

där en enkel lekman möjligen hade kunnat ana en mild varningsklocka i gapet mellan Sveriges och Lesothos skattepolitik fiskade TT upp sensationella nyheter. Rubriken ”Oxfam: Klyftorna har ökat markant i Sverige” braskade hemtrevligt i större och mindre tidningar i vårt avlånga land. Dagens NyheterUNTSVTSvDSydsvenskan och Folkbladet var några av de redaktioner som publicerade TT-artikeln. Om en rapport som inte alls handlade om klyftor, utan om vilka länder som driver en politik som Oxfam gillar.

Det kan vara sådan där nyhetsvärdering som man läst så mycket om. Och som jag förstått kan vara ”svårt”. Och man förstår onekligen det.

Populärt

Hederskulturens medlöpare

Första skottet gick in i pannan, det andra i käken. Hon slapp höra hur fadern upprepade ordet ”hora” när han sköt. Obduktionen visade att den första kulan avslutade Fadime Sahindals 26-åriga liv.

Ta exempelvis detta att Kirgizi­stans skattepolitik hamnar 72 platser före Sverige. Ingen varningsklocka? En lätt susning? Något alls? Man hade velat höra diskussionen mellan Centralasienexperterna på redaktionen. ”Japp, så är det. Bisjkek har under senare år flyttat fram positionerna på skatteområdet. Sverige har mycket att lära. Att vi ligger drygt sjuttio platser efter verkar helt i sin ordning. Säger de att klyftorna ökat markant så ska det stå i rubriken.”

läser man rapporten står vi också där på skammens lista över länder som sänkt marginalskatterna. Tillsammans med Zimbabwe, Mali, Grekland och Mordor. Sydsudan och Maldiverna har däremot höjt sina högsta marginalskatter, vilket möter gillande.

Världen är stor och vi är skyldiga att åtminstone försöka orientera oss också kring vad som händer i de länder som ligger långt borta. Det är en närmast moralisk fråga. Så rent upplysningsvis noterar jag att fyra av länderna (Lesotho, Sydafrika, Kina och Namibia) på Oxfams topp-tio-lista över stater med föredömligt progressiv skattepolitik avstod i omröstningen i FN:s generalförsamling om att fördöma Rysslands olagliga annektering av områden av Ukraina. På tal om varningsklockor. Och solidaritet.

Fredrik Johansson

Senior director på Hallvarsson & Halvarsson.

Mer från Fredrik Johansson

Läs vidare