Idéhistoria
-
Mannen som räddade Svenska Akademien
Bernard von Beskow är i stort sett bortglömd idag, men i en ny biografi lyfter Per Wästberg fram Beskows liv och gärning – som bland annat innefattade att väcka liv i Svenska Akademiens falnande flamma.
Nils Johan Tjärnlund
-
Därför föraktar vi vår historia
Att lära oss av vårt förflutna är inte längre en självklarhet – idag ska historien fördömas. Som konsekvens förlorar vi både vår framtidstro och förmågan att tänka långsiktigt.
Kim Salomon
-
Mest jämlika var stadsstaterna
Bitvis omständlig men revisionistisk i bästa mening – Fredrik Sixtensson har läst en intressant bok om den grekiska stadsstatens historia.
Fredrik Sixtensson
-
Allt är vatten
Filosofins skapelseberättelse utgår från Miletos, en förgången stad på Turkiets västkust.
Roland Poirier Martinsson
-
De intellektuellas opium
Under lång tid uppfattades liberalen Raymond Aron som en intellektuell av lägre rang än marxisten Sartre. Aron, som nu utgivits på svenska, fick dock sin upprättelse.
Svante Nordin
-
Filosofi för en kejsare
Kejsaren Marcus Aurelius strävade efter att följa stoicismens principer i sin maktutövning.
Jerker Blomqvist
-
Den förste socialliberalen
Adam Smith reduceras ofta till ensidig marknadsdyrkare. Han var i själva verket en djupt medkännande och samhällsengagerad humanist.
Mauricio Rojas
-
Lindroth var inte inskränkt
Att Michel Foucault inte fick doktorera i Uppsala har ofta setts som ett exempel på svensk provinsialism. Det är en felsyn, menar David Brolin.
David Brolin
-
Glädjen i detaljerna
Thorkild Hansens dokumentärroman Det lyckliga Arabien har kommit i nyutgåva. Boken fick mig att fundera över vad kunskap är, skriver Björn Linnell.
Björn Linnell
-
Kärleken är sig lik
Är kärleken en ny företeelse eller har den följt människan genom historien? Frågan aktualiseras i nya böcker, skriver Torsten Rönnerstrand.
Torsten Rönnerstrand
-
Hjulet på nytt
Kulturen låter sig inte vägas eller mätas. Därför bör den heller inte utsättas för sträng inordning.
Martina Björk
-
Min sanning
I introduktionen till sitt banbrytande arbete Aritmetikens grundvalar (1884) invänder den tyske filosofen och logikern Gottlob Frege mot en historisk och psykologisk förståelse av matematikens innehåll. Historia och psykologi kan, menar han, måhända beskriva den allmänna bakgrunden för tillkomsten av matematiska påståenden, men de kan inte säga någonting om matematikens tankeinnehåll eller giltighet.
Henrik Lundberg
-
En dröm om rättvisa
John Rawls En teori om rättvisa är ständigt aktuell. Rawls kan beskrivas som en medlare mellan filosofin och den praktiska politiken, menar Eric M Runesson.
Eric M Runesson
-
Utanför åsiktskorridoren
Tage Lindbom, en av efterkrigstidens få svenska konservativa intellektuella, skildras i en ny biografi, skriver Martin Wettmark.
Martin Wettmark
-
Världen måste romatiseras!
På sidan 30 får jag något slags svar på min spontana fråga – ”Vadå, ytterligare en?” – som jag ställt mig redan innan jag ens hade öppnat den tyske litteraturvetaren Stefan Matuscheks nya bok Der gedichtete Himmel. Eine Geschichte der Romantik.
Martin Lagerholm
-
En undergångsdömd strid
68-revolten skakade om den nordiska filosofin. Det beskrivs i en ny, omfattande studie.
Svante Nordin
-
Ej en annan mans träl
Frihet är ett centralt politiskt begrepp. Det återfinns i regeringsformen, som bland annat ska trygga yttrandefriheten, mötesfriheten och religionsfriheten i landet. Frihetsbegreppet används också när vi talar om exempelvis en fri marknad, fri alkoholförsäljning eller fri invandring. Under kalla kriget stod den fria världen mot kommunistiskt förtryck. Frihet är grundläggande för den politiska verkligheten.
Jesper Ahlin Marceta
-
Bergbetagen
Att ta sig till toppen av ett berg utan något annat mål än att sedan ta sig ner är något av det mänskligaste man kan tänka sig.
Daniel Bergström
-
Torftigt om framtiden
Hur man i det förflutna har sett på framtiden är ett spännande ämne.
Henrik Höjer
-
Den farliga glömskan
I det sammelsurium som utgör den samtida debatten är det svårt att urskilja de långa linjerna. Men liksom alla generationer känner vi oss som del av en brytningstid, till och med en särskilt viktig sådan.
Karin Olsson
-
Glappet mellan ord och verklighet
Spörsmålet om förhållandet mellan text och verklighet har sysselsatt diktare, läsare, filosofer och kognitionsforskare sedan urminnes tider.
Martin Lagerholm
-
Från bygderomantik till globalisering
Svårigheten med att skriva Sveriges moderna idéhistoria är inte att idéer saknats i vårt land utan att de varit alltför många, de flesta kortlivade och bortglömda lika snabbt som gårdagens modefluga.
Lars Lönnroth
-
Andlighet anmodas
Om vi menar allvar med viljan att förnya och fördjupa kulturen måste vi se till dess själva syfte. Det är dags att värna människans inre liv.
Johan Sundeen
-
PJ Anders Linder
När man måste segla mot vinden
Det går inte att känna annat än beundran för beläsenheten och överblicken som kommer till uttryck i Svante Nordins Tanke och dröm (Timbro, 2021), som skildrar svensk idéhistoria från 1900 till idag. Framställningen börjar i förra sekelskiftets guldålder och avslutas i postmodernism, mångkultur och globalisering. Under resan har Nordin tagit upp allt från värdenihilism och idylldiktning till…
-
-
Verkan utan orsak
Vad menas med orsaker? Och vilka slags samband finns mellan orsak och verkan? Vårt sätt att förstå kausala samband påverkar hela vår världsbild. Men våra standardteorier om kausalitet, med rötterna i upplysningstiden, har sina uppenbara brister. Inom många forskningsfält betraktas de etablerade teorierna om kausalitet numera som så undermåliga att man i praktiken har slutat…
Ulf Jonsson
-
Förnuft och känsla
För en analytiskt lagd person, skriver den amerikanske 1800-talsförfattaren Edgar Allan Poe, innebär problemlösning inte sällan en njutning jämförbar med den som en fysiskt stark person finner i kroppslig rörelse. Den analytiskt begåvade ägnar sig gärna åt gåtor och tankenötter, och i lösningen av dessa ”uppvisar han ett skarpsinne som tycks övernaturligt för människor med…
Helena Granström
-
Susanna Birgersson
Grön gemenskap
Vi ska rensa ogräs, vi ska rensa ogräs, jublar treåringen, beordrar fram sina små trädgårdsvantar och hämtar något lämpligt verktyg från papplådan där vi förvarar sekatörer, småspadar och andra tillhyggen att använda mot sega maskrosrötter.
-
Susanna Birgersson
Lev livet bit för bit
Det mest kända av alla kända Kierkegaardcitat måste vara detta, hämtat från en av hans tusentals dagbokssidor: ”Livet forstås baglæns, men må leves forlæns.”
-
Stoicismens aktualitet
Marcus Aurelius har kommit i nyöversättning på svenska. Det är ännu ett tecken på stoicismens nya relevans.
Erik Cardelús
-
Spöklika effekter på avstånd
Den klassiska fysiken säger att påverkan inte kan ske på distans utan måste ske lokalt. När jag slås av värmen från solen när jag kliver utanför min dörr sker detta inte omedelbart utan först efter att solens infraröda strålning har färdats i ungefär åtta minuter för att möta min hud. Solen upplevs visserligen värma på…
Thomas Wedérus
-
Dystopier och utopier
Temat för Axess (nr 1/2021) är ”En annan värld”, och utgångspunkten är att utopier är värdefulla då de kan stimulera fantasin och uppmuntra till nya politiska alternativ. Samtidigt tycks premissen vara att utopier inte är ämnade att förverkligas, och det kan det finnas flera relevanta orsaker till.
Henrik Brissman
-
Konservatism i tiden
Intresset för konservatism växer i vårt land. En ny svensk bok kommer att höja debatten om betydelsen av konservativa idéer.
Emil Uddhammar
-
Satt på undantag
En ny avhandling hävdar att ifrågasättandet av humaniora inleddes med framväxten av välfärdssamhället. Humaniora var oförenlig med dess planeringsrationalism och försattes i ett slags permanent utanförskap.
Anna Victoria Hallberg
-
Distanserat om drottningar
Karin Tegenborg Falkdalen har de senaste åren väckt uppmärksamhet med sina populärvetenskapliga böcker om ledande kvinnor från Vasatiden, först med boken Vasadöttrarna om Gustav Vasas ofta bortglömda döttrar och därefter om två av hans fruar, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) och Katarina Stenbock.
Erik Petersson
-
Professor Gustafssons dilemma
Mariusz Kalinowski har länge uppmärksammat August Strindbergs starka beroende av Nikolaj Tjernysjevskijs roman Vad bör göras? men haft svårt att intressera de svenska Strindbergsforskarna. Om orsakerna spekulerar han i en artikel som rymmer en suggestiv läsning av Lars Gustafssons roman Tennisspelarna.
Mariusz Kalinowski
-
Hegels långa väg
Friedrich Hegel skulle i år ha fyllt 250. Han har haft ett enastående inflytande i idéhistorien, men konjunkturerna för honom i Sverige har skiftat.
Carl-Göran Heidegren
-
Andens drivmedel
En riktig vivör var han, Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770–1831). En förnuftets och den fria tankens förkämpe som med ett glas Gewürztraminer höjt till franska revolutionens lov i ena handen, och ett utkast till en modern tysk författning i den andra, revolutionerade logiken och statsläran med sitt skarpsinne.
Cecilia Nikpay
-
Till Inge Jonssons minne
Idéhistorikern och litteraturprofessorn Inge Jonsson gick bort den 31 januari i år. Hans akademiska stordåd har omvittnats i en rad minnesrunor. Men han var också – inte lika vanligt bland högpresterande akademiker – en lågmäld, godhjärtad och blygsam människa.
Nathan Shachar
-
Wägner var före sin tid
Det är en lockande titel Ulrika Knutson har valt för sin biografi: Den besvärliga Elin Wägner. På vad sätt var Wägner (1882–1949) besvärlig? Läsaren blir nyfiken, börjar ivrigt läsa och inser att det besvärliga med henne tycks vara ett slags motsägelsefullhet.
Lena Kåreland
-
Rationalitetens rötter i religion
Liberalismen genomgår just nu sin kanske största kristid någonsin. Naturligtvis har den varit utmanad och hotad, hatad och föraktad, från både höger och vänster, även tidigare i historien.
Torbjörn Elensky
-
Allt förklarade allting
Med humoralpatologin slutade läkare att tro på det övernaturliga och började leta efter naturliga orsaker. Men framsteget stelnade till dogm där allt skulle pressas in i förklaringsmodellen.
Johan Frostegård
-
Ropen från stammen
I en ny bok hyllar Mario Vargas Llosa sju liberaler som har inspirerat honom.
David Andersson
-
Bengt Ohlsson
Platon inget att ha
Skolverket backade till sist. Antiken kommer att finnas kvar i grundskolans historieundervisning. Allt borde vara frid och fröjd. Men det finns något med förslaget som dröjer sig kvar. Eller snarare: något med den upprördhet som förslaget väckte.
-
Återupprättad drottning
Claes Rainer inleder sin bok Lovisa Ulrika – Konst och kuppförsök med orden: ”Det här är historien om den preussiska prinsessan Lovisa Ulrika som drog fram som en virvelvind i frihetstidens Sverige.” Och visst är det en virvelvind som vi får följa i 330 sidor, från barnaår i Preussen till åldrande och död som änkedrottning…
Catta Neuding
-
Projekten som formade Sverige
Vårt sätt att tänka analytiskt kring tidsförlopp, särskilt sådana som omfattar långa perspektiv, baseras nästan alltid på en strävan efter att identifiera brytpunkter för att kunna urskilja viktiga förändringar som inträffat. Särskilt i vetenskapliga sammanhang är någon form av periodisering pedagogiskt nödvändig för att få överblick och struktur.
Tommy Möller
-
Att visa sitt rätta jag
Carl-Göran Heidegren är professor i sociologi vid Lunds universitet men hade lika gärna kunnat befinna sig på en filosofisk fakultet – han har återkommande skrivit om både enskilda filosofers tankegods och närmat sig filosofins klassiska problem och interna motsättningar.
Anna Victoria Hallberg
-
En lång historia
Liberalismens rötter sträcker sig längre tillbaka än liberalismen själv. Föregångare till liberalismen fanns redan innan begreppet hade formats.
Svante Nordin
-
Den liberala idén
Liberalismen behöver grundas i eviga frågor. Människan kan inte ta bort idéerna ur sitt tänkande.
Lena Andersson
-
Att tänka på engelska
Numera finns det gott om filosofihistorier som spaltar upp sitt ämne på de mest skilda vis. Den stora klassikern är Bertrand Russells briljanta, polemiska och ofta elaka History of Western Philosophy från 1945.
Carl Rudbeck
-
Jag vill tacka livet
Någon har sagt att kyrkan får de belackare hon förtjänar. Om det stämmer måste det vara ett tecken på vitalitet att det äntligen börjar dyka upp en del intressanta religionskritiker.
Joel Halldorf
-
Grandiens tre liv
Bo Grandien (1932–2014) genomförde tre helt olika karriärer i sitt liv. Han debuterade som poet redan i början på 1950-talet med egenartade, lätt absurda dikter och berättelser som blev mycket uppskattade.
Lars Lönnroth
-
Berzelius om Berzelius
Kemisten och läkaren Jacob Berzelius (1779–1848) är en av den svenska vetenskapshistoriens fixstjärnor.
Tove Paulsson Holmberg
-
Liberalism – men med förnuft
Efter att före detta Folkpartiet har nylanserat sig som Liberalerna och den liberalkonservativa alliansen splittrats är frågan hetare än någonsin: Vem är liberal på riktigt, och vem låtsas bara?
Blanche Jarn
-
En stor europé
Den nyligen avlidne Jean Starobinski kommer att ha läsare också i framtiden.
Alfred Sjödin
-
Intresset som aldrig ljuger
En gång för länge, länge sedan skulle den goda människan vara dygdig, ett ord som numera känns mer än lovligt gammaldags för att inte säga löjligt.
Carl Rudbeck
-
Funktionalismens ideolog
I den samtida debatten om stadsplanering och arkitektur hänvisar man ofta till de omfattande rivningar som genomfördes i svenska städer under 1960-talet och den misslyckade bebyggelse som växte fram i dess ställe.
Lars Anders Johansson
-
Alltid sedda överallt
Ända sedan Augustinus har föreställningen om en allseende makt upptagit konstnärer, författare och filosofer. Historien visar att begreppet ger utrymme åt både andliga och sekulära tolkningar.
Susanne Wigorts Yngvesson
-
Redan de gamla grekerna
Vi låter ofta olika auktoriteter besluta åt oss och undviker därmed frågor om ledares eller åtgärders klokhet. Platon visar varför inställningen är farlig för demokratins hälsa.
Erica Benner
-
PJ Anders Linder
Politiskt förfall utan medborgerlig dygd
Som den förste i raden av talare tog Maurizio Viroli till orda. Det var rätt man på rätt plats.
-
Bengt Ohlsson
Vad menade Wiehe?
Det dök upp en låt i högtalarna. ”Andersson & Co”, från Hoola Bandoola Bands näst sista platta På väg. Året var 1973 och Mikael Wiehes text börjar:
-
Verklighetens återkomst
Postmodernismen må ha passerat sitt bästföredatum, men fortsätter att leva vidare som ett slags kulturellt bottenslam.
Torsten Rönnerstrand
-
När kunskap blev suspekt
Oavsett vem man frågar är de flesta överens om att den svenska skolan har problem. Visst, den senaste Pisamätningen visade att elevernas resultat inte längre sjunker som en sten, men vi är långt ifrån att vara den ledande kunskapsnation som våra politiker ofta talar om.
Isak Skogstad
-
Kryssning genom erotikens arkipelag
Det är lätt att begripa varför moraliska entreprenörer, till exempel enade kring att utplåna fenomen som homosexualitet, pornografi eller sexkommers, ignorerar vetenskaplig forskning. De är inte betjänta av gedigen sexologisk kunskap. Eller logiska resonemang.
Petra Östergren
-
PJ Anders Linder
Lära sig eller tycka till?
Steget kan tyckas långt från cigarrettdimma över franska cafébord till varmluftsmoln i svenska klassrum, men faktum är att gårdagens galliska filosofi numera ekar i folkhemmets skolor.
-
I avkrokarnas politiska geografi
Den svenska upplysningen trivdes i landets periferier snarare än i dess mittpunkt. Därför har den utmönstrats av senare tiders auktoriteter.
Anders Björnsson
-
Den lilla världen
Under 1900-talet nådde fysiken en hegemoni som den ledande och samtidigt den mest grundläggande empiriska disciplinen så till den grad att denna period går till vetenskapshistorien som fysikens århundrade.
Bengt E Y Svensson
-
Mitt i naturen
Upplysningstiden – i grova drag 1700-talet, med en kulmen under dess andra hälft – gäller för en förnuftets triumf över olika mytiska och magiska föreställningar.
Bengt E Y Svensson
-
Här och nu
Någon gång i 1000-talets eller 1100-talets Europa inleddes en utveckling som med tiden skulle få djupgående effekter på européernas mentalitet: tidens mekanisering.
Göran Frankl
-
Revolutionära och reaktionära filosofer
Svante Nordins Filosoferna är en enastående lärdomsbedrift, som ingen annan i Sverige hade kunnat skriva. Men Nordin borde ha koncentrerat sig på de filosofer han är mest intresserad av.
Tobias Dahlkvist
-
Läs en gång till
I sin bok om Gunnar Ekelöf jämför Olof Lagercrantz honom med den jämnårige diktarkollegan Artur Lundkvist. Lundkvist reste mycket men återvände inte till samma platser. Han läste aldrig samma bok två gånger, medan Ekelöf ständigt återvände till vissa böcker.
David Andersson
-
Läs en gång till
I sin bok om Gunnar Ekelöf jämför Olof Lagercrantz honom med den jämnårige diktarkollegan Artur Lundkvist. Lundkvist reste mycket men återvände inte till samma platser. Han läste aldrig samma bok två gånger, medan Ekelöf ständigt återvände till vissa böcker.
David Andersson
-
Sanningen är genial, galen och eldfängd
Strax innan den ojämförlige författaren, litteraturvetaren och debattören Göran Hägg hastigt gick bort ifjol hann han lämna in manuset till vad som alltså skulle komma att bli hans sista bok: en biografi över August Strindberg med den lika Häggska som Strindbergska titeln Sanningen är alltid oförskämd. En biografi över August Strindberg.
Martin Lagerholm
-
Från Sartre till Beyoncé
När bilden blir viktigare än ordet förändras de intellektuellas uppgift. Men på nätet erbjuds plats och inflytande för goda tankar och oberoende skribenter.
-
Världen är ur led
Metaforer är bärare av kunskap, men de är också redskap för manipulation. Ett drama av Euripides visar deras dolda inflytande på vårt tänkande.
-
Världen är ur led
Metaforer är bärare av kunskap, men de är också redskap för manipulation. Ett drama av Euripides visar deras dolda inflytande på vårt tänkande.
Johan Tralau
-
Hem till byn
När man befattar sig med tyskt kultur- och tankeliv stöter man allt emellanåt på olika tyska ”urord”, ett slags nationellt laddade ord kopplade till föreställningar om specifika värden.
Martin Lagerholm
-
Dygder i samklang
Bronislaw Malinowski hade ett ideal. Den polsk-brittiske antropologen tänkte först samla iakttagelser på fältet och därefter redogöra för dem objektivt och förutsättningslöst. Men det slutade med att han blev sittande i förtvivlan med en ohanterlig hög av fakta.
Joel Halldorf
-
”En förolämpning”
Fredrik Johanssons hetsiga uppgörelse med min politiska idéhistoria ”Från Platon till kriget mot terrorismen” (Axess 4/16) förtjänar inte ett svar i samma tonläge utan enbart några korta, sakliga kommentarer.
Sven-Eric Liedman
-
Kan själv
I slutet av boken Gud till behag – en krönika över en familjs öden under 1900-talet av den franske författaren Jean d’Ormesson – finns en lista på personer, valda till synes litet på måfå ur världshistorien, där vissa beskrivs som vänner och andra som fiender till familjen.
Emil Uddhammar
-
Om vägen till en sund själ i en sund kropp
Den friske har tusen önskningar, den sjuke blott en. Det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk. Sådana talesätt visar hur det friska tillståndet betraktas som mer eftersträvansvärt än sjukdomen.
Patrik Strömer
-
Sårade divor – om kvinnors egenmakt och vanmakt
I Sverige lobotomerades över 4 500 personer, från 1940-talet och framåt. Redan från början stod det klart att dödligheten efter operationen var hög. Enstaka år så hög som 17 procent.
Annika Borg
-
Vem vet mest?
Säg ordet lärling och lärlingsutbildning, och genast dyker inlägg i allianspartiernas skol- och utbildningspolitik upp för vår inre blick. ”Många praktiska yrken lär man sig bäst på en arbetsplats, som lärling, istället för i skolbänken”, kan man till exempel läsa på Folkpartiets hemsida.
Martin Lagerholm
-
Våga väcka anstöt
Det har alltid varit konstens roll att provocera och väcka anstöt. Hur ska vi kunna föra en debatt om etik och människovärde om kulturen skrubbas ren från allt anstötligt?
Josefin de Gregorio
-
Dags att börja om
Kulturen betraktas som något uppbyggligt och autonomt. Men dess karaktär är inte enbart positiv.
Thomas Steinfeld
-
Ta strid för verkligheten
Om inget kan sägas om det sanna, goda och rimliga i världen kan inget heller sägas om det falska, skadliga och orimliga. När förnuftet och individen dekonstrueras återstår oss inte mycket.
Lena Andersson
-
Björn Östbring
De liberala premisserna
Det sägs numera ofta att vi lever på 1930-talet på nytt: de politiska omständigheterna ställer ofrånkomliga krav på oss att ta ställning.
-
Välstånd för vissa
Kapitalismen som ekonomiskt system och samhällssystem har varit hatad, oälskad eller omstridd sedan sin födelse vid den nya tidens början i renässansens Norditalien och England.
Nils Lundgren
-
För stor för att gömmas undan
Karl Ragnar Gierow blev känd för allmänheten när han var Svenska Akademiens ständige sekreterare. Som författare har han dock orättvist hamnat i skymundan.
Olle Abrahamsson
-
Slutet på Heideggeriet
Martin Heidegger har efter sin död 1976 givit ut skrifter i betydligt snabbare takt än han gjorde under livstiden. Utgåvan av hans samlade verk, Gesamtausgabe, har nu nått band 97 (Anmerkungen I-V. Schwarze Hefte 1942-48, Vittoria Klostermann).
Svante Nordin
-
Formelspråk
Idag är engelskan det helt dominerande vetenskapliga språket. Praktiskt taget allt som skrivs för en bredare krets av forskare skrivs på engelska. Framförallt gäller detta inom naturvetenskap, medicin och teknik. Med något enstaka undantag skrivs till exempel alla doktorsavhandlingar i Sverige inom dessa områden nu på engelska.
Bengt E Y Svensson
-
När de borgerliga blev marxister
Sveriges välståndsökning vilade på borgerliga dygder som samhällsansvar och lokalt engagemang. Men dagens borgerlighet har accepterat marxismens klassanalys.
Lars Anders Johansson
-
Vår nya folkrörelse
Under de senaste decennierna har antalet litterära sällskap vuxit explosionsartat.
Bo G Hall
-
När vi blev liberala
Vi borde inte tillmäta ideologiska etiketter ett större intresse än ideologiernas innehåll. Men väldigt ofta tycks vi ändå göra det. Den senaste debatten om vem som har rätt att kalla sig för liberal var när Göteborgs-Posten meddelade att man som ny politisk chefredaktör anställt Alice Teodorescu.
Stefan Olsson
