Att flygplanet kom att kallas för Jumbojet är inte så konstigt. Det är gigantiskt. När över 50 000 personer arbetade med att utveckla det under andra hälften av 1960-talet byggdes dessutom världens största byggnad för tillverkningen.
Modellen 747-400 har sex miljoner delar, inklusive alla skruvar och nitar. Bara färgen på flygkroppen väger knappt trehundra kilo. På 60-talet var domedagsprofetiorna många. Detta skulle inte fungera. Det gjorde det.
Enligt en artikel i Wall Street Journal i början av februari har tre dussin 747:or landat i Venezuela under den senaste tiden.
Inte fulla med passagerare. Utan med pengar. Beställda av regimen för att elda på den hyperinflation som ackompanjerar vad som förhoppningsvis är sista akten av den venezolanska tragedin.
Låt oss – med den överhängande risken att jag blir kriarättad av någon av mina gamla mattelärare – göra en överslagsberäkning. Och låt oss för enkelhetens skull räkna med svenska sedlar.
En femhundralapp har dimensionerna 150×82 millimeter och papperet en tjocklek på 125 mikrometer. Det innebär att en kubikmeter femhundralappar är drygt 325 miljoner kronor.
Enligt Boeing kan man i cargoversionen av 747-400 få in drygt 700 kubikmeter last.
Låt oss anta att man inte packar planen fulla, utan bara med 600 kubikmeter sedlar. 36 jumbojet med femhundrakronorssedlar skulle i så fall ha ett nominellt värde på cirka 7 000 miljarder kronor. Det motsvarar knappt två gånger vår BNP. Men framförallt mer än hundra gånger värdet på de sedlar som idag är i omlopp i Sverige.
Alla giltiga svenska sedlar skulle få plats i en (1) Boeing 747. Och då skulle det ändå finnas spatiösa ytor för Riksbanksdirektionen om den ville flyga med och diskutera ytterligare räntesänkningar.
Enligt Wall Street Journal ska den venezolanska centralbanken ha beställt fem miljarder sedlar under andra halvåret 2015. Man avser att beställa ytterligare 10 miljarder. Det är femtio gånger fler sedlar än vad som finns i cirkulation i Sverige idag.
Det var inte länge sedan Venezuela var den svenska vänsterns flaggskepp. Den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Ali Esbati menade exempelvis 2009 att ”det stora framsteget för den rörelse i Venezuela, som förknippas med och leds av Hugo Chávez, är dess i verklig mening demokratiserande betydelse för landet”.
Esbati fastslog dessutom att ”demokratiseringen har också fört med sig en fantastisk socioekonomisk utveckling”.
Vi hör mindre om det idag. Fattigdom och repression kyler ned entusiasmen. Det venezolanska folket lider. För några veckor sedan kunde man i New York Times läsa hur par avstår från att skaffa barn för att de är osäkra på att de ska kunna få tag på livets nödtorft. Samtidigt som den paranoida presidenten Nicholás Maduro far ut i alltmer aggressiva attacker på det näringsliv som finns kvar i landet.
Och så trycker man pengar. Massor av pengar. Det är brist på toalettpapper, men gott om sedlar.
Socialismen är enastående i sin bisarra blandning av mänskligt lidande och absurditeter. Det är – för att tala med Ali Esbati – ”fantastiskt”.
i venezuela klarar man nu inte ens av att underhålla sin egen hyperinflation. Pengarna måste köpas utomlands.
Kostnaden uppgår till hundratals miljoner dollar. Leverantörerna tar av naturliga skäl inte betalt i de bolívarsedlar som de trycker själva.
Ett av dessa företag är ett dotterbolag till Münchenbaserade Giesecke & Devrient. Giesecke & Devrient har tryckt sedlar i hundrafemtio år och var leverantör till den tyska riksbanken under hyperinflationen i början av 1920-talet. Nicolás Maduros vansinne är i trygga händer.
IMF räknar med att den venezolanska inflationen blir 720 procent i år. Får Maduro hållas är det antagligen i underkant.
Med 720 procents inflation och med 14 dagar från beställning till leverans (en ren gissning då jag har högst begränsad erfarenhet av att beställa 10 miljarder sedlar) är lastens värde drygt 10 procent mindre värd när den landar i Caracas än när den beställdes. Tar det en månad har värdet sjunkit med drygt 20 procent.
Hyperinflation är ett spel för de verkligt snabba.
Redan prenumerant?
Logga inUpptäck Axess Digital i 3 månader utan kostnad
Allt innehåll. Alltid nära till hands.
- Full tillgång till allt innehåll på axess.se.
- Tillgång till vårt magasinarkiv
- Nyhetsbrev direkt till din inbox











