Allt är inte harmlöst med Wikipedia

För ett antal år sedan startade jag för min dåvarande arbetsgivares räkning en podcast som – förutom att nå en smal grupp specialintresserade tjänstemän i biståndssektorn – även fungerade som effektivt sömnmedel för min man när han vaknade under natten och hade svårt att somna om. Det var en bieffekt som faktiskt gladde mig nästan lika mycket som att Sidas dåvarande generaldirektör var en regelbunden lyssnare under sina hundpromenader.

Jag kommer att tänka på detta när jag i min podcast-app hittar ett program som heter Wikipedia for Sleep. I det läser en AI-genererad röst upp faktatext om chiafrön, origami eller tupplurar och… zzzz. Ett harmlöst sätt att använda det numera ikoniska encyklopediska verket, som när det skapades var både utopiskt och nydanande.

Men allt är inte harmlöst med Wikipedia.

Den 15 januari i år var det exakt 25 år sedan Wikipedia lanserades, av filosofen Larry Sanger och internetentreprenör Jimmy Wales. Tanken var att vem som helst skulle kunna bidra till det digitala uppslagsverket och sedan dess har det visionära projektet gjort en lång resa: Från att ha betraktats med källkritisk skepsis just på grund av sin ”demokratiska”, eller polyfona, kunskaps- inhämtning, till att idag användas av nästan alla, inklusive skolor, för de mest grundläggande informationssökningar. Wikipedia är också en av nyckelkällorna som AI tränas på.

Ett intrikat system av redaktörer och administratörer ligger bakom alla sidor som författas, liksom ändringar, justeringar och uppdateringar. Be mig inte redogöra exakt för hur det går till eller vem som har rätt att blocka vem och varför… men det pågår av allt att döma en livaktig debatt, ibland rentav maktkamp, om formuleringar och påståenden bakom kulisserna. En öppen plattform som Wikipedia är förstås sårbar för infiltration av krafter som vill påverka historieskrivningen i en viss riktning i politiskt laddade ämnen.

Nyligen avslöjade en brittisk sajt för grävande journalistik att den Londonbaserade PR-byrån Portland i många år har hjälpt kunder som Qatar med så kallad wikilaundering – det vill säga att systematiskt tvätta bort fula fakta eller låta dem hamna i skuggan av mer positiva beskrivningar på Wikipedia. I fallet Qatar fick PR-byrån uppdraget efter 2010, sedan det blivit klart att landet skulle stå värd för fotbolls-VM 2022. I april 2025 stämde följaktligen 106 gästarbetare Portland och flera PR-byråer för att ha bidragit till att dölja den grava exploateringen av dem inför VM i Qatar.

Även Iran är en aktör som ägnar sig åt att tvätta Wikipedia. Brittiska The Times har rapporterat om hur uppslagsverket manipulerats för att mildra den iranska regimens brott mot mänskliga rättigheter. Och nyligen skrev den grävande reportern Ashley Rindsberg i The Free Press om hur regimens försök att förändra fakta på Wikipedia görs gradvis, på försåtliga sätt och över tid.

Men Wikipedia utsätts inte bara för medvetna påverkansoperationer – innehållet har även till- skrivits en ideologisk slagsida vänsterut. I höstas markerade bägge grundarna på olika sätt mot vad de såg som en utveckling i ideologisk riktning. Larry Sanders skrev i oktober förra året om hur han ansåg att Wikipedia på flera punkter borde reformeras för att bibehålla sin kvalitet och trovärdighet. Någon månad senare kritiserade Jimmy Wales, som fortfarande är engagerad i Wikipedia, artikeln ”Gaza genocide”, vars extrema påståenden han ansåg bröt mot neutraliteten.

Politisk påverkan på Wikipedia är allvarligt eftersom sajten ses som en så trovärdig källa. Emellertid är detta bara en mild västanfläkt i jämförelse med de manipulationer som kan göras i takt med AI-utvecklingen framåt. Redan nu går det ju som bekant att kapa både röster och utseenden för att skapa falska nyheter och desinformation som sannolikt kommer att bli alltmer omöjliga att urskilja. Paradoxalt nog kan vår tekniskt avancerade tid göra att vi kastas tillbaka till en närmast primitiv situation, där tillförlitlig information blir en sällsynthet.

Frågan är vad vi då retirerar till.