Varför skrämmer slöjan?

I slutet på februari 2013 dömde diskrimineringsombudsmannen (DO) att förbud mot att bära slöja på arbetsplatsen är diskriminerande. Beslutet kom efter att en kvinna hade nekats arbete som städerska på ett hotell i Sverige, för att hon inte ville arbeta utan slöja. Fler exempel finns på hur bärandet av slöjan i skolor och på arbetsplatser i Sverige har orsakat debatt. Konflikter kommer att uppstå så länge det å ena sidan finns muslimska kvinnor som vill bära slöja och å andra människor som är emot sedvänjan i det offentliga rummet.

Vad är det som provocerar med slöjan? Svaret varierar säkert. Uppenbart är dock att motståndet mot slöja hänger samman med bilden av islam som något efterblivet och bakåtsträvande. Klädseln kan också tyckas hota den sekulära dominansen i det offentliga rummet och därmed också principen att skilja stat från religion.

Inom forskningen diskuteras slöjan i huvudsak ur två perspektiv. Det ena försöker öka insikten om varför kvinnor bär slöja. Ofta görs det med hjälp av fältstudier och sociologiska teorier, gärna med en genusvinkel. Det andra försöker finna motiv för slöjan i Koranen. I båda fallen bedrivs studierna i Europa eller USA ofta av kvinnor med ursprung i något muslimskt land.

Något direkt påbud i Koranen för kvinnor att bära slöja finns inte. Snarare är de olika varianterna av kvinnlig beslöjning en tolkning av texter ur Koranen till förmån för en patriarkal maktordning i syfte att reglera kvinnors sexualitet i det offentliga rummet.

Icke desto mindre har slöjan genom åren fått olika betydelser och använts av kvinnor på olika vis. En del tillbakavisar att kvinnor som kollektiv skulle vara emot slöjan och pekar på tillståndet i Iran 1920. I ett försök att visa upp Iran som upplyst och västorienterat utfärdade Reza Shah ett förbud för kvinnor att bära slöja.

Det ledde till demonstrationer, där såväl religiösa som icke-religiösa kvinnor satte på sig slöjor. Slöjan har även använts av algeriska kvinnor för att demonstrera dels mot den franska kolonialmakten, dels som en markering i syfte att bejaka algerisk identitet och kultur. Bland palestinier på Gaza sammanföll Hamas regim med en islamisering av samhället och slöjan blev även till en symbol för motståndet mot Israel.

I sin bok The Headscarf Controversy. Secularism and Freedom of Religion (2012) gör professor Hilal Elver en genomgång av hur slöjan diskuterats i olika länder. I både Frankrike och Turkiet har slöjdebatten varit kopplad till hur begreppet laïcité, (separationen mellan statens institutioner och religion) ska tolkas. I Turkiet fattades besluten om religionens plats i samhället av en sekulär elit som tvingade på medborgarna sina förhållningsregler. I Frankrike kom besluten i samma fråga som resultatet av långdragna förhandlingsprocess och demokratiskt genomförda beslut.

Turkiets tidigare mycket hårda attityd till slöjan motiverades med att slöjan var en islamistisk symbol och att islamistiskt inflytande i det offentliga rummet innebar en säkerhetsrisk. I sin tur ledde det till att kvinnor med slöja uteslöts från tjänster inom offentlig sektor och förbjöds tillträde till universiteten. I båda fallen kom dessutom slöjan att stå som symbol för religionsfrihetens gränser.

Argument att slöjförbudet var ett steg i befrielsen av kvinnor från förtryckande religiösa system ignorerade den forskning som visar att det inte är mer än en procent som bär slöja på grund av manliga släktingars påtryckningar.

I Europa har många också hävdat att sedvänjan är frigörande. Kvinnor som bär slöja kan lättare lämna sina hem och ta sig till universitet för att den vägen söka sig vidare till ännu mer självständighet och bättre integration.

Om slöjan förbjuds blir kvinnors möjlighet till arbete eller studier beroende av hur de klär sig, och inte av deras förmåga eller meriter. För dem som upplever slöjan som en del av den personliga identiteten kan mycket väl isolering bli det enda möjliga alternativet.

I USA har det till skillnad från i Europa aldrig förekommit ett offentligt motstånd mot slöjan på skolor eller arbetsplatser. Det amerikanska förhållningssättet har haft sin utgångspunkt i konstitutionens grundmurade principer om individens rätt till att uttrycka sig på alla vis. Snarare har slöjan i USA blivit en del av en ny amerikansk-muslimsk identitet som uttrycker dels kvinnlig frigörelse, dels ett motstånd mot islamofobin där den förekommer.

Hilal Elver påpekar att debatten om slöjan ofta bortser från konsekvenserna för muslimska kvinnor som valt att bära slöja. Slöjan landar gärna mitt i konflikter som handlar om rasism, genus, multikulturalism, kulturrelativism, modernitet och liberalism. Muslimska kvinnors förhållningssätt till sitt eget beslut och vad beslut om slöjan kan innebära för dem personligen hamnar i skymundan.