Fredrik Johansson by Axess Magasin & TV.

Bengt Ohlsson - Strövtåg i förfallet by Axess Magasin & TV.

Krönika av Annika Borg i Axess nummer 5 år 2020.

Ledare av PJ Anders Linder i Axess nummer 5 år 2020.

Universitet och högskolor ska jämställdhetsintegreras. Det har regeringen bestämt. Projektet låter harmlöst – vem är emot jämställdhet? – men i realiteten innebär det att hela den svenska högskolevärlden kollektivansluts till en radikal och kontroversiell genusideologi. Utrymmet är minimalt för ifrågasättande och konstruktiv diskussion och ambitionerna sträcker sig långt bortom administration och arbetsmiljö. Myndighetsaktivisterna kräver att forskare och lärare ska ta in ideologin även i sin undervisning och forskning. Den som inte lyder kan få betala med sin karriär. Den akademiska friheten gröps ur. I den nya boken Genusdoktrinen (Fri Tanke), som baserar sig på ett stort antal intervjuer, redogör Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi för hur den nya läran är beskaffad och skildrar tystnaden som breder ut sig i dess spår. Anna-Karin Wyndhamn är fil dr i pedagogiskt arbete vid Göteborgs Universitet och har varit verksam vid Nationella Sekretariatet för Genusforskning. Ivar Arpi är ledarskribent i Svenska Dagbladet. De samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Elensky, Karin Svanborg-Sjövall och Erik Hörstadius om varningarna om den kommande ekonomiska krisen för Sverige och övriga Europa, om betydelsen av att rätt företag får stöd och hur framtiden för EU ser ut. Gillar du Axess TV på Youtube? Då kanske Axess Magasin är något för dig – just nu får du tre nummer för endast 129 kronor: https://www.kundservice.net/order/Product/Product?product=AXE&couponno=448.

Det är allmänt känt att många som invandrat till Sverige har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Ändå har svårigheterna kraftigt underskattats. Det framgår av en färsk studie till vilken Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd i Entreprenörskapsforum, är en av författarna. I stället för det ofta använda måttet ”sysselsättning”, där en timmes arbete per månad räcker för att man ska betecknas som sysselsatt, har författarna undersökt hur många som har inkomster som räcker till egen försörjning. Trots att kravet är så lågt satt som 12 600 kronor i månaden efter skatt, visar det sig ta 12-13 år innan hälften av dem som kommer hit i vuxen ålder kan försörja sig själva. I vissa grupper ligger självförsörjningsgraden under 40 procent. Så var läget 2016. Hur det kommer att bli senare i år och nästa år efter konkurserna och uppsägningarna i Covid 19-pandemins spår, kan man bara gissa. Vad som står klart är att Sverige står inför en ännu större integrationsutmaning än vi anat. Johan Eklund diskuterar med programledaren PJ Anders Linder i ett samtal som även tar upp den ekonomiska krishanteringen och entreprenörskapets ställning i Sverige.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Elensky och Josefin Utas om hur den sociala isoleringen påverkar människor, om coronakrisen kommer att tvinga politiken att ta tag i gamla surdegar samt hur pandemin påverkar Europas framtid. Programledare: Erik Thyselius.

Idén om en tvåstatslösning i frågan Israel-Palestina är orealistisk och har blivit ett svepskäl för omvärlden att slippa engagera sig. Det går inte att komma vidare så länge den palestinska sidan insisterar på en fullständig rätt till återvändande för alla dem som räknas som flyktingar: de uppgår i dag till över fem miljoner. Det menar reportern och författaren Bengt G Nilsson, som nyligen kommit ut med boken Israel och hennes fiender. Som alternativ föreslår han att Israel avbryter ockupationen av Västbanken samtidigt som denna blir del av ett federativt Jordanien. Bengt G Nilsson berättar också om sin personliga resa i frågan. Hans ursprungligt ljusa syn på Israel förbyttes i kritik efter arméns hårda framfart på 1980-talet, men sedan dess har perspektivet ånyo förändrats under intryck av korruptionen och vanstyret i den palestinska ledningen. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Coronakrisen fortsätter att dominera vår tillvaro. I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Hållö, Karin Svanborg-Sjövall och Erik Hörstadius om regeringens ökande maktbefogenheter, om de svenska räddningspaketen är tillräckliga och klyftan inom EU mellan Nord- och Sydeuropa i synen på hur krisen bör lösas. Programledare: Erik Thyselius.

Nationalistiska stämningar och efterfrågan på starka ledare hade fått ett uppsving redan före coronapandemin. Nu ställer Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, frågan vad som kan hända härnäst. EU-samarbetet har redan utsatts för hårda prövningar och ännu större spänningar väntar när smittobekämpningen får sällskap av djup ekonomisk kris. I samtal med programledaren PJ Anders Linder diskuterar Tommy Möller även hur den svenska krispolitiken påverkas av vår politiska kultur och vilka de inrikespolitiska effekterna kan bli.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Josefin Utas och Arvid Åhlund coronakrisen och dess påverkan på Sverige, Europa och världen. Programledare: Erik Thyselius.

Vad är konservatism och varför har den fått ett uppsving just nu? I antologin ”I konservatismernas tid” ger åtta skribenter olika perspektiv på frågan. En av dem är Emil Uddhammar, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet. Han samtalar med programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.

Spridningen av coronaviruset sker i ett helt nytt informationssamhälle. Vid liknande tidigare kriser har det funnits dominerande kanaler där myndigheter och politiska ledare har framfört sina budskap och dit de flesta människor har vänt sig. Nu finns en hel uppsjö av källor av ytterst varierande kvalitet och alla besked blir ifrågasatta. Nicklas Berild Lundblad, fil dr och global samhällsplaneringschef på Google, pekar på vikten av inkluderande kommunikation i detta nya läge. De ansvariga behöver förklara sina beslut, redovisa sina resonemang och göra människor delaktiga. Annars kommer många inte att lyssna. Han lyfter fram Angela Merkels tal till det tyska folket den 18 mars som ett exempel på den sortens ledarskap. Förbundskanslern uppmanar till ansvarstagande men bjuder också in och lovar transparens och det kan främja trovärdighet och respekt för åtgärderna som vidtas. Nicklas Berild Lundblad samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Stefan Stern, Karin Svanborg-Sjövall och Torbjörn Hållö om hur coronaviruset fortsätter att påverka samhället och världsekonomin, hur flyktingkrisen vid Greklands gräns påverkar relationen mellan EU och Turkiet samt Axess magasins senaste temadel om hur vi kan få tillbaka vår framtidstro. Programledare: Erik Thyselius.

David Bergman är officer i armén och doktorand i psykologi vid Försvarshögskolan. Han forskar om ledarskap och hur människan kan öka sin förmåga att fungera i pressade situationer. Vad gör man när fallskärmen inte vecklar ut sig under en militärövning?

Håkan Strömberg ger oss nya insikter om Karl XII. Han jämför honom med Greta Garbo och hävdar också att det finns likheter med andra världskriget. Det finns nämligen alltid en ny vinkel att lyfta fram. Vi får insikt i Karl XII personliga egenskaper, i hans stridsteknik och hans förmåga att styra landet trots att han i många år var utomlands.Håkan Strömberg intervjuas av Lotta Gröning.

Det råder bred enighet om att det svenska försvaret ska stärkas. Men hur stora resurser behövs? Och hur mycket är politikerna beredda att satsa? Där går åsikterna isär, vilket har blivit än tydligare efter Försvarsmaktens besked om att de nya resurser som föreslagits bara räcker till hälften av vad politikerna har trott. Vi lever i en osäker värld och behöver agera snabbare och med enighet och kraft. Det menar Allan Widman, riksdagsledamot för Liberalerna och partiets försvarspolitiska talesman, som vill att försvarsminister Peter Hultqvist ska kalla in till nya överläggningar inom Försvarsberedningen. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Elin Åström Rudberg är ekonom-historiker på Stockholms universitet. Hon disputerade 2019 på Handelshögskolan med en avhandling om reklamhistoria under perioden 1915–1965. Hon har haft särskilt fokus på dagspressens och reklambranschens kontroll av marknaden. Vad har det fått för konsekvenser för samhället?

Var befinner sig vänstern idag? I antologin "Vänsterns idéer" försöker tolv skribenter besvara frågan. En av dem är Anna Victoria Hallberg, fil dr i litteraturvetenskap. Hon pratar om vänsterns och postkolonialismens inflytande på högskolan med programledarna Mats Wiklund och Katarina O'Nils Franke.

Karin Henriksson har bott i USA sedan 1987 och har bevakat landet för en rad olika svenska tidningar. I sin senaste bok ”USA:s alla presidenter – från Washington till Trump” sammanfattar hon över 300 år av amerikansk historia, skildrad genom presidentämbetet. Genom åren har USA haft 45 presidenter. Hur har deras beslut bidragit till att forma nationen till det den är idag? Samtalet leds av Erik Thyselius.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Elensky, Gunilla Kindstrand och Erik Hörstadius om coronaviruset, fängelsedomen mot bokförläggaren Gui Minhai och kommunernas ekonomiska kris. Programledare: Erik Thyselius.

Ivar Fahsing är forskare och kommissarie vid Polishögskolan i Norge. Han har disputerat på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och har bland annat fokuserat på hur individuella och organisatoriska faktorer påverkar kvaliteten på polisarbetet. Hur skapas egentligen en mästerdetektiv?

Har det svenska riket någonsin löpt risken att gå under och försvinna från kartan. Ja, säger Dag Sebastian Ahlander. I Sverige vid avgrunden berättar han om hur nära kollapsen var efter förlusten av Finland och de dramatiska händelserna därefter. Om inte Jean Baptiste Bernadotte hade rekryterats som kronprins och lagt om den svenska utrikespolitiken 180 grader vet ingen hur illa det hade kunnat gå. PJ Anders Linder intervjuar.

Författaren och föreläsaren Per Brinkemo har i flera år arbetat med att sprida kunskap om hur klaner fungerar och vad som händer när klanstrukturer i vissa invandrargrupper krockar med den svenska staten. En av frågorna som i dag är mest aktuell gäller samspelet mellan klaner och organiserad brottslighet och risken för att Sverige ska följa samma utvecklingsbana som Tyskland, som har stora problem med klanbaserad kriminalitet. Aktörer i det svenska rättssystemet visar numera stort intresse för ämnet. Forskningen släpar däremot efter. Per Brinkemo samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hur begravdes en person under 1600-talet och varför skedde det på just det sättet? Alexander Engström har nyligen disputerat i historia vid Uppsala universitet. Han har studerat hur kulturella och sociala mekanismer användes för att gestalta adlighet och sociala hierarkier i det tidigmoderna samhället?

Gunnar Broberg ger oss en ny bild av Carl von Linné, både som ett geni och som en personlighet som kunde ha haft ADHD och som planlade sitt liv redan vid 23 års ålder. Linné skapade naturens ordning, han inventerade, klassificerade och beskrev växter, stenar och människor. Gunnar Broberg intervjuas av Lotta Gröning.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Hållö, Karin Svanborg-Sjövall och Erik Hörstadius om kritiken mot Timbro och borgerligheten, varför tonen i den offentliga debatten är så otrevlig och Paula Bielers (SD) sorti från riksdagen. Programledare: Erik Thyselius.

I en värld som blir alltmer digital flyttar också våra politiker ut på nätet och sociala medier. Vad innebär det för diplomatin och det politiska spelet? Elsa Hedling är postdoc vid Lunds universitet och associerad forskare vid Utrikespolitiska institutet. Hennes forskning berör bland annat europeisk integration, utrikes och säkerhetspolitik och hon har studerat hur EU:s utrikestjänst använder sina digitala kanaler.

Svensk klimatpolitik har höga ambitioner men effektiviteten lämnar en hel del övrigt att önska. Det menar professor John Hassler, ordförande i SNS Konjunkturråd, som nyligen publicerat rapporten ”Svensk politik för globalt klimat”. Eftersom klimatet är en genuint global fråga bör också det politiska perspektivet vara det. Sverige måste till exempel vara medvetet om att viss politik för minskade utsläpp här kan leda till att utsläpp utomlands ökar ännu mer. De tuffa kraven på transportsektorn är ett sådant exempel. Svensk politik borde också ha en mer positiv inställning till så kallade kompletterande åtgärder: infångning, lagring i skog, bidrag till åtgärder i andra länder. John Hassler samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Utvecklingen går fort när det gäller AI och datorernas möjligheter att kopiera den mänskliga hjärnan. Medvetandet finns redan i datorerna liksom sociala relationer. För att hantera den nya tekniken krävs kunskap och det är bråttom. Martin Ingvar ger ett scenario där AI kan slå sönder både demokratin och äganderätten. Lotta Gröning intervjuar.

Tore Janson har bland annat varit professor i latin och senare i afrikanska språk vid Göteborgs universitet. Han är författare till ett flertal språkhistoriska böcker, varav ”Germanerna. Myten, historien, språken” från 2013 nominerades till Augustpriset. I aktuella ”Språken före historien” tittar han närmare på hur och varför människans språk uppstod. När var språken egentligen fullt utvecklade, i nivå med dagens språk? Om detta samtalar han med Katarina O’Nils Franke.

Sveriges största beslag av förfalskad konst gjordes i Jönköping på 70-talet. Vid en husrannsakan hittades i en villa 112 förfalskade tavlor som nu hänger i källaren i polishuset. Det är tavlor av alla kända konstnärer, från Rubens till Amelin. Carl-Johan Svensson ger oss berättelsen om de förfalskade tavlorna. Lotta Gröning intervjuar.

Selma Lagerlöf beskrivs ofta som en sagoberätterska från Värmland. Och det var hon, men hon var mycket mer än så. Det är ett av budskapen från Anna-Karin Palm i den stora biografin ”Jag vill sätta världen i rörelse”. Selma Lagerlöf var beläst, hade rika nätverk bland sin tids intellektuella och komponerade sina böcker med stor skicklighet. Anna-Karin Palm intervjuas av PJ Anders Linder.

Inklämt mellan giganterna Kina, Ryssland och Japan befinner sig den koreanska halvön. Lars Vargö berättar i samtal med Adam Cwejman om hur två länder, trots århundraden av krig, förtryck och kolonialism lyckats frambringa en rik och originell kultur och identitet.

Lars Lönnroth skriver om hur det är att vara släkt med Erik Gustav Geijer och berättar om att många upplevt det som en börda. Geijer var en gång en central del av vårt bildningsarv, högaktad och beundrad. Släkten är full av spännande personligheter, men många särskilt kvinnorna drabbades av psykisk sjukdom. Lars Lönnroth intervjuas av Lotta Gröning.

Stig Fredrikson har bevakat både Sovjetunionen och det moderna Ryssland i årtionden under sin långa karriär som journalist på SVT och författare. I sin senaste bok ”Ryssland utan Putin: friare, fredligare och rättvisare” sammanfattar Fredrikson Putins år vid makten och redogör för varför det ryska folket förtjänar en annan ledare. Samtalet leds av Erik Thyselius.

Vad gör egentligen en psykiater? Stefan Krakowski ger oss en inblick i behandlingen av akut sjuka patienter, men också om psykiaters kunskap om terrorism och mental hälsa. En intressant berättelse av en psykiater som alltid gått sin egen väg. Stefan Krakowski intervjuas av Lotta Gröning.

I vår samtid är det vanligt att det naturliga ställs mot det konstruerade. Digitala världar och socialt skapade identiteter förfrämligar människan från hennes inre. I samtal med Adam Cwejman berättar Fredrik Svenaeus om avståndet mellan människan och hennes sanna jag.

Lovisa Ulrika beskrivs ofta som härsklysten och intrigant. Författaren Claes Rainer ger henne upprättelse i Lovisa Ulrika – konst och kuppförsök. På bokmässan intervjuades han av Catta Neuding.

Carina Burmans bok om Bellman är inte bara en biografi utan också ett porträtt av 1700-talets Stockholm. I ett samtal med Gunilla Kindstrand ger hon en bred och färgstark bild av det sammanhang som skalden, familjefadern, språkförnyaren och hovnarren Carl Michael Bellman verkade i.

Den vanliga uppfattningen är att 1900-talet inleds med ett världskrig som åtföljd av en fredsperiod och därefter ett till världskrig. Historieprofessorn Klas-Göran Karlsson vänder på det resonemanget: Hela första hälften av 1900-talet var ett enda långt krig. Klas-Göran Karlsson intervjuas av Adam Cwejman.

När industrimannen Alfred Nobel dog inleddes ett intensivt arbete med att redigera bilden av den store mecenaten. Författaren Ingrid Carlberg har fått unik tillgång ett stort, tidigare hemligt, material. I sin bok ”Nobel. Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris” ger hon en fördjupad bild av en komplex person vars naturvetenskapliga erövringar lever tätt intill en längtan efter att bli diktare. Gunilla Kindstrand intervjuar.

Författaren Henrik Berggren växte upp på Manhattan. I ”Historien om New York” skildrar han initierat och personligt en trolös stad, som genom århundraden omskapar sig själv och sina relationer till världen. Henrik Berggren intervjuas av Gunilla Kindstrand.

Herman Lindqvist skriver om Polens och Sveriges gemensamma historia som är turbulent men ändå kärleksfull. 1 000 år av krig och kärlek ger oss ofattbara grymheter men också glädje och förståelse för ett grannland som har en historia av brutala inkräktare, upplopp och kamp. Herman Lindqvist intervjuas av Lotta Gröning.

Maria Küchen är poet, prosaist och kritiker med en passion för rymden. Hennes bok ”Rymdens alfabet” utkommer i år, femtio år sedan människan för första gången landsteg på månen. Det är en kulturhistorisk berättelse om rymdfartens utveckling, skildrad från A till Ö. Maria Küchen samtalar med Katarina O’Nils Franke om vetenskap, science fiction och den mänskliga nyfikenheten på rymden.

I Vålnadernas historia berättar Magnus Västerbro om människans förhållande till spöken. Ända sedan antiken har åsikterna varit delade. Somliga har varit övertygade om att väsen från andra sidan kan besöka oss. Andra har tyckt att allt tal om spöken är humbug. Ännu har ingen lyckats bevisa att spökena finns, men många fortsätter att tro på dem. Magnus Västerbro intervjuas av PJ Anders Linder.

I världens mest sekulära land är gud ändå ständigt närvarande. Författaren Dan Korn berättar om det moderna samhällets religiösa rötter och vilka sekulära fenomen som subtilt bygger på en religiös grund. Dan Korn intervjuas av Adam Cwejman.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Karin Svanborg-Sjövall, Stig-Björn Ljunggren och Hanne Kjöller om förtalsanklagelserna mot Ann-Sofie Hermansson, att Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek tvingas till nedskärningar och hur Sverige bör hantera ett allt mer aggressivt Kina. Programledare: Erik Thyselius.

Antologin ”Kunskap och information” bygger på ett stort antal essäer från ett seminarium i Engelsbergs bruk sommaren 2018. Martin Ingvar är hjärnforskare på Karolinska Institutet. I kapitlet ”Digital information: Ett plask i den kognitiva rymden” skriver han om språkets utveckling och hur sociala medier riskerar att påverka de sociala kognitiva funktionerna. Om detta talar han med programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.

Rikard Westerberg är doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har fokuserat sin forskning på frågan om privat ägande av industrin och närmare bestämt det svenska näringslivets opinionsbildning 1940–1985. Vilken roll spelade näringslivet i opinionsbildningen under efterkrigstiden och vilka var motiven? Hur såg det ut för Sverige i ett internationellt perspektiv?

Kritiker menar att KD:s färska uppgörelse med moderater och vänsterpartister om mer pengar till kommuner och regioner bekräftar vänsterns världsbild. Men man måste hålla två tankar i huvudet samtidigt, svarar KD-ledaren Ebba Busch Thor. Att det behövs långsiktiga strukturreformer i sjukvården betyder inte att man ska avstå från att skjuta till resurser på kort sikt. I samtal med programledaren PJ Anders Linder diskuterar hon också Januariöverenskommelsen, relationen till SD och behovet av KD som beskyddare av ”verklighetens folk”.

Under 1970- och 1980-talen var Moderata samlingspartiets budskap starkt ideologiskt präglade. Men utmaningen tycks numera vara att skapa en ny syntes av partiets liberala och konservativa traditioner. "Moderaternas idéer" är en essäsamling som behandlar partiet utifrån både historiska och framåtblickande perspektiv. En av kapitelförfattarna är Svend Dahl, fil dr i statsvetenskap och chef för Liberala Nyhetsbyrån. Han pratar om moderata vägar till makten med programledarna Mats Wiklund och Katarina O'Nils Franke.

Det har varit omskakande månader i Chile. Kriminella och extremister har vandaliserat och plundrat. Väldiga demonstrationer har ägt rum. Polisens försök att hålla ordning har urartat i övervåld. Det kan tyckas paradoxalt att detta sker i Latinamerikas främsta framgångsland där tillväxten har varit god, fattigdomen minskat rejält och medelklassen vuxit. Men enligt Mauricio Rojas, författare, docent i ekonomisk historia och bosatt i Santiago, är det hela mindre märkligt än man kan tro. I takt med att människor har fått det bättre har idéerna förändrats om hur tillvaron kan se ut. Anspråken har ökat och man vill ha förbättringarna nu. Läget har blivit lugnare men är fortfarande spänt och det sjunkande förtroendet för president och regering matchas inte av ökat stöd för andra politiska krafter. Det chilenska samhället står och väger. Mauricio Rojas samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Glöm vägbyggen, arenor och företagsparker. Det är människor som verkligen gör skillnad. Nyckeln till framgång för en stad är att den förmår attrahera en mix av kreativa personer inom konst, high tech, akademi och professionella tjänster. Det skrev Richard Florida i Den kreativa klassens framväxt för snart 20 år sedan. Boken fick ett väldigt genomslag och har spelat stor roll för stadsplanering och lokalpolitik världen över. I dag konstaterar Florida att hans spådomar slagit in – men också att myntet har en baksida. I framgångsrika städer skjuter fastighetspriserna i höjden och den sociala skiktningen blir alltmer problematisk. Den kreativa klassen trycker bort andra grupper. Det krävs ny politik för att möta utvecklingen och där spelar borgmästare en väl så viktig roll som regeringschefer. Richard Florida är professor vid University of Toronto. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Vilgot Sjöman (1924–2006) är mer bekant som filmregissör än som författare. Filmer som ”491” (1964), ”Jag är nyfiken gul” (1967) och ”Jag är nyfiken blå” (1968) hade politisk sprängkraft och väckte reaktioner och debatt i sällsynt omfattning. Men Vilgot Sjöman kom från litteraturen, och en slut- och höjdpunkt i hans konstnärskap blev en svit självbiografiska böcker som aldrig har fått det erkännande som de borde ha fått. Anders Åberg, som är universitetslektor vid Linnéuniversitetet och skrev sin doktorsavhandling om några av Vilgot Sjömans filmer från 1960-talet, samtalar med Peter Luthersson.

Det finns en växande kritik mot hur undervisningen fungerar på universitet och högskolor. Är det för många studenter och kan de verkligen läsa och skriva? Om det talar Henrik Höjer med dagens gäster: Ulf Danielsson professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Hanna Enefalk lektor i historia vid Karlstad universitet. Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer möter personer med insyn i universitetsvärlden. Hur mår egentligen högskolan? Är studenterna tillräckligt förberedda för högskolestudier? Forskar man om rätt saker? Hur är det med humanioras kris?

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Hållö, Karin-Svanborg Sjövall och Erik Hörstadius SCB:s stora väljarundersökning, svenska elevers resultat i PISA-mätningen och vad de tror kommer att prägla år 2020. Programledare: Erik Thyselius.

Yukio Mishima (1925–1970) vann tidigt stor litterär framgång, närmare bestämt med en självbiografiskt anlagd skildring av en säregen barndom och personlighetsutveckling, Demaskering (1949). Hans författarskap i ett flertal genrer blev flödande rikt, och åtminstone i väst uppfattades han som den främste japanske författaren. Hans död blev spektakulär. Efter en aktion till stöd för traditionella nationella värden, utförd vid ett militärhögkvarter i Tokyo, begick han seppuku. Monica Braw, författare, filosofie doktor i historia på en avhandling om efterspelet till atombombssprängningarna i Hiroshima och Nagasaki och mångårig utrikeskorrespondent i Japan, samtalar med Peter Luthersson.

Är humaniora lönsamt för samhället, för individen eller både och? Om detta talar Henrik Höjer med Isak Hammar som är historiker vid Stockholms och Lunds universitet. Han är dessutom medlem i Humtank, en nationell tankesmedja för humaniora. Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer möter personer med insyn i universitetsvärlden. Hur mår egentligen högskolan? Är studenterna tillräckligt förberedda för högskolestudier? Forskar man om rätt saker? Hur är det med humanioras kris?

Sveriges problem med bristande lag och ordning är numera i centrum för den inrikespolitiska debatten. Men de väcker stort intresse även utanför vårt lands gränser. Paulina Neuding, jurist och Europaredaktör i nätmagasinet Quillette, har följt frågorna under lång tid och skrivit om dem i en rad internationella medier. Hon menar att förvåningen och uppmärksamheten i utlandet är ett viktigt skäl till att regeringen i dag ger frågorna högre prioritet än förut. Paulina Neuding samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Robert Musil (1880–1942) är en österrikisk författare som aldrig blev klar med sitt magnum opus, ett verk som han första gången refererar till i sin dagbok redan 1905 och vars inledande del utkom 1930, en roman betitlad Mannen utan egenskaper. Musil dog utfattig och i stort sett bortglömd i schweizisk exil. Precis som sin landsman Hermann Broch skildrar han modernitetens ankomst, den värld som då går under och den som i stället uppstår.

Behövs universiteten i dagens utbildningssituation? Är de ändamålsenliga, eller lider de av trendkänslighet och politisering? Det diskuterar Henrik Höjer med Sharon Rider. Hon är professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer möter personer med insyn i universitetsvärlden. Hur mår egentligen högskolan? Är studenterna tillräckligt förberedda för högskolestudier? Forskar man om rätt saker? Hur är det med humanioras kris?

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Stig-Björn Ljunggren, Sanna Rayman och Thomas Mattsson miljörörelsen Extinction Rebellions etablering i Sverige, religiösa friskolor och Stefan Löfvens kritiserade intervju i SVT:s Agenda. Programledare: Erik Thyselius.

Nya testamentet är en skriftsamling som de första kristna fogade till den hebreiska bibeln, av dem benämnd Gamla testamentet. Nya testamentet innehåller fyra evangelier som skildrar Jesus liv, gärning och död. Till evangelierna har fogats framför allt berättelser om budbärare av det kristna budskapet och brev som kretsar kring lära och förhållanden i de tidiga församlingarna. Textsamlingens slutgiltiga innehåll fastställdes på 300-talet. Elisabeth Sandlund, som är ledarskribent i den kristna dagstidningen Dagen, där hon tidigare har varit chefredaktör, samtalar med Peter Luthersson.

Det finns kritik mot bristande rörlighet inom den svenska högskolan – många disputerar och dör vid samma lärosäte. Vad leder det till för problem? Det diskuterar Henrik Höjer med Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Sverige behöver en reformstrategi för arbetsmarknad, bostadspolitik och företagsklimat. Utan en sådan vore det väldigt märkligt om man satte i gång med stora offentliga utgiftsprojekt. Det säger Anders Borg, som är aktuell med memoarboken Finansministern. Han kritiserar dagens ekonomiska politik men diskuterar också erfarenheter från åren med Alliansen: vikten av träffsäker samhällskritik och genomarbetade program, bristerna i migrationspolitiken, den långsamma reaktionen på upprustningen i Ryssland. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Thomas Carlyle (1795–1881) var en av 1800-talets mest beundrade författare, en av dess ledande intellektuella. Framför allt var han historieskrivare. Och i centrum för all förändring eller utveckling satte han enskilda individer. Historien är liktydig med hjältarnas historia, de förebildliga föregångsgestalternas historia. Hjältar driver skeendet i kamp mot slemma, ondskefulla antagonister. Carlyles största triumf var ett verk i tre band, Den franska revolutionen. Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Studenternas förmåga att ta till sig undervisningen på universitet och högskola bygger på att de har lärt sig till tillräckligt i grundskola och gymnasium. Förmår skolan lägga en tillräcklig grund för kvalificerade studier? Är studenterna tillräckligt förberedda? Det diskuterar Henrik Höjer med Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Stefan Stern, Torbjörn Elensky och Erik Hörstadius om radikala imamer som inte kan utvisas, nedläggningen av Arbetsförmedlingen och tillståndet för den liberala demokratin 30 år efter Berlinmurens fall. Programledare: Erik Thyselius.

Hermann Broch (1886–1951) är en österrikisk författare vars ryktbarhet vilar i huvudsak på två omfattande romaner: Sömngångare och Vergilii död. I Sömngångareskildras hur 1800-talets värderingsvärld går under och 1900-talets bryter in. Romanens tre delar utspelas 1888, 1903 respektive 1918. Den segrande moderniteten kännetecknas av sin platthet, sin krasshet och sin fulhet. Vergilii död är å sin sida ett epitafium över själva litteraturen. Richard Swartz, som under decennier var Svenska Dagbladets öst- och centraleuropakorrespondent, samtalar med Peter Luthersson.

Höjer synar högskolan 2019 - Vilken roll spelar humaniora idag? by Axess Magasin & TV.

Rutiner och regelverk som skapar nya problem. Dysfunktionella myndigheter med välpolerade värdegrunder. Dokumentation av verksamhet som har blivit viktigare än verksamheten själv. Tävlan om att vara den grupp som det är mest synd om. Utbildningskult som leder till sjunkande kunskapsnivåer. På fält efter fält ser organisationsforskaren Mats Alvesson hur en gång rimliga idéer drivs bortom det orimligas gräns och förvärrar bristerna som de skulle åtgärda. I stället för kvalitet och förnuft får vi struntprat, statusjakt och byråkratisering. I den nya boken Extra allt beskriver han läget och formulerar åtta lagar för fanatismens och de fagra frasernas tid. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Med hjälp av kartor, reseberättelser och brev från 1600- och 1700-talet har Charlotta Forss, doktor i historia vid Stockholms universitet, studerat hur vi människor historiskt har förstått vår omvärld. Hur skiljer det sig från idag?

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Karin Svanborg-Sjövall, Torbjörn Hållö och Torbjörn Elensky om systemet med arbetskraftsinvandring bör ändras, att SD är största parti bland LO-väljare och Skolverkets förslag att ta bort bibeln och andra faktakunskaper ur läroplanen. Programledare: Erik Thyselius.

Vad är en AI-robot? Hur kan vi använda programmerade datamodeller för att undersöka förändringar i samhället? Sara Moricz har nyligen disputerat i nationalekonomi vid Lunds universitet. Hon har använt sig av maskininlärning och AI för att studera förändringar i språkanvändning på Twitter. Vad hände egentligen med språket efter #metoo? Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

Bernhard av Clairvaux var i början av 1100-talet en mycket framgångsrik predikant, författare och klostergrundare. Hans tänkande har intresserat många genom historien, men har han någon betydelse för människor idag? Åsa Karlsson samtalar med idéhistorikern och teologen Dominik Terstriep om en bortglömd europeisk tänkare.

Innan Franska revolutionen var släktträd endast verktyg för den feodala överklassen att befästa sin sociala status. Petter Hellström har nyligen disputerat inom idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet på en avhandling om släktträdens historia inom den moderna vetenskapen. I de franska arkiven gjorde han upptäckter som skrivit om historien. Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

Under åren 1918-1921 infördes den allmänna och lika rösträtten. För första gången fick kvinnorna rösta och detta firas stort av riksdagen nu 100 år senare. I samtiden var det inte bara kvinnans politiska rösträtt som var under debatt utan hela det parlamentariska systemet. Åsa Karlsson samtalar med professor Torbjörn Nilsson och professor Leif Lewin om debatten som ledde fram till demokratins.

Efter den amerikanska reträtten från norra Syrien har Turkiet marscherat in. Men USA förändrade maktbalansen i regionen redan tidigare i år när man lät Irans attack mot saudiska oljefält passera utan motåtgärder. Ryssland och Iran har stärkt sin ställning. Hos USA:s allierade växer osäkerheten. Det säger Nathan Shachar, utrikesreporter med mångårig erfarenhet av Mellanöstern, i samtal med programledaren PJ Anders Linder.

Vad händer om kriget kommer? Vem skyddar vårt kulturarv? William Bülow är forskare vid filosofiska institutionen på Stockholms universitet. Han berättar om etiska dilemman kring kultur som förstörs i krig. Om och på vilket sätt bör vi återuppbygga?

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Stig-Björn Ljunggren, Sanna Rayman och Erik Hörstadius om den uppblossande migrationskonflikten mellan S och MP, varför antiken är ett viktigt ämne i skolan och SVT:s kritiserade kampanjfilm mot desinformation och propaganda. Programledare: Erik Thyselius.

Den globala uppvärmningen är ett av vår tids viktigaste problem och har länge dominerat det offentliga samtalet. Men hur har klimatet förändrats genom historien och hur har det påverkat den historiska utvecklingen? Det är några av de frågor som historikern och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist tar upp i sin bok Klimatet och människan under 12 000 år och som han och Åsa Karlsson samtalar om.

Hur ser drogernas historia ut? Varför är vissa droger tillåtna men andra förbjudna? I antologin ”Drogerna och samhället” samlas flera skribenter kring dessa frågor. En av kapitelförfattarna är Hanna Enefalk, docent i historia vid Karlstad universitet, som talar om synen på droger genom historien. Programledare är Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.

Efter den ryska invasionen av Ukraina har det förts en yrvaken debatt om hybridkrig och gråzonsproblematik. Rysk påverkan vid val i USA har gjort frågan ännu hetare. Men vår förvåning beror till stor del på dåliga historiekunskaper och bristande uppmärksamhet. Ryssland har en lång tradition av att kombinera militära insatser med annan påverkan. Det nya ligger i metoder och intensitet – och i att väst har avrustat inte bara militärt utan också vad gäller kunskaper. Oscar Jonsson, chef för tankesmedjan Frivärld och doktor i krigsvetenskap vid King’s College, London, är aktuell med boken The Russian Understanding of War. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I den våg av information som dagligen väller över oss har källkritiken blivit ett allt viktigare verktyg för att spåra allt från enkla fel till medvetna ”fake news”. Inte många vet att källkritiken har sitt ursprung inom historievetenskapen och fick sitt genombrott i Sverige när professor Lauritz Weibull i Lund lanserade sin historisk-kritiska metod i början av 1900-talet. Åsa Karlsson samtalar med historieprofessorn Karl Molin om boken En historikers historia i vilken Lauritz Weibulls elev Gunnar T Westin berättar om sina minnen från Lund och om den källkritiska revolutionen.

Fredrik Sixtensson är doktorand i grekiska vid institutionen för lingvistik och filologi på Uppsala universitet. Han tittar på hur ord som ”makt” och ”demokrati” har vandrat från dåtidens grekiska in i dagens politiska verklighet. Genom frekvensanalys och 2500-åriga skrifter: Hur kan ett suffix bli en sådan vattendelare i språket? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Thomas Mattson, Torbjörn Elensky och Karin Svanborg-Sjövall om Greta Thunberg och svenska redaktioners klimatrapportering, Magasinet Filters reportage om barnen som tvingades att spela apatiska och Kinas påtryckningar mot svenska journalister. Inspelat på Bokmässan i Göteborg. Programledare: Erik Thyselius.

Vi öppnar dörrarna till historiens konstkammare och hittar exotiska hemligheter från världens alla hörn. Greger Sundin, doktorand vid Uppsala universitet och expert på konstkammare och kuriosasamlingar, berättar mer om samlarna och deras försök att förstå världen genom föremål, men också hur samlingarna blev en så viktig statussymbol. Vi pratar bland annat om enhörningshorn, spelkort i silver och blygjutning av insekter. Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

Tilltron till det politiska ledarskapet sviktar. Katarina Barrling ser en förklaring i de tvära kasten från skönmålning till katastrofretorik i debatten om skjutningar och gängvåld, som väcker frågor i vad mån de styrande har kontroll. Men hon pekar också på den vilsenhet som uppstår hos medborgarna när en rödgrön koalition lägger fram politik som i mycket har borgerliga drag. Var står den här regeringen egentligen? Katarina Barrling är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I säsongens första avsnitt av Panelen samtalar Stefan Stern, Karin Svanborg-Sjövall och Erik Hörstadius om Stefan Löfvens nya regering, varför återvandring är en så känslig fråga och vad som händer när ungdomar slutar läsa böcker. Programledare: Erik Thyselius.

I antologin "Populismens idéer - från antikens Rom till idag" tacklas frågor om makt och vanmakt, elit och folk, pluralism och enhetlighet från igår till idag. Peter Santesson, opinionschef på Demoskop, talar om folk och elit i svensk politik med programledarna Mats Wiklund och Katarina O'Nils Franke.

"Den kinesiska idén - från Konfucius till Xi Jinping" bygger på fem essäer av Sveriges främsta Kinakännare som närmar sig de tankar som burit upp Kina - från Konfucius fram till idag. Rebecka Eriksson, fil dr i kinesiska, talar om Maoismens sanna anda med programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.

Förra året utkom Harvardprofessorn Jill Lepores tegelsten om USA:s historia från Christofer Columbus till Donald Trump. I en tid då historiker sällan skriver nationshistoria fyller boken ett tomrum och har fått strålande recensioner. Åsa Karlsson samtalar med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, om bilden av den amerikanska historien som den presenteras i These Truths av Jill Lepore.

EU-valrörelsen var förfärlig med hätska angrepp mot andra i stället för besked om den egna politiken. Sverige behöver en annan och mycket mer konstruktiv debatt. Jag har inte gett upp hoppet om framtida borgerligt samarbete och tänker arbeta för att förändra dagens spelplan ifall jag får förtroendet att leda Liberalerna. Det säger Nyamko Sabuni i detta samtal med programledaren PJ Anders Linder. Sabuni betonar att Liberalerna måste bli starkare i den ekonomiska politiken och lyfter fram teknisk utveckling och särskilt kärnkraft som avgörande för framgång i det internationella klimatarbetet.

Debatten om privatiseringar har länge varit het, senast under paroller som ”stoppa vinster i välfärden”. Men varken privatiseringar eller debatten om dem är något nytt. Historikern Åsa Karlsson samtalar med Professor Mats Hallenberg och docent Magnus Linnarsson som forskat om hur dessa frågor dryftats sedan 1600-talet och fram till idag. De visar att kritiken mot vinster, och diskussionen om huruvida privata eller offentliga utförare är mest effektiva, ständigt varit aktuell.

I säsongens sista avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Hållö, Maria Abrahamsson och Widar Andersson om SVT, SR och UR:s vara eller icke vara, bensinupproret och valet till Europaparlamentet. Programledare: Erik Thyselius.

Det svenska samhället under äldre tid var mer rörligt än vad man vanligtvis tror. I början av 1600-talet flyttade många både inom lokalsamhället och på längre avstånd, ofta för att skaffa jobb. Det säger filosofie doktor Martin Andersson som studerar migration. Filosofie doktor Martin Neuding Skoog forskar om krigsmakten under 1400-1500-talen och pekar på hur de många krigen ledde till ökad rörlighet, både socialt och geografiskt.

Hur uppnår vi bästa möjliga resultat för satsade resurser? Den analysen bör alltid göras och särskilt när det gäller att hjälpa världens fattiga och utsatta. Välövervägda kalkyler ger väldigt mycket bättre resultat än passioner och panik. Det menar Bjørn Lomborg, chef för Copenhagen Consensus Center, som har granskat och föreslagit tydliga prioriteringar bland FN:s många utvecklingsmål. Vad gäller klimatfrågan pekar hans analysmetod på att Parisavtalets förslag till utsläppsminskningar kommer att ge små resultat till stora kostnader och att man i stället bör investera tungt i forskning och utveckling av ny grön teknik. Lomborg samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Erik Thyselius och Mats Wiklund intervjuar PJ Anders Linder om hans bok Skrivet, i vilken har Linder samlat ett 30-tal artiklar om idéer, politik och litteratur.

För de flesta svenskar är nog korstågen mest kända genom böckerna om Arn och filmen om Ivanhoe som visas varje nyårsdag på svensk TV sedan många år. De här fiktiva gestalterna Arn och Ivanhoe deltar båda i korståg, men hur stämmer dessa berättelser med verkligheten? Historikern Åsa Karlsson samtalar med professor Kurt Villads Jensen om korstågen. Professor Jensen har skrivit boken ”Korstågen: européer i heligt krig under 500 år” som kom ut för ett par år sedan.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Elensky, Maria Abrahamsson och Widar Andersson om SSU:s problem med antisemitism, den svenska EU-valrörelsen i allmänhet och Fredrick Federleys oro för KD i synnerhet samt det svenska kronraset. Programledare: Erik Thyselius.

Försvarsalliansen Nato grundades 1949 och har 70 år på nacken, men den är still going strong. Efter Berlinmurens fall och kalla krigets slut har den anpassat sig till nya lägen både en och två gånger. Efter kriget i Georgien 2008 och invasionen av Krim 2014 har det gemensamma försvarsåtagandet åter blivit helt centralt, men under resans gång har alliansen också hunnit axla fredsskapande och terrorbekämpande uppgifter. Många nya medlemsländer har anslutit sig. Ann-Sofie Dahl, som är doktor i internationell politik och författare till den nyutkomna boken Nato, berättar om ett samarbete i förändring och beskriver skillnaden mellan att vara ett medlemsland, som det Danmark där hon är bosatt, och ett partnerland, som till exempel Sverige. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Torbjörn Elensky, Inger Enkvist och Kjell A Nordström samtalar om bostadskrisen för unga, kritiken mot digitaliseringen av skolan och Moderaternas kräftgång i opinionen. Programledare: Erik Thyselius.

I det femte avsnittet av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Widar Andersson och Maria Abrahamsson Fredrik Reinfeldts rapport om att vi måste jobba till 75, SOM-institutets senaste undersökning och Nyamko Sabunis kandidatur till posten som partiledare för Liberalerna. Programledare: Erik Thyselius.

I veckans Panelen diskuterar Maria Abrahamsson, Sanna Rayman och Torbjörn Hållö den fortsatta stormen kring Swedbank, om det är dags att skrota alkoholmonopolet och nedläggningen av Arbetsförmedlingens kontor samt myndighetens rapport om att Sverige behöver ökad invandring. Programledare: Erik Thyselius.

Efter riksdagens beslut om den nya public service-skatten har företagaren och opinionsbildaren Thomas Gür riktat skarp kritik mot Moderaterna för att ha accepterat regeringspolitiken utan att lägga fram något eget alternativ. Partisekreteraren Gunnar Strömmer har tagit upp den kastade handsken och de båda möts i ett samtal om finansiering, inriktning och utvärdering av den offentliga public service-verksamheten. Enligt Strömmer var det rätt att gå över till skattefinansiering men olyckligt att det skedde utan en rejäl debatt om uppdraget. Nu ska Moderaterna gå vidare och utveckla sin politik. Samtalet leds av PJ Anders Linder.

Samtal med affärsmannen och människorättsaktivisten Bill Browder om hans arbete med att få Sverige att anta en egen Magnitskijlag, penningtvättsanklagelserna mot Swedbank och det kommande EU-valet. Programledare: Erik Thyselius.

Sverige har agerat väldigt långsamt i arbetet mot terrorn. Ett osunt debattklimat har bidragit till politisk ängslighet och tafatthet. Till sist finns dock bättre regelverk på plats. Nu gäller det att kraftsamla och att sätta in tuffare insatser mot den ekonomiska brottslighet som samspelar med de radikaliserade miljöerna. Det menar fil dr Magnus Ranstorp, som leder terrorism forskningen vid Försvarshögskolan. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I veckans avsnitt av ”Panelen”: Sanna Rayman, Maria Abrahamsson och Torbjörn Elensky diskuterar Aftonbladet Kulturs kritiserade artiklar om Rysslandsforskaren Martin Kragh, de senaste turerna kring brexit och Liberalernas kris.

Vid millennieskiftet hade mer än hälften av svenskarna fått tillgång till bredband och internet, vilket öppnade för snabba och genomgripande förändringar. I boken 101 händelser som förändrade Mediesverige påminner analytikern Olle Lidbom, känd från Mediepodden och bloggen Vassa eggen, om nya initiativ, kreativa grepp och urdåliga affärer från de gångna 20 åren. För gamla medieföretag har det varit en tid av prövningar, för nya internetbolag en guldålder, för enskilda läsare, lyssnare och tittare en tid av nya möjligheter. Etablerade maktstrukturer har förändrats i grunden: på gott och ont. Olle Lidbom samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Venezuela är i dag en diktatur där Nicolás Maduro behåller makten endast på grund av uppbackningen från en korrupt militär och stödet från utländska diktaturer. Men frågan är hur långsiktigt dessa är beredda att satsa på Maduros regim? Vad händer om militären fortsätter att stoppa internationella hjälpsändningar trots att människor svälter? Ett avgörande och farligt ögonblick kan ligga nära i tiden. Det säger Mauricio Rojas, docent i ekonomisk historia, bosatt i Santiago i Chile. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Alliansen finns för närvarande inte på nationell nivå, konstaterar Gunnar Strömmer, partisekreterare i Moderaterna, och nu gäller det för partiet att hantera frustrationen över det som har skett och utveckla sina egna idéer. Lokalt och regionalt, däremot, blev valet en stor moderat och borgerlig framgång. Så har till exempel bara en enda region vänsterstyre numera. För ett stort antal moderata politiker är uppgiften inte att hantera besvikelse utan att förvalta väljarnas förtroende. Gunnar Strömmer samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Efter den arabiska våren och kriget i Syrien har den politiska situationen i Mellanöstern förvandlats till oigenkännlighet. Den israelisk-arabiska konflikten, som under så lång tid har präglat regionen, är ett passerat stadium. Nu dominerar i stället kraftmätningen mellan Iran och Saudiarabien med shia- respektive sunnimuslimska anhängare. Nathan Shachar, som skriver om Mellanöstern i Dagens Nyheter, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hur mycket påverkade desinformation och falska nyheter det svenska valet? Inte särskilt mycket alls, menar journalisten Peter Pomerantsev, specialist på rysk desinformation och propaganda. Det innebär däremot inte att hotet från Vladimir Putin är mindre allvarligt – Kremls propagandakrigföring skiftar oavbrutet form och det gäller att ständigt vara på sin vakt.

Professor Steven Pinker är känd för en bred publik och har skrivit flera böcker på temat evolutionspsykologi och lingvistik. I sin senaste bok ”Upplysning nu” slår Pinker ett slag för upplysningens grundidéer och argumenterar för att världen, trots allt, bara blir allt bättre. Här intervjuas han av Erik Thyselius.

Angela Merkel avgår inom kort som partiordförande. Hennes parti CDU är hårt trängt efter dåliga val. För den socialdemokratiska koalitionspartnern SPD är läget etter värre. Vad betyder de stora partiernas problem för Tyskland, EU – och Sverige? Vem tar över när partiet väljer ny ledare i december? Och hur länge sitter Merkel kvar som regeringschef? Sveriges förre Tysklandsambassadör Staffan Carlsson samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Skuldsättningen har växt rekordsnabbt i Sverige. Men det är inte statsskulden utan den privata sektorns skulder som är den verkligt stora faran. Hushållens skulder är skyhöga och skuldbördan speglar de skenande bostadspriserna. Samtidigt är krismedvetenheten låg. Tino Sanandaji, forskare i nationalekonomi, som väckte stor uppmärksamhet med migrationsboken Massutmaning, analyserar nu skuldfrågan i boken Tio tusen miljarder. Varför har skulderna blivit så höga? Vilka kan följderna bli? Vem bär ansvaret? Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Den svenska skolan präglas fortfarande av ovetenskapliga idéer om att elever ska forska till sig kunskap på egen hand och att lärarna ska fungera som coacher och kuratorer. Det håller inte, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad. Ska skolresultaten bli bra måste lärarna få undervisa - och kunna koncentrera sig på undervisningen. Lärarutbildningen behöver göras om i grunden och bygga på ämneskunskap och moderna forskningsrön om hur inlärning går till. Isak Skogstad samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Det är helt i sin ordning med hårda konflikter i debatten. Men de måste bygga på fakta och riktiga argument. I dag handlar alldeles för mycket om att misstänkliggöra och ta heder och ära av motståndare och alldeles för lite om att övertyga. Det menar författaren Torbjörn Elensky, som diskuterar det svenska samtalsklimatet med programledaren PJ Anders Linder.

Det är skrämmande att Vänsterpartiet inte på allvar gör upp med sin historia. Det säger författaren Magnus Utvik. Han har nyligen kommit ut med boken Partiet på kant med (v)erkligheten där han granskar partiets relationer till kommunistiska makthavare och politiska dissidenter i Sovjetunionen och Östeuropa. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Behövs fortfarande SVT, SR och UR? Om svaret på frågan är ”ja”, vad borde då uppdraget för public service-bolagen vara? Ett samtal med Jan Scherman, tidigare vd för TV4, och Cecilia Stegö Chilò, tidigare kulturminister och styrelseproffs, om framtiden för public service.

Från att ha varit platser som gett besökaren kunskap har alltfler muséer förvandlats till ideologiproducenter, där fackkunskaper fått stå tillbaka för värdegrundsarbete. Hur hamnade vi här och vad behöver göras för att vända utvecklingen? Ett samtal med journalisterna Ola Wong och Gunilla Kindstrand.

Hur väl uppfyller ditt verk krav på representation, mångfald och frånvaro av stereotyper? Det är frågor som alltfler dramatiker och författare måste svara på om de vill ha bidrag från det offentliga. Är denna utveckling bra för konsten eller handlar det om en missriktad välvilja? Ett samtal med Stina Oscarson, dramatiker och Torbjörn Elensky, författare. Programledare: Catta Neuding och Erik Thyselius.

Vilka för- och nackdelar finns det med dagens system där staten spelar en betydande roll för kulturlivet och vilka är alternativen? Ett samtal med journalisten, trubaduren och författaren Lars Anders Johansson och redaktören Sanna Rayman. Programledare Catta Neuding och Erik Thyselius.

En relativistisk skola och överbeskyddande föräldrar har skapat en ungdomsgeneration, där många har svårt att ta kritik och tycker att motgångar alltid är någon annans fel. Det menar Muf-ordföranden Benjamin Dousa i en nyutkommen bok. Hans egen klassresa började med ett byte från en stökig och kravlös skola till en skola med ordning och reda och hög ambitionsnivå, och den resan vill han att fler ska göra. Men det kräver att meritokratin försvaras och att ansträngning kan få sin belöning. Benjamin Dousa samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Sverige sägs vara ett av världens mest sekulariserade länder. Men attityder och förhållningssätt som har etablerats under vår långa protestantiska historia försvinner inte i brådrasket, säger författaren Torbjörn Elensky. Tvärtom ser man hur det religiösa arvet i hög grad har kommit att prägla politiken. Den rätta tron betyder mer än den rätta handlingen, så att "vi har varit naiva" är ett konstaterande att nästan känna sig stolt över. Det blev fel, men vi ville i alla fall det rätta. Torbjörn Elensky samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Stämningsläget har i Sverige blivit lite ljusare på sistone, men det är fortfarande många som tycker att utvecklingen går åt fel håll. Engagemanget för klassiska teman som jobb och ekonomi är lågt. I stället har sjukvård och skola fått sällskap i dagordningens topp med frågor som gäller invandring, integration samt lag och ordning. Valrörelsen kommer att utspelas i delvis ny och ovan terräng. David Ahlin, opinionschef vid undersökningsföretaget Ipsos, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Våra liv övervakas och genomlyses i allt högre grad. Dels genom kameror och signalspaning i det offentligas regi, dels genom att våra inköp och telefonsamtal registreras och att vi självmant lägger ut personlig information på sociala medier. Vilka blir de långsiktiga följderna för människors frihet och integritet? Står övervakningen i proportion till hoten den ska skydda oss emot? Gör den oss tryggare eller ännu mer oroliga? Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Teologiska högskolan i Stockholm, är aktuell med boken Övervakad. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Politiska krav uttrycks allt oftare i termer av mänskliga rättigheter (MR). Den utvecklingen behöver ifrågasättas, menar Lars Trägårdh, historiker och professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Dels urvattnas idén om rättigheter när man inte gör skillnad mellan skydd mot övergrepp å ena sidan och allmänna målsättningar och offentliga åtaganden å den andra. Dels krockar MR-retorikens absolutistiska och globala karaktär med demokratin, som bygger på kompromisser och äger rum på nationell nivå. Lars Trägårdh samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Vinnaren av det ryska presidentvalet var känd på förhand. Det finns ingen plats i politiken för någon som på allvar kan utmana Vladimir Putin. Ibland hör man att Putin har folkligt stöd och skulle kunna vinna ett fritt och öppet val, men det är inget vi vet något om. Han debatterar inte. Medierna är hårt kontrollerade. Det råder inte fri åsiktsbildning. Putin har och behåller makten men stödet för honom är hypotetiskt, konstaterar Martin Kragh, docent vid Uppsala universitet och Rysslandsforskare vid Utrikespolitiska institutet. Han samtalar med PJ Anders Linder.

Det talas mycket om behovet av höjd status för högskolans humanistiska ämnen. Men statusen höjs på allvar först när det blir svårt att bli antagen till studierna och svårt att klara av dem. En elitsatsning på humaniora skulle dels stärka utbildningens kvalitet, dels göra studenterna mer attraktiva för fler arbetsgivare. Det menar Anna Victoria Hallberg, dr i litteraturhistoria. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Emmanuel Macron besegrade Marine Le Pen och har hunnit med mer i reformväg än vad franska presidenter brukar. Men betyder det att han visar vägen mot framtiden? Karin Svanborg-Sjövall, vd i Timbro och Frankrikekännare, är inte övertygad. Macron vann över nationalpopulismen, men vad han erbjuder är annan sorts populism. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Regeringen har gett myndigheter och lärosäten i uppdrag att bedriva jämställdhetsintegrering. Det är ett ideologiskt projekt med betydligt mer genomgripande ambitioner än att främja jämställdhet och motverka diskriminering. Även innehållet i undervisning och forskning berörs. Ändå är det glest mellan rösterna som vågar ta den akademiska friheten i försvar. Ivar Arpi, ledarskribent i SvD, har studerat utvecklingen och konstaterar att regeringen är på väg att skruva upp det ideologiska trycket ännu mer. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Kryptovalutan Bitcoin diskuteras intensivt. Men den underliggande tekniken är långt intressantare än denna enskilda valuta. Det menar Kjell A Nordström, författare och doktor i internationellt företagande. Den så kallade blockkedjetekniken har potentiellt omvälvande kraft. Den kan göra mellanhänder överflödiga och skapa stora rationaliseringsvinster men också ge människor i mindre välordnade samhällen helt nya möjligheter att delta i den moderna ekonomin. Den kan användas för att stärka - men också gröpa ur - den personliga integriteten. Kjell A Nordström samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Artificiell intelligens (AI) klarar redan att utföra ytterst avancerade uppgifter. Fast man måste ha klart för sig att det är stor skillnad på förmåga och förståelse. Det är lätt att låta sig luras av den mekaniska skickligheten och börja lita för mycket på robotar alltför tidigt. Det säger Nicklas Berild Lundblad i samtal med programledaren PJ Anders Linder. Lundblad ser ingen risk för att AI ska göra människan överflödig på arbetsmarknaden. Om det finns något orosmoment så är det att mänskligheten misslyckas med att utveckla den AI som behövs för att lösa våra komplexa problem. Nicklas Berild Lundblad är fil dr i informatik och adjungerad professor vid KTH.

Sverige har stora problem med utanförskap, säger Mauricio Rojas. Politikerna behöver mod och kraft att göra även det obekväma om de ska kunna lösas. Lyckligtvis har Sverige även stora styrkor i form av en sund politisk kultur och en stark ekonomi. Uppgiften är inte minst att hitta en ny modell som förenar människor på riktigt och skapar en känsla av tillhörighet i ett läge när folkhemmet har blivit historia. Mauricio Rojas är docent i ekonomisk historia och tillträder inom kort en tjänst som rådgivare till Chiles nyvalde president. Han samtalar med PJ Anders Linder.

Spänningarna växer inom bägge blocken. Tommy Möller, professor i statsvetenskap, konstaterar att vi "aldrig sett något liknande" när det gäller miljöpartistiska ministrar som öppet kritiserar sin egen regerings politik. Men läget är besvärligt även inom Alliansen. Det skaver i både sakpolitiken och regeringsfrågan. Tommy Möller samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Får Alliansen chans att regera bör man ta den. Man ska pröva sina vingar och försöka få genomslag för sin politik, men man måste vara medveten om att det kan ta stopp längs vägen. Att tvingas avgå är ingen dröm men inte heller någon katastrof. Det viktiga är vad man kan få uträttat, inte att passivt förvalta regeringsmakten. Det talas mycket om stabilitet, men vad är stabiliteten värd ifall man inte kan få något gjort? Det säger Ulf Kristersson i ett samtal med PJ Anders Linder, där moderatledaren också beskriver sig som en ideologisk politiker och förklarar varför hans tal om vuxenhet i politiken har fått så starkt genomslag.

Nerverna svek de katalanska separatistledarna i det avgörande ögonblicket. Nu går de en besvärlig framtid till mötes. det konstaterar författaren och Spanienkännaren Nathan Shachar. I samtal med PJ Anders Linder analyserar han det spända läget inför valet den 21 december och tecknar den historiska bakgrunden till dagens katalanska nationalism.

Ett år har gått sedan Donald Trump vann presidentvalet i USA. Har amerikanerna vant sig? En del kommer aldrig att göra det, konstaterar Karin Henriksson, som har bevakat USA från Washington i flera decennier och nyligen kommit ut med en bok om Trump. Hans stil är unik i sin yvighet, ytlighet och ombytlighet. I sak har han haft vissa framgångar men också gått på många nitar. Framöver hänger mycket av hans prestige på den stora skattereform som planeras till 2018. Karin Henriksson samtalar med PJ Anders Linder.

Efter valet i september pågår komplicerade regeringsförhandlingar i Tyskland. Fyra partier som står långt ifrån varandra ska enas. Det verkar omöjligt men om det är något förbundskansler Merkel kan, så är det att lirka fram kompromisser. Det moderna Tyskland har en imponerande förmåga att tackla samhällsproblem på ett vuxet, praktiskt och verkningsfullt sätt. Det konstaterar Reforminstitutets chef, nationalekonomen Stefan Fölster, i samtal med PJ Anders Linder.

Kulturarvet är satt under svår press. Journalisten Susanna Birgersson och Carl Lindstrand, advokat och skribent i kulturarvsfrågor, diskuterar med PJ Anders Linder om vad som kan göras för att bemästra hoten. Vad finns att lära av det danska arbetet med att fastställa en kanon? Hur får man stopp på den ideologisering, snålhet och opportunism som präglar kulturpolitiken?

Det blir allt vanligare med stök och hot på bibliotek. Ansvariga politiker och chefer försöker ofta sopa problemen under mattan. Eller så sveper de sig i normkritisk ideologi och går till angrepp mot dem som vill ha ordning och lugn. Allmänhet och medarbetare lämnas i sticket. Samtidigt måste man inse att bibliotekskrisen är del av ett större ordnings- och trygghetsproblem som bottnar i utanförskap och bristande integration. Det menar juristen och journalisten Paulina Neuding. Hon samtalar med PJ Anders Linder.

Chefredaktören för Folkbladet (S), Widar Andersson, diskuterar socialdemokratiska idétraditioner med programledaren PJ Anders Linder. Han konstaterar att partiet i dag saknar vital interndebatt och att man försöker få varje fråga att bli del av en stor höger-vänster-konflikt. Vad gäller läget efter valet 2018 säger han att allt annat än en borgerlig regering med Ulf Kristersson som statsminister skulle förvåna oerhört mycket.

Det har stått Moderaterna dyrt att partiet inte har gjort allt man kunnat för att få genomföra sin politik. Förtroendet är svårt skadat och måste byggas upp på nytt, och detta är den nya partiledningens klart viktigaste uppgift. Det säger Muf-ordföranden Benjamin Dousa till programledaren PJ Anders Linder i ett samtal som också tar upp klassresor, migration och lag och ordning.

Storövningen Aurora har gått bra och mött positivt gensvar hos svenska folket. Försvaret tillförs ökade reurser. Men vi får inte glömma att det hela startar från en starkt nedpressad nivå och att det inte är vår egen nära historia, utan läget i omvärlden, som vi måste mäta oss emot. I själva verket fortsätter glappet att öka mellan Sverige och våra potentiella motståndare. Det konstaterar försvars- och säkerhetsanalytikern Annika Nordgren Christensen i samtal med programledaren PJ Anders Linder.

Grälen om friskolor och läxor är stickspår. Huvudskälet till krisen i den svenska skolan är att eleverna lämnas i sticket när de förväntas söka kunskap på egen hand i stället för att få ordentlig undervisning. Den gamla folkskolans filosofi ligger klart mer i linje med dagens vetande än vad den moderna skolan gör. Det säger professor Magnus Henrekson, aktuell med boken Kunskapssynen och pedagogiken, i samtal med programledaren PJ Anders Linder.

"Haveri" sade statsministern om IT-skandalen. Två ministrar har fått gå. Ändå slutar alltsammans med trubbel - för de borgerliga. Igen! Hur kommer det sig? DI:s PM Nilsson och statsvetaren Katarina Barrling samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Det sades kritiska saker om Sverige även förr i tiden, men det togs emot med långt större jämnmod. Svenskarna visste med sig att de bodde i världens bästa land och hade inte svårt att skaka av sig pratet om självmord, synd och socialism. Dagens frågor om utanförskap och bilbränder möts med en helt annan irritation och kitslighet. I takt med att övertygelsen sviktat om att vi utgör en internationell förebild har hävdandet av Sverigebilden blivit mer påstridigt. Vad har hänt? Vad beror det på? Författaren, kulturhistorikern och rabbinen Dan Korn samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Första omgången av det franska presidentvalet blev ett nederlag för såväl vänsterns som högerns etablerade partier, men för socialistpartiet blev genomklappningen total. Något liknande hände i Nederländerna tidigare i våras. Den traditionella vänstern möter utmaningar dels från en växande högerpopulism, dels från en ny och radikalare vänster, och har inte kommit på hur dessa ska bemötas. Det menar statsvetaren Andreas Johansson Heinö, förlagschef vid tankesmedjan Timbro. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I den nya boken "68-kyrkan" beskriver idéhistorikern Johan Sundeen, verksam vid Bibliotekshögskolan, hur den kristna vänstern i Sverige gjorde marxismens idéer till sina. Maos totalitära Kina kunde beskrivas som en del av Guds plan. Hur blev detta möjligt? Johan Sundeen samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Kristdemokraternas partisekreterare Acko Ankarberg Johansson vill att Alliansen skruvar upp trycket mot regeringen. Det var ett stort misstag att inte ta migrationsfrågan på allvar i tid. Nu måste metoden för att vinna väljare från Sverigedemokraterna vara att tala mindre om SD och mer om sitt eget alternativ. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Moderaternas motgångar i opinionen förklaras ofta med vad som hänt efter valet 2014: Fredrik Reinfeldts plötsliga avgång, Decemberöverenskommelsen, Anna Kinberg Batras sätt att leda. Men problemen går djupare än så och bottnar i att partiet tappade bort sin idébas och identitet då konceptet "Nya moderaterna" drevs till sin spets och förändring blev ett självändamål. Statsvetarna Katarina Barrling och Tommy Möller samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Många som invandrat till Sverige på senare tid kommer från samhällen där staten antingen är förtryckande eller knappt existerande, och där man i stället får sin säkerhet och sociala trygghet genom att ingå i en klan. Svensk integrationspolitik har inte visat något nämnvärt intresse för detta. Resultatet är i bästa fall kulturkrockar, i värsta fall en misstro mot det offentliga Sverige och uppkomsten av parallella rättssystem. Författaren och föreläsaren Per Brinkemo har skrivit om klan och stat och konstaterar att behovet är stort såväl av ökad kunskap hos svenska myndigheter som av mycket tydliga besked till nyanlända om vilket system som gäller i Sverige. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Oktoberrevolutionen 1917 förde bolsjevikerna till makten i Ryssland. Andra partier förbjöds. Censuren återinfördes. Landsbygden brandskattades med svältkatastrofer som följd. Hur gick det till när tsarstyre och begynnande demokrati för 100 år sedan ersattes med enpartistat och röd terror under Vladimir Lenins ledning? Kristian Gerner, professor i historia och Östeuropakännare, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Avlövningen av försvaret är ett farligt experiment, som fortfarande pågår. Samtidigt försämras säkerhetsläget ytterligare genom ryska påverkansoperationer och upprustning i vårt närområde. Återaktiverandet av värnplikten är ett nödvändigt steg, men det behöver följas av en betydande förstärkning av Försvarsmaktens resurser. Det menar Årets ledarskribent 2016, Patrik Oksanen, verksam i Mittmedia och expert på försvars- och säkerhetsfrågor. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

EU är i ett ansträngt läge efter det brittiska beskedet om utträde. En kraft för frihandel och fria marknader försvinner. Det finns risk för fortsatt splittring, men ökad centralisering skulle bara göra ont värre. Vad EU nu behöver är att medlemsländerna håller sig till stabilitetspaktens regler och tar initiativ till ekonomiska reformer på hemmaplan. Bryssel kan aldrig göra jobbet åt dem. Det anser Gunnar Hökmark, moderat ledamot sav Europaparlamentet. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Under debatten om Storbritanniens EU-medlemskap svallade populismens vågor höga. Men sedan Theresa May tog över som premiärminister har de lagt sig. Hon tar sig an flera av de frågor som gav näring åt retorik om enkla lösningar, men hon gör det på ett seriöst och icke-populistiskt sätt. Här finns erfarenheter som kan vara av nytta även utanför de brittiska öarna. Fraser Nelson, chefredaktör för The Spectator, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Mycket är fortfarande oklart om innebörden av Moderaternas SD-signal, men det handlar bland annat om att ta farväl av tänkandet bakom Decemberöverenskommelsen. Nästa steg kan bli att Socialdemokraterna frigör sig från V. Folkbladets chefredaktör Widar Andersson och Demoskops analyschef Peter Santesson diskuterar det politiska läget med programledaren PJ Anders Linder.

Alliansen satsar på att regeringen Löfven ska uppfattas som kraftlös och oförmögen. Därför lämnar man förhandlingar även när man skulle kunna uppnå goda resultat i sak. Man kritiserar regeringen hårt men gör inget för att fälla den. Det är unikt att en opposition så målmedvetet undviker att ta över. Det anser Tommy Möller, professor i statsvetenskap. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Auktoritära populistpartier har fått ökat väljarstöd under 30 års tid. Anhängarna av liberal demokrati gör klokt i att arbeta för ett starkare konstitutionellt ramverk. Förhoppningarna om att populismen plötsligt ska försvinna lär knappast infrias. Det menar statsvetaren Andreas Johansson Heinö, som har tagit fram ett index över auktoritär populism. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Nästan alla talar numera väl om företagare och entreprenörer. Men när det gäller att förbättra lagar, regler och skatter händer inte mycket. I en av värld av allt snabbare förändring kan det stå oss dyrt. Det säger KTH-professorn Pontus Braunerhjelm, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum och en av Sverige ledande experter på området. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hillary Clinton förlorade därför att så många tyckte att hon och hennes parti inte hade tillräckligt mycket att erbjuda. Många som röstade på Donald Trump hade föga förtroende för honom, men de upplevde ändå att han riktade sig till dem och talade om deras framtid. Demokraterna har i alltför hög grad kommit att ta vissa grupper för givna och visa begränsat intresse för andra. Det är en hållning som inte fungerar. Det anser historikern och USA-kännaren Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal högskola. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hillary Clinton blev Demokraternas presidentkandidat därför att hon personifierar det politiska etablissemanget. Donald Trump blev Republikanernas kandidat därför att personifierar upproret mot samma etablissemang. Oavsett vem som vinner valet står det amerikanska politiska landskapet inför genomgripande förändringar. Det anser USA-experten Johan Ingerö. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Sverige bör snarast möjligt återinföra värnplikten. Samtidigt behöver det göras mer attraktivt att söka sig till och stanna i det militära försvaret på frivillig grund. Det föreslår regeringens utredare Annika Nordgren Christensen. Säkerhetsläget i vår närhet försämras, och det yrkesförsvar som introducerades för sex år sedan har inte lockat tillräckligt många. För att bemanna ett trovärdigt försvar är det nödvändigt med ett inslag av plikt, konstaterar Annika Nordgren Christensen. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Västvärldens ekonomier blir allt sämre på innovation och förändring. Tillväxten sjunker. En helt central förklaring är att en allt mindre del av ägandet utövas av aktiva kapitalister. Fonder och institutioner tar över. Vi får mer av försiktig förvaltning och mindre av dynamiskt entreprenörskap. Vad ligger bakom denna utveckling? Finns det hopp om att den kan vändas? Fredrik Erixon, chef för tankesmedjan Ecipe, och investeraren Björn Weigel analyserar frågorna i en nyutkommen bok. De samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Den ryska staten ägnar sig åt systematisk desinformation gentemot väst i allmänhet och västliga medier i synnerhet. Hur väl klarar redaktionerna denna utmaning? Statsvetaren Stefan Olsson har analyserat rapporteringen från kriget i Ukraina. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hur stora felsatsningar kommer att göras när det är gratis för regeringar att låna pengar? Hur högt blir det långsiktiga priset? Henrik Mitelman, makroanalytiker och krönikör i Dagens industri, ifrågasätter att den ekonomiska politiken lägger så mycket kraft på låga räntor och stora statsutgifter och så lite på att reformera skattesystem och arbetsmarknadsregleringar. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Sedan två år styrs Indien av premiärminister Narendra Modi, som leder partiet BJP. Modi har ett marknadsekonomiskt program, men han och hans parti hämtar också mycket av sin inspiration från den hindunationalistiska traditionen. Hur stark är denna nationalistiska strömning? Vad går den ut på? Vad får kombinationen av nationalism och en mycket snabbt växande ekonomi för följder? Författaren och diplomaten Ulla Gudmundson samtalar med PJ Anders Linder.

Det var nya värderingar som gjorde det möjligt att bryta fattigdomens förbannelse. Först när handelsmän och fabrikörer började betraktas med uppskattande blick, och när vanligt folk fick möjlighet att ta initiativ och förbättra sin situation, kunde välståndet öka på allvar. Kapital och institutioner var inte det centrala, utan det var den borgerliga jämlikheten – den nya respekten för enskilda människor och deras förmåga. Det menar ekonomhistorikern Deirdre McCloskey, som nu kommit ut med den tredje volymen i sitt väldiga arbete om välståndets historia. Hon samtalar med PJ Anders Linder.

Snart håller Storbritannien folkomröstning om sitt EU-medlemskap. Premiärminister David Cameron utlyste omröstningen för att skapa lugn i sitt parti men inte mycket tyder på att planen lyckas. Splittringen lär leva kvar, enligt den Londonbaserade New York Times-journalisten Stephen Castle. Just nu är det dött lopp mellan stanna och lämna. Det avgörande blir vad de sista veckorna debatter handla om. Ifall ekonomin dominerar gynnar det ”Stanna kvar”-sidan. ”Lämna”-kampanjen hoppas på invandringsfrågan. Stephen Castle samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Ett nytt språkrör räcker inte för att Miljöpartiet ska kunna lägga krisen bakom sig. Dels sliter det hårt på små partier att sitta i regeringsställning, dels är det sannolikt att spänningarna mellan realpolitiker och ideologer i MP ska öka ytterligare. Det säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han förutspår att den stundande regeringsombildningen blir av ett mer genomgripande slag och konstaterar att Alliansens passiva strategi gentemot regeringen är ett strategiskt vågspel. Tommy Möller samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Det största säkerhetshotet i vårt närområde är rysk aggression mot Baltikum, och om det skulle bli verklighet finns ingen som helst möjlighet för Sverige att stå oberört. Vi behöver stärka försvaret så att det får en avskräckande tröskeleffekt, och vi behöver skaffa oss en riktig säkerhetspolitik genom att bli medlemmar i Nato. Det menar Försvarshögskolans förre rektor, generalmajor Karlis Neretnieks. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Kommunerna har inte tid att vänta på staten. Arbetet för att förbättra integrationen behöver intensifieras meddetsamma. Mycket går att göra utan att ändra på nationella lagar och regler, även om det också är önskvärt. Allra viktigast är att insatser för ett bättre företagsklimat. Det säger arbetsmarknadsekonomen Li Jansson, som har identifierat en rad lokala projekt som fungerar i praktiken. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Det talas alltmer om att staten lägger för lite kraft på sina kärnuppgifter. Men statens reträtt handlar inte bara om resurser och engagemang utan också om geografi. Myndigheter lägger ner på mindre orter. Följden blir centralisering, utarmning av lokala miljöer och ett samhälle som blir mindre robust och förmöget att stå emot kriser. Det menar Patrik Oksanen, journalist och säkerhetsexpert. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Tidigare i vår sänktes terrorhotsnivån men läget är fortfarande besvärligt. Även om Sverige inte är ett prioriterat mål för IS-terrorister är vi ett i deras ögon legitimt mål. Inrikesminister Anders Ygeman säger att han är trygg med motåtgärderna som vidtagits men konstaterar samtidigt att det är omöjligt att skydda sig mot allt. Med programledaren PJ Anders Linder diskuterar han även läget inom polisen, ideologiernas betydelse och den svenska politikens allmänna syn på risker och hot.

Mellanösterns kristna har under lång tid varit i ett utsatt läge och situationen har blivit ännu värre genom terrorn och övergreppen från IS. Risken är överhängande för att kristendomen ska fördrivas helt från den region där den föddes. Men även i Sverige pågår trakasserier. Annika Borg, präst och författare, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

PM Nilsson, politisk redaktör i Dagens industri, är övertygad om att Socialdemokraterna har bestämt sig. Partiet kommer att hävda den nya kärvare migrationspolitiken även om trycket mot Sverige skulle öka – och Miljöpartiet blir kvar i regeringen. Vad bör då oppositionen göra? Agera konstruktivt, menar Nilsson. Om Anna Kinberg Batra vägrar att sluta uppgörelser, ser till att regeringen får näsknäpp efter näsknäpp i riksdagen och gör det allmänt hopplöst att vara statsminister, kommer hon att få smaka samma medicin ifall hon skulle vinna valet 2018. PM Nilsson samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Varifrån kommer egentligen föreställningen om Sverige som ”den moraliska stormakten”? Författaren Torbjörn Elensky spårar rötterna till tredjevärldismen, som under lång tid har varit en överideologi i svensk politik och debatt och som blivit mer profilerad med Margot Wallström som utrikesminister. Fast samtidigt som hon vill följa Olof Palme i tredjevärldismens radikala fotspår har välståndet vuxit i länder som satsat på marknadsekonomi i stället för revolutionsromantik och hela tredje världen-begreppet blivit förlegat. Torbjörn Elensky samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Ibland låter det som om Sverige var hopplöst genomsyrat av rasism. Men så illa är det inte, menar författaren Dan Korn, som just har kommit ut med en bok i ämnet. Visst finns det rasism även här, men det är fel att läget skulle vara värre än på andra håll. Svenskar är inte särskilt rasistiska, däremot gillar man konsensus och att alla håller med varandra. Dan Korn samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Alldeles för få brott mot person och egendom klaras upp, och polisens nya organisation kommer knappast att bli mer effektiv. Ska det bli verklig skillnad måste det finnas polis som ständigt är på plats där det behövs, och det måste gå att utkräva politiskt ansvar av lokala makthavare. Det menar domaren och förre statssekreteraren i justitiedepartementet Krister Thelin och föreslår att man ska tillåta och uppmuntra kommunal polis. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Tysklands förbundskansler är Europas mäktigaste politiker. Inför sina väljare har hon förkroppsligat trygghet och stabilitet. Men i migrationskrisens spår växer kritiken och opinionsstödet viker. Hur vill hon gå vidare? Vilka är hennes grundläggande drivkrafter? Stefan Kornelius, utrikesredaktör vid Süddeutsche Zeitung och författare till en nyöversatt biografi över Angela Merkel, diskuterar med programledaren PJ Anders Linder.

Nationalismen var en viktig kraft för att en gång få demokratin på plats, och nationerna utgör fortfarande arenan för dagens demokratiska arbete. Det finns starka skäl att motarbeta de aggressiva formerna av nationalism, men det är samtidigt viktigt att inte kasta ut barnet med badvattnet. Det menar Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal högskola. Han samtalar med PJ Anders Linder.

Miljöpartiet säger att smärtgränsen är nådd i migrationspolitiken. Vad händer då i fall Socialdemokraterna anser att ytterligare skärpning blir nödvändig och MP lämnar regeringen? Och hur påverkas maktförhållandena av att Decemberöverenskommelsen inte längre gäller? Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, diskuterar det laddade politiska läget med programledaren PJ Anders Linder.

Hälften av de svenska jobben finns i yrken som kan automatiseras under de kommande 20 åren. Digitalisering och robotisering leder till väldiga förändringar och processen är redan i gång. Blir det bra eller dåligt? Det beror på om man möter utvecklingen konstruktivt och med reformer eller om man kör huvudet i sanden och spjärnar emot. Det menar Reforminstitutets chef Stefan Fölster, som just kommit ut med boken Robotrevolutionen. Fölster diskuterar följderna för arbetsmarknad och ekonomisk politik men tar också upp de stora möjligheter som robotiseringen öppnar inom utbildning, sjukvård och omsorg. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Skolresultaten i Sverige faller snabbt men vanliga förklaringar som kommunalisering, friskolor och sjunkande lärarkvalitet håller inte för en närmare granskning, säger skolekonomen Gabriel Heller Sahlgren. En mätbar delförklaring är däremot att invandrade elever presterar sämre än svenska kamrater. Men därutöver pekar mycket på att den i Sverige så omhuldade progressiva pedagogiken, där läraren kliver tillbaka och eleverna förväntas bedriva ”eget arbete”, har stor del av skulden. Eleverna gillar sin frihet men forskningen visar på kraftigt negativa kunskapseffekter. Gabriel Heller Sahlgren samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Regeringen har tillsatt en ”nationell samordnare mot våldsbejakande extremism”. Magnus Norell, forskare med inriktning på bland annat Mellanöstern och terrorism, tror inte att detta är en fungerande väg att gå. Högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism har olika orsaker och yttrar sig på olika sätt. Inget är vunnet på att försöka göra dem till ett enda fenomen utan de måste bemötas var och en på sitt sätt. Den islamistiska extremismen är just nu den farligaste och kräver ett betydligt mer bestämt agerande från politiker och myndigheter. Magnus Norell samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Alltför länge har svensk migrationsdebatt präglats av föreställningen att det räcker med att visa god vilja. Men man behöver kunna svara på frågan "hur" också, säger Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor. Det kräver politiskt ledarskap och praktiska förslag, som anpassar antalet asylsökande till Sveriges mottagningsförmåga. Så värnas den långsiktiga öppenheten. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Den flyktingpolitiska överenskommelsen mellan regeringen och Alliansen visar att det finns en gemensam problembild. Det är bra. Men det kommer att behöva göras mycket mer på både migrations- och integrationsområdet. Det säger Elisabeth Svantesson, som är 2:a vice ordförande i Moderaterna och partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson. Dels är det inte långsiktigt hållbart med så många asylsökande som i dag, dels fungerar integrationen väldigt dåligt. Hon öppnar för nya uppgörelser i frågorna. Tillsammans med programledaren PJ Anders Linder diskuterar hon också varför Moderaterna så noga påpekar att regeringen Löfven har lovat att utforma sin ekonomiska politik tillsammans med Vänsterpartiet.

Valet i Polen blev en stor seger för det nationalkonservativa partiet Lag och Rättvisa, som får egen majoritet i parlamentet. Liberala Medborgarplattformen förlorade stort, vänsterkoalitionen klarade inte ens spärrgränsen. Fast det betyder inte att vänsterpolitiken är ute ur bilden, tvärtom har Lag och Rättvisa kampanjat för en mer aktiv stat och högre välfärdsutgifter. Utrikespolitik och ekonomisk politik kommer sannolikt inte att förändras på något genomgripande sätt, menar Adam Cwejman, ledarskribent i liberala Göteborgs-Posten, men det finns en rejält ökad risk för att Polen ska gå en "ungersk" väg i inrikespolitiken med politisering av värderingsfrågor och konstitutionella förändringar för minskad maktdelning. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Ryssland har skickat flygplan som motsvarar halva det svenska flygvapnet till Syrien. Varför? Skälen är många, säger Johan Wiktorin, vd i underrättelseföretaget Brqthrough. Man vill försäkra sig om att regimen Assad inte faller, behålla sin flottbas och återetablera sig på allvar som en tung aktör i Mellanöstern. Tillsammans med programledaren PJ Anders Linder tar Wiktorin också upp det ryska trycket mot Baltikum och försvarsuppgörelsen mellan regeringen, M, FP och KD. Det är värdefullt med närvaro på Gotland och förbättrad ubåtsjaktförmåga men resurserna är fortfarande otillräckliga. Ingen faktor är mer bekymmersam än att försvarets organisation blivit så liten, konstaterar Wiktorin. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Decemberöverenskommelsen (DÖ) mellan regeringspartierna och Alliansen gällde egentligen bara statens budget. Men avvecklandet av DÖ får konsekvenser för det politiskt möjliga på bredare front än så. Det öppnas möjligheter för samarbete över blockgränsen inte minst i migrations- och integrationspolitiken. Förr än vi anar kan vi få se en uppgörelse mellan socialdemokrater och moderater. Det menar PM Nilsson, politisk redaktör i Dagens industri. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Susanna Birgersson är ledarskribent i Göteborgs-Posten, tidvis bosatt i Köpenhamn och nu aktuell med boken "Det som förloras utåt ska vinnas inåt". Där spårar hon rötterna till den speciella danska nationalism som å ena sidan vaccinerade landet mot rastänkande och nazism och å andra sidan har lett till en betydande skärpning av invandringspolitiken. Att Danmark och Sverige gått olika vägar har inte bara med politiskt ledarskap att göra utan också med skilda historiska erfarenheter. Hon diskuterar med programledaren PJ Anders Linder. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om vardagsjobben uteblir kommer utanförskapet att bli ännu större. Det ger upphov till spänningar och problem som gör Sverige till ett sämre land att vara företagare i. Det säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. Hon konstaterar att regeringen inte lyssnat på näringslivet när man utformat sin budget, uttrycker oro för de sjunkande kunskaperna i matematik och kommenterar rapporteringen om Svenskt Näringslivs kontakter med Sverigedemokraterna. Programledare är PJ Anders Linder. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Kinas ekonomi har haft exempellösa framgångar, men nu kärvar det i maskineriet. Tillväxten faller och en hel värld undrar oroligt hur stort fallet ska bli. Kina har fungerat som draglok för många ekonomier. Samtidigt skruvar den kinesiska regimen upp det politiska trycket mot grannländer och mot oliktänkande på hemmaplan. Vad är det egentligen som händer? Varför sker det just nu? Programledaren PJ Anders Linder diskuterar med Kinaanalytikern Kristina Sandklef. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

En gång i tiden drömde man i Sverige om att ha så låg inflation som två procent per år. Det blev också Riksbankens mål. Nu har inflationen blivit lägre än två procent, men målet ligger fast och Riksbanken har sänkt sin ränta under noll för att elda på inflationen. Hushållen lånar som aldrig förr och bostadspriserna skenar. Höga skulder har varit orsaker till tidigare kriser. Blir det verkligen annorlunda denna gång? Affärsjournalisten och makroexperten Henrik Mitelman samtalar med programledaren PJ Anders Linder. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Riksdagen öppnar i en politiskt vilsen tid. Socialdemokraternas opinionssiffror ligger på historiskt låga nivåer, medan Sverigedemokraterna åtnjuter rekordstöd. Decemberöverenskommelsen paralyserar de borgerliga. Allmänhetens förtroende för partiledarna är mycket svagt. Peter Santesson, analyschef i Demoskop, samtalar om det nya politiska landskapet med programledaren PJ Anders Linder. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

I dagarna högtidlighålls 200-årsminnet av slaget vid Waterloo: ett av världshistoriens mest kända fältslag. Det blev slutpunkten för ett knappt kvartssekel av revolutions- och Napoleonkrig, och det blev startskottet för Storbritannien som ny europeisk stormakt. Napoleonkrigen fick stora konsekvenser även för Norden: Finland kommer under rysk överhöghet, Sverige gick i union med Norge och ätten Bernadotte tog plats på Sveriges tron. Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och programledaren PJ Anders Linder diskuterar slaget vid Waterloo, dess förhistoria och följder. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Svenskt-finskt försvarssamarbete kan höja tröskeln för en angripare, men utan ett fördrag mellan staterna kommer det finska försvaret inte att lägga det till grund för sin planering. Det är budskapet från Charly Salonius-Pasternak, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, i samtal med programledaren PJ Anders Linder. Det finns större stadga i det finländska försvaret än det svenska, menar Salonius-Pasternak, men även i Finland väntar stora försvarsekonomiska utmaningar. Programmet är producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Det behövs inte ordergivning från makthavare för att människor ska skapa ordning, samarbete och utveckling i ett samhälle. Frivilligt samarbete och en mångfald av enskilda initiativ fungerar mycket bättre. Men samarbetet behöver ramar som garanteras av stabila institutioner och generella regler, lika för alla. Detta är en kärna i tänkandet hos FA Hayek, en av 1900-talets främsta politiska filosofer, vars magnum opus Frihets grundvalar nyss kommit i ny svensk utgåva. Programledaren PJ Anders Linder samtalar med kolumnisten och författaren Johan Hakelius, som skrivit bokens förord. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Det bysantinska riket (323–1453) med Konstantinopel som huvudstad skapade en litteratur som knappast kan mäta sig med den antika avfattad på samma språk, grekiska. Favoriserade genrer var historieskrivning och sådant som anknöt till ortodox kristendom, som hymner och helgonlegender. En viktig roll spelade bysantinska lärda för att förmedla antikens litteratur till Västeuropa och eftervärlden, ja, inte bara en viktig roll utan den viktigaste. Under den så kallade makedoniska renässansen från andra hälften av 800-talet och framåt kopierades manuskript i stor mängd, manuskript som medfördes västerut när intelligentians flydde undan anstormande, erövrande turkfolk. Fredrik Sixtensson, doktorand i grekiska vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Medeltida resenärer som Marco Polo (1254–1324) och Ibn Battuta (1304–1368 eller 1369), en affärsman från Venedig och en koranlärd från Tanger, tillbringade decennier borta från sina hemländer. Den förre kom i tjänst hos den mongoliske härskaren Kublai khan, den senare hos sultanen i Delhi Muhammad Shah. Båda uppträdde med rättmätigt anspråk att vara den mest bereste mannen i världen. Båda berättade hemkomna om sina upplevelser för personer som nedtecknade vad de hörde, messer Rusticiano respektive Ibn Juzayy. Båda har blivit lästa av generation efter generation äventyrslystna. Kurt Villads Jensen, professor i medeltidshistoria vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Jonathan Swift föddes i Dublin men var till sin härkomst engelsman. Under många år eftersträvade han en karriär i moderlandet, som minister eller biskop, men fick nöja sig med att bli domprost i sin födelsestad. Hans giftiga, satiriska skrifter kom dock att utgöra ett oöverstigligt karriärhinder. Ständigt stred Swift för frihetens sak. Mot inskränkthet och girighet. Mot intolerans och förtryck. Ur hans penna flöt pamfletter, poesi och romaner. Allting slukat av en läslysten allmänhet. Filosofi doktor Alfred Sjödin, som disputerade på en avhandling om den svenske 1700-talsförfattaren Johan Gabriel Oxenstierna, samtalar med Peter Luthersson.

Hinduismen är ingen enhetlig religion med en enda helig skrift. Historiskt har den likväl utvecklat tyngdpunkter. En sådan är att sky tvåfald och splittring och istället söka enhet. Dess myller av gudar kan därför betraktas som skilda manifestationer av en och samma gud. För människan gäller det att lämna återfödelsens hjul och på så sätt uppnå befrielse. Genom gärning, visdom och kärlek kvalificerar hon sig för uppgåendet i tillvarons gudomliga, allomfattande grundprincip, Brahman. Att göra så är inte att förintas, säger en uttolkare, utan att föralltigas. Måns Broo, docent i religionshistoria vid Åbo Akademi och översättare av flera heliga hinduistiska skrifter, samtalar med Peter Luthersson.

Per Olof Sundman var en utpräglad utomhusförfattare med en karakteristisk ordknapp, närmast klassiskt isländsk stil och berättarteknik. Hans noveller och romaner utspelar sig främst i norrländska fjällområden men också i polartrakter och afrikansk vildmark. Hans gestalter utsätts för sådana prövningar som naturen kan bjuda och har ofta svårt att relatera till varandra. Allting är mycket suggestivt. Per Svensson, politisk redaktör i Dagens Nyheter och 1998 författare till boken Frostviken om Per Olof Sundman, samtalar med Peter Luthersson.

”Den muterade suveränen” härskar fortfarande i ”det öppna och fria samhället”, skriver Botho Strauss i sin genombrottsroman ”Den unge mannen” från 1984. Allting ligger i skuggan av ”1933 års kors”. Tyskarna skyr sina traditioner och seder av rädsla för att likna den döde, deras ”störste niding”. I en essä från 1993 uppmuntrar han landsmännen att bryta denna onda cirkel. I betraktarens ögon förvandlades han därmed från ett postmodernistiskt underbarn till kontroversiell nationalkonservativ författare. Men är någon av bilderna sanna? Thomas Steinfeld, professor i litteraturvetenskap vid universitetet i Luzern, tidigare litteraturredaktör i Frankfurter Allgemeine Zeitung och kulturchef i Süddeutsche Zeitung, samtalar med Peter Luthersson.

Om Emilia Fogelklou med Ulrika Knutson by Forum Axess.

William Makepeace Thackeray (1811–1863) var född i Calcutta, såg som pojke Napoleon på Sankta Helena och besökte som ung Goethe i Weimar. I stort sett hela hans författarskap tillkom under en knapp tioårsperiod från mitten av 1840-talet. I hans romaner utspelar sig fiktionen som regel mot en starkt framhävd historisk bakgrund. Där tecknas människoöden invävda i och präglade av historiska omständigheter. De tre mest betydande romanerna är Barry Lyndon (1844, senare omarbetad), Fåfängans marknad (1847–1848) och Henry Esmond, Esquire (1852). Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet och kännare av brittisk historia och kultur, samtalar med Peter Luthersson.

Michel Houellebecq är född 1958 på ön Réunion i Indiska oceanen. I en situation när den franska litteraturen såg ut att dö anfäktad av svårartad överförfining gav Michel Houellebecq den liv och relevans på nytt. De tanklösa uppfattade honom som provokatör, men det provocerande i hans romaner har inte provokationen som mål. Houellebecq erbjuder verklighet sedd genom ett temperament. En mer nyanserad bild av författarskapet förutsätter viss kännedom inte bara om romanerna utan också om de många diktsamlingarna och de centrala essäerna. Alfred Sjödin, filosofi doktor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och expert på 1700-talslitteratur, samtalar med Peter Luthersson.

Werner Bergengruen (1892–1964) hade svensk påbrå på fädernet men tillhörde i egna ögon den tyska befolkning som hade levt i det baltiska området under århundraden men som under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet i stor utsträckning utvandrade under trycket av dels estnisk, lettisk och litauisk nationalism, dels och framför allt förryskningspolitik. Det Riga i vilket han föddes tillhörde det ryska imperiet. Historien skulle göra sig påmind också senare i hans liv. Han står som den kanske främsta litterära exponenten för det som i Tredje riket kom att gälla som ”inre exil”. Anders Björnsson, historiker och publicist och tillika översättare av Bergengruens novellsamling Döden i Reval, samtalar med Peter Luthersson.

Francesco Petrarca (1304–1374) är litteraturhistoriskt ihågkommen för sina på italienska skrivna dikter om Laura men var först och främst samlare och utgivare av antik litteratur, resenär och lärd författare av på latin skrivna verk som kunde heta Om livet i ensamhet, Om världsföraktet eller Om ryktbara män. Ytterst fascinerande är hans omfattande produktion av brev, inte sällan ställda till adressater döda sedan 1000 år eller mera, adressater som Cicero eller Vergilius. Petrarca var född i Arezzo som son till en landsflyktig florentinare och uppväxt i Avignon, som han gärna refererar till som ”min avskyvärda hemstad” eller ”detta helvete på jorden”. Anders Bergman, förläggare på bokförlaget Natur och kultur och författare till böcker om Petrarca och renässanshumanism, samtalar med Peter Luthersson.

Witold Gombrowicz (1904–1969) var en polsk journalist och författare som befann sig på resa i Sydamerika när andra världskriget bröt ut. Han bestämde sig för att stanna i Buenos Aires. Här påbörjade han den dagbok som blev hans främsta litterära verk, en dagbok som från början av 1950-talet fortlöpande publicerades i en polsk exiltidskrift. Egentlig litterär berömmelse vann han sent, först på 1960-talet, och då med en roman som hade tillkommit och utgivits redan i Polen, Ferdydurke. De inkomster som följde med berömmelsen gjorde det möjligt för honom att återvända till Europa, dock inte till Polen men väl till Frankrike. Han häcklade återkommande förhållandena i sitt forna fosterland men bekände sig till radikal individualism och inte till någon oppositionsrörelse. Richard Swartz, journalist och författare, tidigare Svenska Dagbladets korrespondent i Central- och Östeuropa, samtalar med Peter Luthersson.

Thomas Bernhard (1931-1989) blev kontroversiell i sitt hemland, Österrike, som han i dramer och romaner ihärdigt anklagar för att vara genomdrypt av katolicism och nazism. Karakteristiskt för författaren är utdragna monologer av undantagsmänniskor som avskyr det mesta, framför allt föräldrar, lärare och läkare, rollfigurer som har hindrat dem från att vara autentiska och originella, fullt levande. Bernhards gestalter dignar, med hans egna ord, under ”den fruktansvärda bördan av såväl sin egen inre värld som omvärlden”. Djupast tränger han i en självbiografisk romansvit, som startar med Orsaken. En antydan (1975) och avslutas med Ett barn (1982). Richard Swartz, journalist och författare, sedan länge bosatt i Wien, samtalar med Peter Luthersson.

Saul Bellow (1915-2005) fick exceptionell framgång under några år på 1970-talet. Han erhöll 1971, som den förste någonsin, en tredje gång National Book Award for Fiction, blev 1972 hedersdoktor vid såväl Yale som Harvard och tilldelades 1976 både Pulitzerpriset och Nobelpriset i litteratur. Hans litterära stil kännetecknas av fart och fläkt, myllrande persongallerier, ständig växling mellan komik och tragik, högt och lågt, triviala episoder och filosofiska uttolkningar. I romaner som Augie Marchs äventyr (1953), Herzog (1964), Humboldts gåva (1975), Professorns december (1982) och Ravelstein (2000) odlar han en konst som han själv en gång karakteriserade med orden ”att berätta avspänt och ditt och datt”. Danuta Fjellestad, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Tanach är helig skrift inom judendomen, i allt väsentligt formulerad på hebreiska. I Tanach samlas böcker i skilda genrer: berättelser om världens skapelse och om judarnas historia, profetiska skrifter, poesi och nedtecknad livsvisdom. De kristna övertog boksamlingen och inkluderade den i sin heliga skrift, som Gamla Testamentet i bibeln. Inte bara religiöst utan också i ett vidare perspektiv kulturellt har Gamla Testamentets texter spelat en ojämförligt viktig roll i det som blev den kristna världen, så förstås i Sverige, vars första bibelöversättning var Gustav Vasas bibel och som senaste fick en officiell bibelöversättning år 2000. Professor Christer Åsberg, under nästan 30 år huvudsekreterare i den bibelkommission som står bakom Bibel 2000, samtalar med Peter Luthersson.

T. S. Eliot (1888-1965) föddes i USA och växte upp i en miljö präglad av den unitariska kyrka som förnekar treenighetsläran och Jesus gudomlighet, men han blev den mest brittiske av britter och en synnerligen aktiv medlem av anglikanska kyrkan. Som poet kom han tidigt i kontakt med litterär modernism och fanns i utkanten av rörelser som Ezra Pounds imagism och Wyndham Lewis vorticism. Så småningom blev hans ideal mer traditionalistiska och klassicistiska. År 1948 tilldelades han Nobelpriset i litteratur. För en bred publik har han blivit känd inte minst för de kattdikter som används i musikalen ”Cats”. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och kulturjournalist, samtalar med Peter Luthersson. Intervju från 2017.

Alexis de Tocqueville (1805-1859) är upphovsman till flera fascinerande verk, utmärkta av iakttagelseförmåga, tankeklarhet och kompromisslös uppriktighet. "Om demokratin i Amerika" redovisar kunskaper inhämtade och erfarenheter gjorda under en resa till den unga federationen 1831. "Den gamla regimen och revolutionen" är en pedantisk förteckning av de missförhållanden i Ludvig XVI:s Frankrike som närmast av nödvändighet resulterade i 1789 års revolution. "Minnen" är berättelsen av en av dem som var med om hur julimonarkin från 1830 gick under år 1848, och efter våldsexcesser omsider ersattes av en lika dysfunktionell republik under Ludvig Napoleon. Ulla Gudmundson, diplomat och skribent, samtalar med Peter Luthersson.

Den poetiska Eddan är en samling versifierade dikter med spådomar och om hedniska gudar och hjältar. Den pergamentskrift som bäst bevarar en helhet härrör från 1200-talet, men många av de enskilda dikterna är långt äldre och innehåller i sig inte sällan åtskilliga tidslager, rymmer tillägg och ändringar som har gjorts efter hand. Dikterna är tillkomna för att framföras muntligt och traderades först muntligt. I persongalleriet möter förstås Oden, Tor och Freja men också Sigurd Fafnesbane, Gudrun och Brynhild. Här berättas om Midgårdsormen och draken Nidhugg, som håller till vid roten av asken Yggdrasil. Lars Lönnroth, professor emeritus vid Göteborgs universitet och den senaste översättaren till svenska av Den poetiska Eddan, samtalar med Peter Luthersson.

George Orwell debuterade 1933 med socialreportaget Nere för räkning i Paris och London och gjorde sig ryktbar drygt tio år senare med Djurens gård och 1984, en fabel och en dystopi om samhällen skapade och styrda av totalitär ideologi. Orwell skrev också bland annat en bok om spanska inbördeskriget, Hyllning till Katalonien, och en lång rad artiklar och essäer i politiska och litterära ämnen.

Thukydides blev en av historieskrivningens portalgestalter när han skildrade det peloponnesiska kriget, ett krig som han hade omedelbart för ögonen och i vilket han själv deltog. För att få en ögonblicksbild av Thukydides ställning och relevans i dagens Grekland ställs ett par frågor till Vasilis Papageorgiou, professor i kreativt skrivande och docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitet i Växjö.

Herbert Tingsten (1896-1973) skrev en lång rad statsvetenskapliga studier, bland annat Från parlamentarism till diktatur (1930), Demokratiens seger och kris (1933) och Socialdemokrations idéutveckling (1941). Åren 1946 till 1959 var han Dagens Nyheters chefredaktör. Med självbiografin Mitt liv i fyra volymer (1961-1964) nådde han stora läsarskaror.

Niccolò Machiavelli, 1469-1527, politiker och diplomat i Florens, författade efter att ha förlorat sin inflytelserika ställning flera böcker om hur stater styrdes historiskt och i nuet och om hur de borde styras. Mest känd är Fursten, mest betydande utan tvivel Republiken - Diskurser över de tio första böckerna av Titus Livius. Ett tredje arbete är Florentinsk historia.

Thorkild Hansen (1927-1989), dansk författare och dokumentarismens nordiska portalfigur under 1960-talet. Hansen hade spektakulär framgång med romaner som "Det lyckliga Arabien" (1964) och "Kunglig sjökapten" (1965), om danska 1600-tals och 1700-talsexpeditioner i väster- och österled, men allra mest med en trilogi om dansk slavhandel (1967-1970). Extremt kontroversiell och kritiserad blev han sedan för "Processen mot Hamsun" (1978), som långt senare inspirerade P O Enquist till ett manus som Jan Troell filmatiserade.

Sven Delblanc (1931-1992) anslog sitt stora tema redan i debutromanen Eremitkräftan (1962). Hur välja mellan frihet och ordning? Hur undvika att frihet innebär frihet också för det icke önskvärda? Hur hålla längtan och hoppet levande där allt är tillåtet? Högst som författare når Delblanc i en svit av helt korta idéromaner: Kastrater (1975), Speranza (1980) och Jerusalems natt (1983). I slutet av sitt liv uppsöker han sin egen barndom och skriver de drabbande uppväxtskildringarna Livets ax (1991) och Agnar (1993). Som lärd var Delblanc en av redaktörerna bakom flerbandsverket Den svenska litteraturen (1987-1990). Producerat av Svenska Filmbolaget 2013.

Edward Gibbon (1737-1794) hör till de stora brittiska icke-akademiska historieskrivarna, en föregångare till 1800-talets Thomas B. Macaulay och 1900-talets Winston S. Churchill. Gibbons ryktbarhet bygger på ett enda verk, förvisso i sex band: Romerska rikets nedgång och fall (1776-1788) Hans ryktbarhet blev ögonblicklig så snart verket hade börjat utkomma. Vad var det som gjorde att Romarriket inte förmådde att upprätthålla sin storhet och till sist gick under? Commodus makttillträde år 180 utgör enligt Gibbon förfallsprocessens startpunkt och Konstantinopels fall år 1453 dess slutpunkt. Producerat av Svenska Filmbolaget 2013.

Jorge Luis Borges (1899-1986) är en författarnas författare, kanske i högre grad än någon annan under 1900-talet, läst och efterbildad. Högst når han i korta prosaberättelser, noveller med inslag av på uppdiktade fakta baserad essäistik. Dessa fantastiska berättelser finns samlade i volymer med skiftande titlar och innehåll, på svenska till exempel i Biblioteket i Babel (1963), Labyrinter (1991) och Alefen (2011). Borges var en lärd argentinsk biblioteksman, som också skrev poesi och litteraturkritik i ordets kvalificerade mening. Anders Mortensen, docent i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Under åtminstone 1 800 år behöll Vergilius en framträdande ställning i skolundervisningen i Romarriket och i de europeiska stater som så småningom växte fram. Det är eposet Aeneiden som generation efter generation har fått förundras över, en saga om Roms tillkomst, om hur den heroiske Aeneas slipper ut ur det brinnande Troja och efter åtskilliga äventyr når och lägger under sig den plats där världens mäktigaste stad ska uppstå. Producerat av Svenska Filmbolaget 2013.

Egentligen hette han Teodor Józef Konrad Korzeniowski, född 3 december 1857 i Berditjev, Kiev guvernement, Tsarryssland, död 3 augusti 1924 i Bishopsbourne, Kent och var polsk-brittisk sjöman och författare. Hans mest kända verk, Mörkrets hjärta, skrevs 1902 flera år efter Conrads erfarenhet av att vara kapten ombord på en ångbåt i Kongofloden. Peter Luthersson samtalar med Carl Rudbeck. Den ensidiga inriktningen på Mörkrets hjärta föranleder en skev och reducerad bild av författarskapet, som rymmer storverk som debuten Almayers dårskap (1895) och idéromanerna Nostromo (1904), Anarkisten (1907) och Med andra ögon (1911).

Antoine de Saint-Exupéry (1900-1944) har vunnit störst framgång med sin minst ambitiösa bok: Lille prinsen, en förtjusande och tankeväckande roman för små och stora. Annars siktade han från början på att bli för 1900-talet vad Melville, Conrad och Loti var för 1800-talet, en skildrare av äventyrliga resor med tidens favoriserade samfärdsmedel, för dem fartyg, för honom flygplan. Flykten under stjärnorna inspirerade snart till en starkt personlig existensfilosofisk reflektion. Kristoffer Leandoer, författare, översättare och litteraturkritiker med särskilt intresse för fransk diktning, samtalar med Peter Luthersson.

Bertil Malmberg (1889-1958) är en av den svenska litteraturens ensammaste och mest särpräglade andar. Han är till stor del formad av erfarenheter som inte har varit gängse bland kollegerna hemmavid, i det kaotiska München under första världskrigets slut och fram genom 1920-talet, med krigsinvalider, rådsrepublik och nazistiskt kuppförsök. Erfarenheterna omstöptes till essäistik av svindlande djupseende och stor stilistisk skönhet och till formsträng lyrik av såväl traditionellt som modernt snitt. Nathan Shachar, Dagens Nyheters korrespondent i Jerusalem och författare till en monografi om Bertil Malmbergs inspiratör Oscar Levertin, samtalar med Peter Luthersson.

Tacitus (cirka 55-cirka 120) var en romersk statsman - praetor, konsul och till sist prokonsul över provinsen Asien - som i skrift skildrade några av de historiska skeenden som han kunde överblicka. Peter Luthersson samtalar med professor Svante Nordin. Av Tacitus skrifter har åtskilligt gott förlorat men tillräckligt mycket blivit bevarat för att hålla latinstudenter sysselsatta i århundraden. I Annaler uppehåller han sig vid kejsarna Tiberius, Claudius och Nero och deras tid, medan han i Maktspelet i Rom berättar om de många dramatiska omkastningarna år 69, ett år som såg inte mindre än fyra kejsare avlösa varandra. Svante Nordin, professor emeritus vid Lunds universitet och gammal latinstudent, samtalar med Peter Luthersson.

Thomas Mann (1875-1955) fick under 1940-talet status nästan som ett alternativt Tyskland. Från sin amerikanska exil kunde han göra anspråk på att tala för en tysk nation som inte var Hitlers. Vägen till statsmannalik ställning och moralisk auktoritet hade gått över ett antal till omfång och ambition väldiga romanverk: Huset Buddenbrook om 1800-talsborgerlighetens försvagning, Bergtagen om de stämningar ur vilka ett europeiskt inbördeskrig uppstår och Josefsviten om upprinnelsen till ett normsystem med individuellt ansvarstagande. Åke Leijonhufvud, författare och litteraturkritiker som just har lagt sista handen vid ett manus om Thomas Manns diktning, samtalar med Peter Luthersson.

Rudyard Kipling (1865-1936) fick tidigt stor litterär framgång med verk i flera genrer: poesi, noveller, romaner, reseberättelser. Peter Luthersson samtalar med överbibliotekarie Lars Burman. Redan vid 41 års ålder erhöll Kipling det då ganska nyinstiftade Nobelpriset i litteratur. Eftervärlden har inte alltid varit lika entusiastisk som de aderton i Gamla stan. Kipling har skällts för att vara imperialismens lovsångare och krigshetsare, om han inte har reducerats till tämligen anonym stoffleverantör till Walt Disneys Djungelboken. Hans författarskap är emellertid både mer komplext och mer imponerande än vad de cirkulerade klichéerna låter ana. Lars Burman, överbibliotekarie vid Carolina Rediviva och professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Johann Peter Eckermann (1792-1854) har gått till litteraturhistorien inte i sin egen rätt utan för sin aldrig sviktande omsorg när det gällde att nedteckna yttranden av den till åren komne Johann Wolfgang von Goethe. Carl-Henning Wijkmark, skönlitterär författare och essäist med stark förankring i tysk kulturtradition, samtalar med Peter Luthersson. Några år efter Goethes död utgav Eckermann Samtal med Goethe under hans sista levnadsår, en bok som av en sentida litteraturhistoriker har karakteriserats som ”ett stenbrott för citat”. Möjlighet att lyssna till Goethe hade Eckermann fått eftersom han hade blivit städslat som medarbetare för en verkutgåva. Om Eckermanns övriga, så att säga självständiga produktion meddelar Uggleupplagan av Nordisk Familjebok resolut: ”E:s egna poetiska alster äro ej af någon betydenhet.”

Poeten och essäisten Ezra Pound (1885-1972) är en av den litterära modernismens ledargestalter i det tidiga 1900-talet. Han inspirerade och påverkade en lång rad kolleger. Så har James Joyce, T. S. Eliot och Ernest Hemingway vittnat om sin tacksamhetsskuld. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och kulturjournalist, samtalar med Peter Luthersson. "Pound förtjänar ett Nobelpris för sin poesi och förtjänar att hängas för sin politik". Pound nöjde sig inte med att förnya litteraturen. Han ville förnya världen och hamnade i betänkliga ståndpunkter. Anslaget i författarpresentationen i den svenska översättningen av hans litterära essäer, skriven av biblioteksmannen Harry Järv, är symtomatiskt: "Det är allmänt känt att Ezra Pound var fascist, antisemit, landsförrädare och sinnessjuk." Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och kulturjournalist, samtalar med Peter Luthersson.

Nizami Aruzi föddes kort före år 1100 i Samarkand och levde och verkade huvudsakligen vid hovet i staden Bamiyan i det som nu är Afghanistan. Hans litterära rykte kommer sig av den 1156 eller däromkring tillkomna furstespegeln Fyra skrifter, där han presenterar de fyra kunskapsområden som tiden ansåg viktigast: skrivarkonst, diktkonst, läkekonst och astrologi. Hans framställning består inte minst av kortfattade biografier över olika mästare på vardera området och deras tänkesätt och upplevelser. Den ger därför en enastående rik bild av persisk kulturhistoria under 900-, 1000- och 1100-talet. Ashk Dahlén, docent i iranska språk vid Uppsala universitet och översättare av klassisk persisk litteratur, samtalar med Peter Luthersson.

Robert Louis Stevenson (1850-1894) är en skotsk författare som vann världsrykte framför allt med historierna om Dr Jekyll och Mr Hyde, och om den unge Jim Hawkins sammandrabbning med den slemme Long John Silver på Skattkammarön. Eftervärlden har som regel sett honom som äventyrsberättare, skicklig men lättviktig. Kanske satte Stevensons flyhänthet och talang krokben för honom själv. Ty framför allt var han en upptäcktsresande i landskap bemängda med moraliska moras. Leif Zern, teaterkritiker och mångårig medarbetare i Dagens Nyheter, samtalar med Peter Luthersson. Peter Luthersson, docent i litteraturvetenskap, tidigare kulturchef i Svenska Dagbladet och vd för Bokförlaget Atlantis, idag verksam vid Ax:son Johnsonstiftelsen, samtalar med kunniga gäster om världslitteraturens stora författarskap och personligheter.

Edith Södergran (1892-1923) föddes i kejsardömet Ryssland och dog i republiken Finland. Hon skrev lyrik på tyska och franska men framför allt på svenska. Dikter som omsider väckte beundran och anstöt med sin språkliga och känslomässiga intensitet. Efter hennes tidiga död formade litteraturkritiker och litteraturhistoriker en bild av henne som isolerad och provinsiell, en lungsjuk flicka i en by på landet. I själva verket var hon i högsta grad uppkopplad till sin samtids stämningar och ambitioner, litterära och politiska. Agneta Rahikainen, litteraturdoktor från Helsingfors, utgivare av Edith Södergrans brev, aforismer och fotografier och författare till Kampen om Edith. Biografi och myt, samtalar med Peter Luthersson. Peter Luthersson, docent i litteraturvetenskap, tidigare kulturchef i Svenska Dagbladet och vd för Bokförlaget Atlantis, idag verksam vid Ax:son Johnsonstiftelsen, samtalar med kunniga gäster om världslitteraturens stora författarskap och personligheter.

Thomas Jefferson (1743-1826) var en ledande gestalt i den amerikanska självständighetsrörelsen och blev USA:s tredje president. Till skillnad från sin närmaste företrädare John Adams ville han att centralmakten i federationen skulle vara minimalistisk. Den frihet som Jefferson åstundade var individens frihet. USA borde sträva efter att vara den individuella frihetens imperium. Inspiration till sina ideal fann Jefferson i böcker, framför allt hos greker och romare, lästa på originalspråk. Formulerade idealen gjorde han i statspapper och brev, mest ryktbart i Declaration of Independence. Per T Ohlsson, politisk krönikör och tidigare politisk chefredaktör i Sydsvenska Dagbladet, samtalar med Peter Luthersson.

Majken Johansson (1930-1993) tillhörde som ung en lärd, intellektualistisk och ultrasofistikerad krets poeter i det tidiga 1950-talets Lund. I debutdiktsamlingen Buskteater uppträder sådana som Gorgias, Sokrates, Luigi Pirandello, Jean Cocteau och Gertrude Stein. Men snart vände Majken Johansson ryggen åt lärdomen, intellektualismen och det ultrasofistikerade. Hon blev frälsningssoldat och skrev nu dikter präglade av en icke tillkämpad naivitet, enkla och drabbande i sin existensreflektion. Jacques Werup, poet, romanförfattare och scenartist, samtalar med Peter Luthersson.

Blaise Pascal (1623-1662) utmärkte sig i mycket unga år inom matematiken och kom snart att göra betydelsefulla insatser inte bara som matematiker utan också som fysiker. Likväl vände han nu huvudsakligen sin uppmärksamhet mot religionen och slöt sig i en tid av tolkningskonflikter till klostret Port-Royal och den där förhärskande jansenismen, en riktning inom katolicismen som starkt betonade syndens oundviklighet och nådens ofrånkomlighet för den som ville vinna frälsning men också förnuftets gåva och möjligheten för människan att genom förnuftet erövra värdighet. I Provinsialbreven går Pascal till attack mot de konkurrerande och mäktiga jesuiterna, medan han i Tankar är ute efter att ge argument mot ateism. Vad kan en man som Blaise Pascal ha att säga vår tid? Stig Strömholm, emeriterad juridikprofessor och tidigare rektor för Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Viktor Rydberg (1828-1895) växte upp som fosterhemsplacerad men blev enormt framgångsrik, professor vid Stockholms högskola, riksdagsledamot i andra kammaren, ledamot av Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien, hedersledamot i Akademien för de fria konsterna och riddare av Nordstjerneorden. Han omgavs med respekt och beundran och sågs spritt som landets starkaste andliga kraft. Han skrev vida lästa dikter som "Tomten", "Den nya Grottesången" och "Betlehems stjärna" och populära romaner som Singoalla, Den siste athenaren och Vapensmeden men också lärda och delvis polemiska verk som Bibelns lära om Kristus och Undersökningar i germanisk mythologi. Varför förblev han i eftervärldens ögon inte den främste? Andreas Hedberg, universitetslektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

I Zürich i det neutrala Schweiz samlades under första världskriget personer som hade lämnat sina hemländer för att undvika krigstjänst. Några av dessa startade våren 2016 en kabaret på Spiegelgasse 1, Cabaret Voltaire. Under samlingsnamnet och slagordet dada framfördes experimentella dikter och visades experimentell bildkonst. Ledare var Hugo Ball, en tysk som snart kom att överge dada för att istället ägna sig åt kristen mystik. Andra närvarande tog efter krigsslutet med sig samlingsnamnet och slagordet till andra platser, så rumänen Tristan Tzara till Paris och tysken Richard Huelsenbeck till Berlin. Samma skrin stämdes upp i flera väderstreck: "Dada betyder ingenting", "Dada är mer än dada", "Världen är bara en filial till dada". Vad ville de skrikande poeterna, egentligen? Jonas Ellerström, bokförläggare, essäist och översättare, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Hur vinner man kunskap om en gestalt från antiken? Som exempelvis Alexander den store (356-323 f Kr), världserövraren från Makedonien, som utsträckte sitt rike över Mindre Asien, Persien och ända bort till floden Indus i Indien och på så vis gav spridning åt grekiska språket och grekisk kultur. Hurdan var han som människa? Och vad kan vi veta om det, med säkerhet eller sannolikhet? En uppsjö biografier skrevs redan under antiken, åtskilliga av dem är förkomna eller bevarade endast i fragment. Somligt ter sig vederhäftigt, annat mytologiserande. För de två viktigaste, kompletta levnadsteckningarna svarar Plutarchos (ca 46-ca 120) och Arrianos (ca 85-sannolikt ca 160). Varför är de tillförlitliga? Och hur ser de på Alexander? Eva-Carin Gerö, professor i grekiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

När första världskriget var förlorat begav sig Joseph Roth (1894-1939) från krigstjänst i den österrikisk-ungerska armén till Berlin och etablerade sig som mycket framgångsrik journalist. Åtminstone en av de böcker som han kom att skriva är ett enastående reportage, Judar på vandring, om östjudarna och deras miljöer, levnadssätt och svåra historiska belägenhet i några av mellankrigstidens nya stater. Själv sörjde Joseph Roth det habsburgska imperiet, en multietnisk och multireligiös entitet som hölls ihop endast av en kejserlig familj och som upplöstes och lämnade plats åt grasserande och sinsemellan hatisk nationalism. Romanen Radetzkymarschen är hans nostalgiska magnum opus, en kärleksförklaring till det som gick förlorat. Historikern Anders Björnsson, som både har skrivit en bok om Joseph Roth och översatt ett novellurval av Joseph Roth, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Winston S. Churchills författarskap är nästan oöverskådligt. Han skrev upp emot 50 böcker, inte sällan omfångsrika flerbandsverk. Hans journalistik flödade ymnigt och inbringade betydande inkomster. Hans tal (alltid i skrift formulerade) är åtskilliga och stundom legendariska. Dessutom finns en enorm mängd korrespondenser, beslutsdokument och promemorior. Vid sidan av författarskapet var Churchill parlamentariker och statsman. Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Friedrich Nietzsche (1844-1900) var en tysk filolog som ställde skarpa frågor om sin samtids omvälvningar och deras existentiella konsekvenser. Hans tidiga verk, framför allt "Mänskligt, alltförmänskligt", uppvisar en man febrilt upptagen av tanken att rädda mening åt människolivet sedan vetenskapen har detroniserat religion, myt och konst. Filologen blir så småningom profet. Han umgås med ormen, örnen och solen, föraktar de alltför många människor som är som människor är mest, och förkunnar ankomsten av övermänniskan, som står över lag och konventioner och bejakar en sinnlighet som ligger vidöppen för våld och grymhet. Johan Tralau, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Tusen och en natt är en arabisk sagosamling, delvis av indiskt och persiskt ursprung, med något skiftande innehåll i olika utgåvor. Sedan den i början av 1700-talet kom ut på franska spred den sig snabbt till de flesta europeiska språk och stimulerade intresset för Orienten. Sagornas värld är skimrande och praktfull eller grå och grym: Den rike är mycket rik, den fattige mycket fattig. Andar och demoner ingriper i händelserna. Och en rättrogen muslim kan bli belönad för sin dygd. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och tidigare lärare i arabiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Pierre Loti (1850-1923) var en fransk marinofficer och författare, i den senare egenskapen på sin tid mycket populär och tidigt ledamot av Franska Akademien. Pierre Loti skrev romaner som är starkt uppblandade med självbiografiska inslag och dessutom regelrätta men starkt personligt färgade, till sin ton närmast lyriska, reseskildringar. Miljöerna i såväl romaner som reseskildringar omsluter stora delar av världen. Det kan vara Norra ishavet eller Söderhavet. Det kan vara Indien, Kina, Senegal, Marocko eller Turkiet. Både romaner och reseskildringar speglar kolonial erfarenhet och röjer författarens starka dragning till och stora intresse för islams värld. Ulf Peter Hallberg, författare och översättare, upptagen av flanören och resenären som personlighetstyp, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Bröderna Goncourt - Edmond (1822-1895) och Jules (1830-1870) - förknippas framför allt med Frankrikes mest ansedda litterära pris, Goncourtpriset, och med sina dagböcker, skrivna för senare utgivning, rika på detaljer och färger, på uppsnappade repliker och exakt skisserade karakteristiker av personer och miljöer. Med dagböckerna ville bröderna lämna ”ett bidrag till århundradets andliga historia” och har också gjort det. På boksidorna träder tiden fram med sina omhuldade föreställningar, sina rädslor och förhoppningar, sina seder och osedligheter. Lena Kåreland, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Fredrika Bremer (1801-1865) gjorde sig ett namn med en svärm romaner under 1830-och 1840-talet. Men hennes främsta insatser tillhör slutfasen av hennes liv. Då gav hon sig ut på långvariga, vidsträckta och strapatsrika resor. Till "den nya världen": Förenta staterna. Och i "den gamla världen": Palestina och de områden som hade utgjort det forna Hellas. Hennes reseskildringar är vidunderliga i sin pregnans och reflektionskonst. Litterärt betydande är också romanen Hertha (1856), som väckte opinion för kvinnors rätt att få vara myndiga. Barbro Hedvall, mångårig medarbetare i Expressen och Dagens Nyheter, tidigare förbundssekreterare i Fredrika Bremer Förbundet, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Konfucius (551-479 f Kr) var en vishetslärare, född och mestadels verksam i staten Lu. Han gav råd till furstar. Kring sig samlade han lärjungar. Hans efterlämnade råd till furstar och yttranden till lärjungar finns samlade i de så kallade Analekterna, sammanställda i en ganska slumpmässig inre ordning tämligen långt efter centralgestaltens död. Råden och yttrandena är inte sällan väldigt konkreta och kan i förstone te sig beskäftiga och platta men öppnar sig vid reflektion till en livsfilosofi med djup och halt. Framförallt från och med Songdynastin (960-1279) blev Analekterna den viktigaste referenspunkten i kinesisk pedagogik, inte minst grunden för ämbetsmannaexamination. Dess ställning i dylika avseenden är fortsatt stark. Lars Fredén, Sveriges ambassadör i Peking, samtalar med Peter Luthersson. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Ernst Jünger (1895-1998) levde nära 1900-talets krängningar och katastrofer och reflekterade över dem i existensfilosofiska verk i flera genrer. Carl-Göran Heidegren, professor i sociologi vid Lunds universitet och författare till två böcker om Ernst Jünger och dennes bror Friedrich Georg Jünger, samtalar med Peter Luthersson. Mest ryktbar har hans debutroman förblivit, en detaljskarp skildring av första världskrigets skyttegravsstrider och materialslag, I stålstormen (1920). Under andra världskriget tillhörde Jünger den tyska krigsmaktens stab i Paris, alltså den stab som var djupt involverad i Claus Schenk von Stauffenbergs attentat mot Adolf Hitler. Själv hade Jünger skildrat en ordning som den nazistiska i den allegoriska romanen På marmorklipporna (1939). Senare i livet kom Jünger att tillerkännas såväl Grosses Bundesverdienstkreuz som Goethepriset.

Salman Rushdie, född 1947, är en brittisk-indisk romanförfattare. Han fick ett pyramidalt genombrott med Midnattsbarnen (1981) och slungades ut i storpolitiken med Satansverserna (1988). Till hans senare produktion hör Marken under hennes fötter (1999) och den självbiografiska Joseph Anton (2012). År 2007 blev Rushdie adlad av drottning Elizabeth II.

PJ Anders Linder - Väck fantasin till liv by Axess magasin.

Annika Borg - Gärna mobildförbud by Axess magasin.

Fredrik Johansson - På främmande språk by Axess magasin.

Thomas Engström - Nu är det studierektorns tid by Axess magasin.

Annika Borg - Asylrätt inte nog som svar by Axess magasin.

Thomas Engström - Tyckonomin går på högvarv by Axess magasin.

Fredrik Johansson - Från baren till komposten by Axess magasin.

PJ Anders Linder - Den stora glömskans tid by Axess magasin.

Inläst av Mats Wiklund, redaktör Axess magasin.