Filosofi

  • Internationell fackbok, Recension

    Det som gick förlorat när Berlinmuren föll

    Det finns en sista gång för allt, på gott och ont. Med utgångspunkt i Östtysklands fall reflekterar Jenny Erpenbeck över försvinnandets betydelse.

    Anders Mathlein

  • Internationell fackbok, Recension

    Därför har vi förlorat vårt sinne för humor

    Vår inställning till samhället och kulturen har blivit präktig och ängslig. Den österrikiske filosofen Robert Pfaller ­spanar efter det skratt som flytt.

    Martin Lagerholm

  • Internationell fackbok, Recension

    Inga barn blir gjorda – vad gör vi åt saken?

    Många oroas av sjunkande födslotal. Filosofen Olivier Rey pekar i en ny bok på det moderna samhällets bristande barnvänlighet som en orsak.

    Karin Stensdotter

  • Recension, Svensk fackbok

    Rousseau revolutionerade barnuppfostran

    Jean-Jacques Rousseau har påverkat framstående svenskar från Gustav III till Ellen Key. Marianne Molander Beyer har skrivit en tankeväckande ny bok om filosofen.

    Lena Kåreland

Mest lästa

  • Det som gick förlorat när Berlinmuren föll

    Anders Mathlein

  • Därför har vi förlorat vårt sinne för humor

    Martin Lagerholm

  • Inga barn blir gjorda – vad gör vi åt saken?

    Karin Stensdotter

  • Rousseau revolutionerade barnuppfostran

    Lena Kåreland

  • Svante Nordin skriver magnifikt om filosofins början

    Carl Rudbeck

Håll dig uppdaterad med Axess

– Essäer, kultur och samhällsanalys varje vecka.

  • Fördjupning

    I väst har vi alltid brutit mot traditionen

    Upplysningsmän, modernister och postmodernister har alla trott sig göra något radikalt. I själva verket har de bara följt västvärldens äldsta tradition.

    Svante Nordin

  • Kultur

    Trivialisera inte stoicismen

    Stoicismen är en lära som passar på 2000-talet. Risken är dock att den blir alltför nutidsanpassad, ­menar Blanche Sande.

    Blanche Sande

  • Krönika, Ledare

    Nina Solomin

    Meningen med livet är (delvis) liten, svart och lurvig

    Det finns många sätt att hantera en medelålderskris – och det behöver inte vara någon storslagen förändring som ska till. Ibland är svaret helt enkelt litet, svart och lurvigt.

  • Fördjupning

    Antika filosofernas livsråd: sträva efter vishet och en moralisk hållning

    I det antika Grekland var ett lyckligt liv lika med ett dygdigt liv. Men för grekerna betydde dygd olika saker vid olika tillfällen.

    Fredrik Sixtensson

  • Fördjupning

    Gärna en bättre värld – men skydda dig mot ondska

    Hjälp dina medmänniskor och försök skapa en bättre värld, men var samtidigt på din vakt mot ondskan. Denna ständiga balansakt är kärnan i judendomen.

    Dan Korn

  • Fördjupning

    Livets mening är att tro på Gud – trots tvivel

    Enligt kristendomen är livet en väg och har ett mål. Målet är att söka Guds vilja och att förenas med Gud.

    Annika Borg

  • Fördjupning

    Människans uppgift enligt islam är att vårda Guds skapelse

    Gud har gett människan ansvaret för sin skapelse. Att förvalta den är fundamentalt för meningen med livet enligt islam.

    Mohammad Fazlhashemi

  • Krönika

    Annika Borg

    Familjen Nerdrum ger andrum bortom det jordiska

    Med dagens stegrande klimatkris och geopolitiska svängningar kan man behöva tillflykt till något bortom det jordiska – vilket dokumentärserien ”Familjen Nerdrum” erbjuder.

  • Internationell fackbok, Recension

    Multiversum – En teoretisk katastrof?

    Idén om parallella universum har gått från spekulation till att vara en central del av modern fysik. Men multiversum verkar också skapa en teoretisk återvändsgränd.

    Helena Granström

  • Krönika

    Katarina Barrling

    Soprummet – en plats där man läxas upp

    Avfallshantering är en affektiv affär – men den offentliga papperskorgen är ännu fredad från känslostormarna.

  • Fördjupning

    Genom Ester och Dvärgen skildras kärlek – och bristen därpå

    Lena Anderssons ”Egenmäktigt förfarande” och Nobelpristagaren Pär Lagerkvists ”Dvärgen” ställer de nödvändiga livsfrågorna – om både ljus och mörker.

    Vesna Prekopic

  • Fördjupning

    Tove Janssons ”Pappan och havet” – en berättelse om att vara behövd

    En svensk kanon är inte fullständig utan Tove Janssons ”Pappan och havet”.

    Johan Tralau

  • Krönika

    Annika Borg

    Har vi plats för sorg?

    I dagens värld lämnas inget utrymme för det livsomvälvande – vilket får ödesdigra konsekvenser.

  • Krönika

    Nina Solomin

    I den stora oredans tid

    Historiens maktkamper och politiska spel ligger närmre vår moderna tid än vad man skulle tro – dagens populister följer samma mönster som forntidens oborstade nomader.

  • Krönika

    Alfred Sjödin

    Satirens svårighet

    Nutiden borde vara tämligen enkel att satirisera – så varför denna torka?

  • Recension

    Jordan Peterson brottas med Gud

    Den omtalade psykologen och ”mansgurun” Jordan B Peterson tycks ha ett komplicerat förhållande till Gud. Jonathan Norström har läst ”We Who Wrestle with God” – där de stora frågorna inte får några entydiga svar.

    Jonathan Norström

  • Internationell fackbok, Recension

    Att tänka på papper

    En ensam anteckningsbok kan tyckas obetydlig i sig, men det skrivna ordet har varit historiskt avgörande för vår utveckling. Boken ”The Notebook. A History of Thinking on Paper” är en kulturhistorisk bedrift om betydelsen av att tänka på papper.

    Anders Mathlein

  • Internationell fackbok, Recension

    Litteratur drabbad av censur

    Moralväktare har censurerat litteratur i alla tider, allt beroende på vad som för stunden anses skadligt eller förkastligt. Melanie Möllers ”Der entmündigte Leser” är en uppmaning att inte underskatta den vanlige läsaren.

    Martin Lagerholm

  • Krönika

    Katarina Barrling

    Därför envisas vi med dum politik

    Beväpnade med nya termer kan vi bättre förstå vårt eget och våra medmänniskors agerande – som inte alltid är särskilt rationellt.

  • Kultur

    Antika rådet: vin och vallmo

    Sömnlöshet har inspirerat till både konstnärliga verk och facklitteratur. Henrik Nilsson har läst några aktuella böcker.

    Henrik Nilsson

  • Fördjupning

    Bör det bli olagligt att vara feg?

    Att stå upp för någon i nöd är moraliskt riktigt. Men en rättfärdig stat kan inte tvinga sina medborgare att ha civilkurage.

    Per Bauhn

  • Internationell fackbok, Recension

    Rafflande forskardrama

    Finns månen även när ingen tittar på den? Inom kvantfysiken ställs frågor om själva verkligheten – vilket självklart inte skett utan dramatik. Helena Granström recenserar en fängslande bok om kvantmekanikens framväxt.

    Helena Granström

  • Internationell fackbok, Recension

    Tillfälligheternas spelregler

    Slumpen styr mer än vi vill medge. Eddy Nehls har läst två lättförståeliga böcker om det svårförståeliga.

    Eddy Nehls

  • Kultur

    En oförblommerad skämtare

    Laurence Sternes klassiker ”Tristram Shandy” har kommit i översättning av Klas Östergren. Stundtals låter språket som en roman av samme Östergren, konstaterar Björn Linnell.

    Björn Linnell

  • Kultur

    Att skriva är ingen struntsak

    Det är passionen, närvaron och allvaret bakom varje ord som gör Marguerite Duras romaner så uppslukande, menar Eric Luth.

    Eric Luth

  • Recension, Svensk fackbok

    Tonar ner farorna med AI

    Det allra svåraste för AI är kanske det enklaste för en människa – och vice versa. I ”Kan AI tänka?” resonerar Peter Gärdenfors kring skillnaderna mellan mänsklig och artificiell intelligens.

    Adam Cwejman

  • Recension, Svensk fackbok

    Konsten att dö

    Hur ska man förhålla sig till livets slut? I sin bok ”En personlig död. En läkares tankar om döden efter ett långt yrkesliv” sätter Björn Fagerberg döden i sitt historiska och sociala sammanhang.

    Madina Refoi

  • Recension, Svensk fackbok

    Stringent om Söderbergs strid

    Författaren redogör för en rad försök att knäppa upp diktarens innersta, men rocken har förblivit knäppt. Gunilla Kindstrand har läst David Anderssons nya bok om Hjalmar Söderberg.

    Gunilla Kindstrand

  • Internationell fackbok, Recension

    När vi två blir ett

    Går verkligheten att reducera till det rent fysiska, eller finns det något annat? Torbjörn Elensky har läst en lovande bok om medvetandets natur och fri vilja.

    Torbjörn Elensky

  • Människor som sitter utspridda på gräset och på bänkar i en solig Kensington Park
    Internationell fackbok, Recension

    Uterummets estetik

    Harriet Bakers ”Rural hours” är en tjusigt skriven bok om tre engelska författarinnors upptåg på landsbygden – men verkets syfte är luddigt.

    Anna Victoria Hallberg

  • Recension

    Pli på maskinerna

    Vill man bli riktigt provocerad ska man läsa Nick Bostroms Deep Utopia. Life and Meaning in a Solved World.

    Göran Frankel

  • Recension

    Tillsammans

    På en främmande planet där tids­resor blivit möjliga möts två rymdvarelser över en kopp kaffe. Bägge har varit på jorden, men den ena har bara gjort ett kort besök för ungefär tio miljoner år sedan, medan den andra har gjort flera nedslag fram till nutid.

    Fredrik Svenaeus

  • Fördjupning

    Vanligt folk – röker de på?

    Jag är nog en hyfsat vanlig människa. Samtidigt kan man betvivla att sådana verkligen finns.

    Nina Lekander

  • Kultur

    Baklänges på händer

    Det behövs fler författare som Georges Perec – men vem ska läsa dem? Det undrar Klara Klingspor.

    Klara Klingspor

  • Krönika

    Bengt Ohlsson

    Svårt skildra lycka

    Svårigheterna att skildra tillståndet ”lycka” i litterär form är omvittnade.

  • Övrigt

    Vi måste se världen som den faktiskt är

    Joel Halldorf beskriver i Axess (nr 5/24) hur tron vinner mark i det sekulära Sverige: Antalet nya kyrkomedlemmar ökar för första gången på länge, dopsiffrorna har stabiliserats och konfirmandkurvan vänder uppåt.

    Mattias Severin

  • Recension

    Vi är alla lögnare

    Minns du första gången du insåg att någon hade ljugit för dig? Beroende på sammanhanget kan det ha framstått som en lustighet – eller också ha öppnat en avgrund.

    Anders Mathlein

  • Recension

    Det svåra problemet

    Vad är vi för ena, egentligen, vi ”moderna” människor? Vi som bebor moderniteten. Och som på samma gång som vi blivit så nitiska med hygienen har gjort vår värld smutsigare – och giftigare – än den någonsin varit.

    Eddy Nehls

  • Recension

    Antirasism som religion

    Efter slaveriets avskaffande och 1960-talets medborgarrättsrörelse har väl USA kommit en bra bit på väg mot ett mer rättvist samhälle? Svaret på den frågan beror på vem man frågar.

    Patrik Lindenfors

  • Samhälle

    Bland utopier och dystopier

    Robert Nozicks bok Anarki, stat och utopi är ett filosofiskt storverk. Med sina tankeexperiment, spännande sidospår och tvivel även på de egna teserna bedriver den ett slags icke-tvingande filosofi, skriver Ulrik Franke.

    Ulrik Franke

  • Recension

    Tycka ateist trist

    Min yngsta dotters morfar var brahmin, sekulär hindu och utrikesredaktör. Ibland bad han till ”de gudar som kanske, eller kanske inte, existerar”. Vi andra log, men anade nog inte att denna skepticism hade tusenåriga rötter.

    Jan Sjunnesson

  • Samhälle

    Den stora paradoxen

    När den första Terminator-filmen visades fängslades biobesökarna av kriget mellan människa och maskin och människans överlevnad. Fyrtio år senare väcker filmen också frågor om kristen etik och vårt för­hållan­de till tid, skriver Susanne Wigorts Yngvesson.

    Susanne Wigorts Yngvesson

  • Essä

    Staden Joyce byggde

    I Ulysses får hela livet och du själv ovetandes plats. Vill du träffa James Joyce är det bara att lyssna till gatuljuden i Dublin.

    Mikael Timm

  • Kultur

    Alltings begynnelse

    I en ny bok diskuterar Johan Tralau en antik myt om tidens början, skriver Martina Björk.

    Martina Björk

  • Kultur

    Den nödvändiga upprepningen

    I våra helgfiranden finns spår av den cykliska tidsuppfattning som Mircea Eliade menade kännetecknade arkaiska kulturer. Det skriver John Sjögren.

    John Sjögren

  • Recension

    Kompost-modernismen?

    Vad är vi för ena, egentligen, vi ”moderna” människor? Vi som bebor moderniteten. Och som på samma gång som vi blivit så nitiska med hygienen har gjort vår värld smutsigare – och giftigare – än den någonsin varit.

    Ylva Herholz

  • Recension

    Subjektets återkomst

    För närmare 2 500 år sedan gjorde Demokritos följande iakttagelse: ”Sött är enligt konventionen sött, bittert är enligt konventionen bittert, varmt är enligt konventionen varmt, kallt är enligt konventionen kallt och färg är enligt konventionen färg; men i verkligheten finns bara atomer och tomrum.”

    Helena Granström

  • Recension

    Nya knoppar som växer

    Länge gick jag omkring i en lycklig illusion som fick mig att tro att vi för gott var färdiga med G W F Hegel. Han må ha varit hur stor som helst under 1800-talet och ha behållit en betydande del av denna påstådda storhet i filosofiska utvecklingsländer som Frankrike.

    Carl Rudbeck

  • Samhälle

    Vi måste lära oss att prioritera

    Tematexterna om (a)sociala medier och människans liv framför skärmen i Axess 4/2024 uppmärksammar två problem. Det ena problemet handlar om den enskilda människan och om huruvida hon är vuxen de medier ny teknik erbjuder henne.

    Per Bauhn

  • Essä

    Lyckan kommer och går

    Varje försök att definiera lycka och etiska principer för ett gott liv är dömt att misslyckas. På vägen mellan teorin och praktiken bryter tankemodellerna samman.

    Torbjörn Elensky

  • Fördjupning

    Du känner inte dig själv

    Vårt omdöme och vår självkännedom har inte hållit jämna steg med den tekniska utvecklingen. När vi alltmer överlåter åt maskiner att fatta bättre beslut åt oss ger vi upp vårt ansvar och medvetande.

    Håkan Lindgren

  • Fördjupning

    Vi måste ta ansvar

    Om vi identifierar tekniken som orsaken till våra problem så kommer vi kanske också att söka lösningar i teknikens framtida utformning. Då finns risken att vi abdikerar från vår egen autonomi.

    Nicklas Berild Lundblad

  • Krönika

    Susanna Birgersson

    Meningen med livet

    I januari fick Humanisterna, efter många års juridisk kamp, status som trossamfund. Vi rynkade lite på näsan, vi kristna: Vad har de där ateisterna egentligen att komma med, förutom sitt religionsförakt?

  • Kultur

    Försynens finger

    Cicero och Seneca har översatts till svenska. Samtidigt skapar modern teknik möjligheter att läsa antika skrifter som tidigare varit otillgängliga, skriver Martina Björk.

    Martina Björk

  • Kultur

    Det stora i det lilla

    Erich Auerbach litteraturhistoriska verk Mimesis har haft ett stort inflytande. Bland lärjungarna finns litteraturvetaren Birgitta Holm, skriver Torsten Rönnerstrand.

    Torsten Rönnerstrand

  • Essä

    Hokus & pokus

    Magi behöver inte ett trollspö. Det viktigaste är orden: besvärjelserna, förbannelserna, riterna och de glittriga troll­formlerna.

    Lars Melin

  • Essä

    Vilse i alternativa världar

    Philip K Dicks science fiction-romaner har blivit bästsäljare och Hollywoodfilmer men står långt ifrån sf-genrens stereotyper. Religiösa och metafysiska föreställningar blandas med populärkulturella uttryck.

    Göran Frankel

  • Fördjupning

    Utan mål och mening?

    Vi i väst har det bättre än någonsin men tror inte längre att vi kan förbättra situationen ytterligare. En känsla av att ha kommit fram har ersatt känslan av att vara på väg.

    Nicklas Berild Lundblad

  • Recension

    Antika intressen

    Nobelpriset i litteratur har under de senaste decennierna blivit exklusivt litterärt.

    Carl Rudbeck

  • Recension

    Allt är vatten

    Filosofins skapelseberättelse utgår från Miletos, en förgången stad på Turkiets västkust.

    Roland Poirier Martinsson

  • Recension

    Vad vill du?

    Få saker är mer avgörande för vår idé om människan än föreställningen om hennes fria vilja.

    Helena Granström

  • Kultur

    Inte bara Narnia

    Netflix ska filmatisera C. S. Lewis Narniaböcker. Också andra av hans verk förtjänar att uppmärksammas, skriver Jacob Rudenstrand.

    Jacob Rudenstrand

  • Recension

    Konsten att läsa

    Alla riktiga författare är först och främst läsare. Ja, jag skulle vilja gå så långt som att hävda att det på sätt och vis är svårare att läsa än att skriva – det kräver en öppenhet, uppmärksamhet, förmåga att leva sig in i föreställda skeen­den utan att de måste uppfattas som sanna i någon dokumentär…

    Torbjörn Elensky

  • Recension

    Ytterligheterna förenas

    Världsandens partisaner är titeln på Svante Nordins nya bok. Den nämnda ”världsanden” är i sammanhanget den liberala demokratin, som framgick som segrare 1918, 1945 och 1989.

    Carl-Göran Heidegren

  • Recension

    Filosofisk guide till Tolkien

    Sagan om ringen är en klassisk hjältesaga och kan läsas som ett storslaget spänningsäventyr. Men en och annan läsare kan nog känna att det är en väl omständligt skriven äventyrsbok. Varför alla dessa sånger, dikter, märkliga utvikningar om lokala seder och kulturer, långa passager om naturens oändliga skönhet?

    Adam Cwejman

  • Recension

    Den osynliga kvinnan

    Det faller sig så att jag ser Margarethe von Trottas film om Ingeborg Bachmanns liv på bio samma vecka som jag avslutar Anna Fundells bok Wifedom. Mrs Orwell’s Invisible Life, en biografi och fri fantasi om Eileen O’Shaughnessy Blair.

    Anna Victoria Hallberg

  • Recension

    Själens fantomsmärtor

    Sorg är ett tungt ämne för filosofisk analys men också väldigt spännande.

    Fredrik Svenaeus

  • Krönika

    Mats Wiklund

    FRÅN SIGGE STARK TILL DOSTOJEVSKIJ

    I min bokklubb ska i princip ordet vara fritt, men i praktiken håller man titt som tätt tand för tunga. Det gäller inte att såra känslor och trampa på ömtåliga tår.

  • Essä

    En samvetsfråga

    Joseph Wrights berömda paradmålning visar inte bara ett experiment. Den skildrar en moralisk konflikt mellan vetenskap och etik som fortfarande är aktuell.

    Anders Alvestrand

  • Debatt, Samhälle

    En skola som inte undervisar

    Den svenska skolan har övergivit lärar­ledda lektioner i klassrum. Men varför är en Wikipediaartikel bättre än en utbildad lärares ämnesberättelse?

    Filippa Mannerheim

  • Recension

    Ont i själen

    Att gå till en läkare med sin depression är som att gå till tv-reparatören för att man ogillar en pratshow.

    Vincent Flink Amble-Naess

  • Krönika

    Mats Wiklund

    Sval, likgiltig och äkta

    Min mor var intensiv och impulsiv. Hon tog det mesta personligt. Eftersom hon var intelligent och reflekterande drabbades hon med jämna mellanrum av ånger och en längtan efter ett annat temperament.

  • Fördjupning

    Sju teser om yttrandefrihet

    I fria samhällen finns ett stort fält där man får men inte måste, och där man får men inte bör. Samtalet om moral och dygder behöver därför alltid hållas levande.

    Lena Andersson

  • Kultur

    Evigheten i ett vasstrå

    Irene Vallejo tar i boken Papyrus ett brett grepp om bokhistorien, skriver Ida Westin.

    Ida Englund Westin

  • Kultur

    Sionisten och marxisten

    Gershom Scholems bok om Walter Benjamin, som nu har kommit på svenska, ger en unik bild av människan bakom verket, skriver Carl Rudbeck.

    Carl Rudbeck

  • Fördjupning

    Vidga synfältet

    Nostalgin är inte perfekt eller något självändamål. Men den rymmer insikter som kan få omgivningen att se att det trots allt kan finnas något av värde bortom här och nu.

    Katarina Barrling

  • Recension

    Man själv är musiken

    Det mänskliga medvetandet har kallats för den sista outforskade kontinenten.

    Peter Gärdenfors

  • Kultur

    Scener ur ett äktenskap

    Det är en av världslitteraturens mest bevingade öppningsmeningar: ”Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.” Leo Tolstojs kärleksroman Anna Karenina skrevs mellan 1873 och 1877 och är ett psykologiskt porträtt som iscensätter hur det är att leva i ett instängt och olyckligt äktenskap.

    Anna Victoria Hallberg

  • Krönika

    Annika Borg

    Simma med trollen

    Det är i år jag ska förverkliga drömmen om att bli vinterbadare. Här i sjöarnas landskap Värmland har möjligheterna ökat avsevärt. Under sommaren har jag prövat och utvärderat en rad platser; från bråddjupa tjärn ute i skogen till närbelägna stora sjöar. Det har känts som att vara i en målning av John Bauer att simma…

  • Samhälle

    I vågskålen

    För Thomas Sowell är samhällsproblem en fråga om att väga kostnader mot varandra. Valen utförs bäst av dem som förstår hur de påverkar deras liv och vardag.

    Thomas Gür

  • Fördjupning

    Längtan efter balans i rörelse

    I en tid av polarisering och skärmgemenskap har den fysiska upplevelsen satts på undantag. Nostalgi över pardans blir en längtan efter varm hud och rörelse.

    Cecilia Nikpay

  • Fördjupning

    Eliten abdikerar

    De ekonomiska och kulturella eliterna har vänt sig bort från idén om det gemensamma goda. Ett ideal som det är dags att återupprätta.

    Joel Stade

  • Krönika

    Mats Wiklund

    Dumskallarnas sammansvärjning

    En av mina favoritkrönikörer, Financial Times­ Janan Ganesh, frågar varför George Orwell fortfarande har ett sådant inflytande.

  • Krönika

    Annika Borg

    När vi står intill framtidens gräns

    År 1890 ägde den första amatörfotografikonferensen rum i Berlin.

  • Essä

    Därför kräftskiva!

    Kräftätande är mer än ett sätt att äta och umgås. Det är en onormal måltid som upprätthåller de normala reglerna.

    Johan Tralau

  • Samhälle

    Sluta vara kreativa

    Alla frågar hur de ska anpassa sig till AI. Inte hur AI ska anpassa sig till människans behov.

    Håkan Lindgren

  • Recension

    Den allvarsamma leken

    Följande rader, skrivna av den engelske poeten John Donne, tillhör några av den engelska litteraturens mest citerade. Inte minst har de blivit berömda som motto och titel till Ernest Hemingways mest engagerande roman: Klockan klämtar för dig.

    Björn Linnell

  • Recension

    Hundratusentals år av ensamhet

    I en tid då utomjordiska farkoster av vissa källor uppges vara i den amerikanska militärens ägo – samtidigt som dessa uppgifter från andra håll förnekas med emfas – kan det vara läge att fråga sig vad som egentligen vore kusligast: Att det bland alla de otaliga planeter vars solar gnistrar mot oss på natthimlen inte…

    Helena Granström

  • Recension

    Patentlösning

    Ekonomi är en moralisk vetenskap som kan göra världen och männi­skan bättre. Så lyder det optimistiska budskapet i Erik Angners bok How Economics Can Save the World.

    Jesper Ahlin Marceta

  • Kultur

    Kulten kring Stagnelius

    Antologin Den levande Stagnelius innehåller flera synpunktsrika texter om skalden, som dog för 200 år sedan, skriver Tommy Olofsson.

    Tommy Olofsson

  • Kultur

    Stenarna där barn jag lekt

    För att en historisk händelse ska få fäste i minnet behöver den knytas till en plats, menar Per Bauhn.

    Per Bauhn

  • Kultur

    Parfit sökte objektiva värden

    Derek Parfits banbrytande moralfilosofiska verk ”Skäl och personer” har äntligen kommit på svenska, konstaterar Carl Rudbeck.

    Carl Rudbeck

  • Recension

    Långa språng

    Det är under en guidad visning av Nationalmuseums stora vårutställning Trädgården som jag begriper att min tveksamhet inför boken jag läser och grunnar på har med det kunskapsintensiva men svepande överflödet att göra. Humanly Possible är skriven av den brittiska filosofen och prisbelönta författaren Sarah Bakewell, och knepen hon tar i anspråk liknar dem som…

    Anna Victoria Hallberg

  • Recension

    Ingen kommer undan politiken

    Är det verkligen mödan värt att ännu studera de grekiska och latinska klassikerna? Är det inte bara en samling döda vita män (Sapfo får ursäkta) som inte har något av värde att erbjuda så kallade moderna eller till och med postmoderna människor?

    Carl Rudbeck

  • Kultur

    Filosofi för en kejsare

    Kejsaren Marcus Aurelius strävade efter att följa stoicismens principer i sin maktutövning.

    Jerker Blomqvist

  • Kultur

    Sidornas stup

    Den nu återutgivna Om olägenheten i att vara född är en av höjdpunkterna i Emil Ciorans författarskap, menar Henrik Nilsson.

    Henrik Nilsson

  • Samhälle

    Bortom stjärnorna

    Kanske blickar vi mot skyn för att vi längtar ”ej bort, men hem”? Är vårt öde bland stjärnorna? Martin Sahlén, docent i astronomi, skriver ett svar på Håkan Lindgrens essä ”Vi blickar ut” i årets Axess nr 3 med rymdtema.

    Martin Sahlén

  • Krönika

    Annika Borg

    Än är det inte slut

    Under våren tillbringade jag flera regniga och några soliga dagar i staden Pula i Ist­rien. En av de dagar då skyfallet var ett faktum läste jag för andra gången den frans­ka filosofiprofessorn Chantal Delsols bok ”Kristenhetens slut som västerlandets samhällsbärare”.

  • Recension

    Två poeters dialog

    Det är en fin och förtätad bok om Hjalmar Gullberg som Kjell Espmark har skrivit och som i vår har utkommit postumt efter författarens död i september ifjol. Den har undertiteln ”Ett porträtt av Hjalmar Gullberg”, medan huvudtiteln är ett avhugget citat av Gullberg själv, ”… att förinta detta som är jag”. Förtätningen kommer sig delvis…

    Tommy Olofsson

  • Recension

    Böckerna som aldrig skrevs

    I ”Den oavslutade litteraturen. En essä om allt som inte blev klart” skriver Kristoffer Leandoer: ”Helt plötsligt växer en alternativ litteraturhistoria fram.” Han syftar på ett tankeexperiment hos den franske 1800-talsförfattaren Stendhal, men uttrycket ”alternativ litteraturhistoria” skulle med fördel också kunna användas om hans egen text.

    Torsten Rönnerstrand

  • Krönika

    Katarina O’Nils Franke

    Livet lagt på våg

    Jag har svårt att tro att det finns en himmel, ett helvete eller något annat än mylla och mörker när man dör. Jag har svårt att tro, helt enkelt. Och döden skrämmer mig.

  • Essä

    Herr Gustafsson möter Mr Pullen

    Det udda viktorianska snillet James Henry Pullen avsatte djupa spår i Lars Gustafssons författarskap. Kanske hade de mer gemensamt än vad Herr Gustafsson själv ville medge.

    Lars Lönnroth

  • Essä

    Märkligt, verkligt men obegripligt

    Kvantfysikens teorier är centrala på en rad områden. Ändå anses den närmast omöjlig att förstå.

    Johan Frostegård

  • Debatt, Samhälle

    I ständig förändring

    Arter är inte stabila, homogena enheter med någon inneboende essens. De är en process i tid och rum, en blandning av individer med olika genetisk bakgrund men med ett historiskt släktskap.

    Mats Björklund

  • Kultur

    Lindroth var inte inskränkt

    Att Michel Foucault inte fick doktorera i Uppsala har ofta setts som ett exempel på svensk provinsialism. Det är en felsyn, menar David Brolin.

    David Brolin

  • Kultur

    Handke efter Nobelpriset

    Flera böcker av Peter Handke har nu översatts till svenska, skriver Martin Lagerholm.

    Martin Lagerholm

  • Essä

    Fåfängans fångar

    Risken med artificiell intelligens är inte att vi som gudar kan skapa nya intelligenser utan att vi nu kan konstruera system som är så komplexa att vi inte fullt ut förstår eller kan förklara dem.

    Nicklas Berild Lundblad

  • Essä

    Berättelsernas makt

    En berättelse har alltmer blivit en fråga om hur, inte vad eller varför, man upplever någonting. Berättelsen förvandlar all kunskap och till och med livet självt till någonting subjektivt och fiktivt.

    Thomas Steinfeld

  • Recension

    Hemligheter och lögner

    Psykoanalys – håller någon på med det fortfarande? I vår era av KBT, mindfulness, antidepressiva mediciner och en hel del blaskig samtalsterapi – lägger sig någon fortfarande på soffan för att låta en psykoanalytiker rota i barndomen? Jag frågar runt bland vänner i London och det visar sig att jag har bott under en sten,…

    Cecilia Nikpay

  • Kultur

    En svensk tradition

    Fredrik Bööks bok om Viktor Rydberg har nu blivit publicerad. Trots det ofullständiga skicket står sig verket tämligen väl, menar Alfred Sjödin.

    Alfred Sjödin

  • Essä

    Världsförbättrarna

    Julian och Aldous Huxley var övertygade om att människan stod inför en ny fas i den biologiska evolutionen. Konst och vetenskap skulle ersätta den traditionella religionen.

    Göran Frankel

  • Fördjupning

    Vi blickar ut

    Vi ska inte underskatta nyttan av förvirring och astronomiska observationer. Men vad har universum att säga? Och har vi förmåga att lyssna?

    Håkan Lindgren

Mest lästa

  • Det som gick förlorat när Berlinmuren föll

    Anders Mathlein

  • Därför har vi förlorat vårt sinne för humor

    Martin Lagerholm

  • Inga barn blir gjorda – vad gör vi åt saken?

    Karin Stensdotter

  • Rousseau revolutionerade barnuppfostran

    Lena Kåreland

  • Svante Nordin skriver magnifikt om filosofins början

    Carl Rudbeck

Håll dig uppdaterad med Axess

– Essäer, kultur och samhällsanalys varje vecka.