Unik handbok i polsk politik

Kaczyńskis mål är tydligt: att genomföra ett snabbt och skoningslöst maktövertagande av Polens hela politiska system, från tjänstemannanivå och upp till konstitutionsdomstolen.

Kaczyński går i bräschen för vad han beskriver som en uppgörelse med den gamla ordningen. Det vill säga den kompromiss som gjordes mellan de gamla kommunisterna och oppositionen under slutet av 1980-talet. Denna ordning har, enligt Kaczyński, fundamentalt undergrävt Polens autonomi, landets möjligheter till utveckling och monterat ned välfärdsstaten.

På fler än ett sätt finner Kaczyński en vän i Viktor Orban och dennes omdaning av det ungerska politiska systemet. Gemenskap finner de i upprepandet av hur landets fiender, riktiga eller inbillade, konstant konspirerar mot nationens välgång. Det är konfrontativ politik vars livsluft är konstant konflikt och ressentiment. Journalisten och historikern Peter Johnsson har på detta tema skrivit en aktuell och slagkraftig bok: Polen! Quo vadis?Om Polen i dagens Europa. Det finns inget liknande skrivet på svenska och Johnsson gör genom sin avgränsning i tid – han beskriver främst tiden från och med valet 2015 – att läsaren aldrig tappar fokus.

Bokens stora förtjänst är att ge en svensk läsekrets, utan förkunskaper i polsk samtidshistoria, en inblick i hur landet har utvecklats sedan Lag och rättvisa för två år sedan vann parlamentsvalet. Johnssons tesdrivande genomgång av polsk samtidshistoria har emellertid en baksida. Avsaknaden av löpande källhänvisningar förtar något av bokens potentiella slagkraft. Hade läsaren kunnat följa argumentationen med en noggrann notapparat, som i detta fall återfinns samlad i slutet, skulle Johnsson kunnat föregripa enklare invändningar. Bokens ämne är knappast oomtvistat och därför hade mycket vunnits på att mer övertygande leda läsaren genom den snåriga händelseutvecklingen.

Därutöver använder sig Johnsson bitvis av ett slängigt och oprecist språk. Vad är det som gör liberala Nowoczesnas politik populistisk (där förslag om mandatperiodsbegränsning och platt skatt ingår)? Det förklarar Johnsson aldrig. Läsaren förväntas acceptera Johnssons premisser utan vidare kommentar. Johnssons kritik av Kaczyńskis ommöblering av det polska politiska systemet är både vederhäftig och skarp. Men vad boken vinner i slagkraft och syrlighet förlorar den i trovärdighet och ödmjukhet. Det är två ingredienser som hade behövts för att locka, istället för att alienera, de som vill lära sig mer om situationen i Polen. De som redan delar Johnssons åsikt, att Jarosław Kaczyński i grunden undergräver den polska demokratin, behöver nämligen inte övertygas.