Idéhistoria
-
Mannen som räddade Svenska Akademien
Bernard von Beskow är i stort sett bortglömd idag, men i en ny biografi lyfter Per Wästberg fram Beskows liv och gärning – som bland annat innefattade att väcka liv i Svenska Akademiens falnande flamma.
Nils Johan Tjärnlund
-
Därför föraktar vi vår historia
Att lära oss av vårt förflutna är inte längre en självklarhet – idag ska historien fördömas. Som konsekvens förlorar vi både vår framtidstro och förmågan att tänka långsiktigt.
Kim Salomon
-
Mest jämlika var stadsstaterna
Bitvis omständlig men revisionistisk i bästa mening – Fredrik Sixtensson har läst en intressant bok om den grekiska stadsstatens historia.
Fredrik Sixtensson
-
Allt är vatten
Filosofins skapelseberättelse utgår från Miletos, en förgången stad på Turkiets västkust.
Roland Poirier Martinsson
-
De intellektuellas opium
Under lång tid uppfattades liberalen Raymond Aron som en intellektuell av lägre rang än marxisten Sartre. Aron, som nu utgivits på svenska, fick dock sin upprättelse.
Svante Nordin
-
Filosofi för en kejsare
Kejsaren Marcus Aurelius strävade efter att följa stoicismens principer i sin maktutövning.
Jerker Blomqvist
-
Den förste socialliberalen
Adam Smith reduceras ofta till ensidig marknadsdyrkare. Han var i själva verket en djupt medkännande och samhällsengagerad humanist.
Mauricio Rojas
-
Lindroth var inte inskränkt
Att Michel Foucault inte fick doktorera i Uppsala har ofta setts som ett exempel på svensk provinsialism. Det är en felsyn, menar David Brolin.
David Brolin
-
Glädjen i detaljerna
Thorkild Hansens dokumentärroman Det lyckliga Arabien har kommit i nyutgåva. Boken fick mig att fundera över vad kunskap är, skriver Björn Linnell.
Björn Linnell
-
Kärleken är sig lik
Är kärleken en ny företeelse eller har den följt människan genom historien? Frågan aktualiseras i nya böcker, skriver Torsten Rönnerstrand.
Torsten Rönnerstrand
-
Hjulet på nytt
Kulturen låter sig inte vägas eller mätas. Därför bör den heller inte utsättas för sträng inordning.
Martina Björk
-
Min sanning
I introduktionen till sitt banbrytande arbete Aritmetikens grundvalar (1884) invänder den tyske filosofen och logikern Gottlob Frege mot en historisk och psykologisk förståelse av matematikens innehåll. Historia och psykologi kan, menar han, måhända beskriva den allmänna bakgrunden för tillkomsten av matematiska påståenden, men de kan inte säga någonting om matematikens tankeinnehåll eller giltighet.
Henrik Lundberg
-
En dröm om rättvisa
John Rawls En teori om rättvisa är ständigt aktuell. Rawls kan beskrivas som en medlare mellan filosofin och den praktiska politiken, menar Eric M Runesson.
Eric M Runesson
-
Utanför åsiktskorridoren
Tage Lindbom, en av efterkrigstidens få svenska konservativa intellektuella, skildras i en ny biografi, skriver Martin Wettmark.
Martin Wettmark
-
Världen måste romatiseras!
På sidan 30 får jag något slags svar på min spontana fråga – ”Vadå, ytterligare en?” – som jag ställt mig redan innan jag ens hade öppnat den tyske litteraturvetaren Stefan Matuscheks nya bok Der gedichtete Himmel. Eine Geschichte der Romantik.
Martin Lagerholm
-
En undergångsdömd strid
68-revolten skakade om den nordiska filosofin. Det beskrivs i en ny, omfattande studie.
Svante Nordin
-
Ej en annan mans träl
Frihet är ett centralt politiskt begrepp. Det återfinns i regeringsformen, som bland annat ska trygga yttrandefriheten, mötesfriheten och religionsfriheten i landet. Frihetsbegreppet används också när vi talar om exempelvis en fri marknad, fri alkoholförsäljning eller fri invandring. Under kalla kriget stod den fria världen mot kommunistiskt förtryck. Frihet är grundläggande för den politiska verkligheten.
Jesper Ahlin Marceta
-
Bergbetagen
Att ta sig till toppen av ett berg utan något annat mål än att sedan ta sig ner är något av det mänskligaste man kan tänka sig.
Daniel Bergström
-
Torftigt om framtiden
Hur man i det förflutna har sett på framtiden är ett spännande ämne.
Henrik Höjer
-
Den farliga glömskan
I det sammelsurium som utgör den samtida debatten är det svårt att urskilja de långa linjerna. Men liksom alla generationer känner vi oss som del av en brytningstid, till och med en särskilt viktig sådan.
Karin Olsson
-
Glappet mellan ord och verklighet
Spörsmålet om förhållandet mellan text och verklighet har sysselsatt diktare, läsare, filosofer och kognitionsforskare sedan urminnes tider.
Martin Lagerholm
-
Från bygderomantik till globalisering
Svårigheten med att skriva Sveriges moderna idéhistoria är inte att idéer saknats i vårt land utan att de varit alltför många, de flesta kortlivade och bortglömda lika snabbt som gårdagens modefluga.
Lars Lönnroth
-
Andlighet anmodas
Om vi menar allvar med viljan att förnya och fördjupa kulturen måste vi se till dess själva syfte. Det är dags att värna människans inre liv.
Johan Sundeen
-
PJ Anders Linder
När man måste segla mot vinden
Det går inte att känna annat än beundran för beläsenheten och överblicken som kommer till uttryck i Svante Nordins Tanke och dröm (Timbro, 2021), som skildrar svensk idéhistoria från 1900 till idag. Framställningen börjar i förra sekelskiftets guldålder och avslutas i postmodernism, mångkultur och globalisering. Under resan har Nordin tagit upp allt från värdenihilism och idylldiktning till…
-
-
Verkan utan orsak
Vad menas med orsaker? Och vilka slags samband finns mellan orsak och verkan? Vårt sätt att förstå kausala samband påverkar hela vår världsbild. Men våra standardteorier om kausalitet, med rötterna i upplysningstiden, har sina uppenbara brister. Inom många forskningsfält betraktas de etablerade teorierna om kausalitet numera som så undermåliga att man i praktiken har slutat…
Ulf Jonsson
-
Förnuft och känsla
För en analytiskt lagd person, skriver den amerikanske 1800-talsförfattaren Edgar Allan Poe, innebär problemlösning inte sällan en njutning jämförbar med den som en fysiskt stark person finner i kroppslig rörelse. Den analytiskt begåvade ägnar sig gärna åt gåtor och tankenötter, och i lösningen av dessa ”uppvisar han ett skarpsinne som tycks övernaturligt för människor med…
Helena Granström
-
Susanna Birgersson
Grön gemenskap
Vi ska rensa ogräs, vi ska rensa ogräs, jublar treåringen, beordrar fram sina små trädgårdsvantar och hämtar något lämpligt verktyg från papplådan där vi förvarar sekatörer, småspadar och andra tillhyggen att använda mot sega maskrosrötter.
-
Susanna Birgersson
Lev livet bit för bit
Det mest kända av alla kända Kierkegaardcitat måste vara detta, hämtat från en av hans tusentals dagbokssidor: ”Livet forstås baglæns, men må leves forlæns.”
-
Stoicismens aktualitet
Marcus Aurelius har kommit i nyöversättning på svenska. Det är ännu ett tecken på stoicismens nya relevans.
Erik Cardelús
-
Spöklika effekter på avstånd
Den klassiska fysiken säger att påverkan inte kan ske på distans utan måste ske lokalt. När jag slås av värmen från solen när jag kliver utanför min dörr sker detta inte omedelbart utan först efter att solens infraröda strålning har färdats i ungefär åtta minuter för att möta min hud. Solen upplevs visserligen värma på…
Thomas Wedérus
-
Dystopier och utopier
Temat för Axess (nr 1/2021) är ”En annan värld”, och utgångspunkten är att utopier är värdefulla då de kan stimulera fantasin och uppmuntra till nya politiska alternativ. Samtidigt tycks premissen vara att utopier inte är ämnade att förverkligas, och det kan det finnas flera relevanta orsaker till.
Henrik Brissman
-
Konservatism i tiden
Intresset för konservatism växer i vårt land. En ny svensk bok kommer att höja debatten om betydelsen av konservativa idéer.
Emil Uddhammar
-
Satt på undantag
En ny avhandling hävdar att ifrågasättandet av humaniora inleddes med framväxten av välfärdssamhället. Humaniora var oförenlig med dess planeringsrationalism och försattes i ett slags permanent utanförskap.
Anna Victoria Hallberg
-
Distanserat om drottningar
Karin Tegenborg Falkdalen har de senaste åren väckt uppmärksamhet med sina populärvetenskapliga böcker om ledande kvinnor från Vasatiden, först med boken Vasadöttrarna om Gustav Vasas ofta bortglömda döttrar och därefter om två av hans fruar, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) och Katarina Stenbock.
Erik Petersson
-
Professor Gustafssons dilemma
Mariusz Kalinowski har länge uppmärksammat August Strindbergs starka beroende av Nikolaj Tjernysjevskijs roman Vad bör göras? men haft svårt att intressera de svenska Strindbergsforskarna. Om orsakerna spekulerar han i en artikel som rymmer en suggestiv läsning av Lars Gustafssons roman Tennisspelarna.
Mariusz Kalinowski
-
Hegels långa väg
Friedrich Hegel skulle i år ha fyllt 250. Han har haft ett enastående inflytande i idéhistorien, men konjunkturerna för honom i Sverige har skiftat.
Carl-Göran Heidegren
-
Andens drivmedel
En riktig vivör var han, Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770–1831). En förnuftets och den fria tankens förkämpe som med ett glas Gewürztraminer höjt till franska revolutionens lov i ena handen, och ett utkast till en modern tysk författning i den andra, revolutionerade logiken och statsläran med sitt skarpsinne.
Cecilia Nikpay
-
Till Inge Jonssons minne
Idéhistorikern och litteraturprofessorn Inge Jonsson gick bort den 31 januari i år. Hans akademiska stordåd har omvittnats i en rad minnesrunor. Men han var också – inte lika vanligt bland högpresterande akademiker – en lågmäld, godhjärtad och blygsam människa.
Nathan Shachar
-
Wägner var före sin tid
Det är en lockande titel Ulrika Knutson har valt för sin biografi: Den besvärliga Elin Wägner. På vad sätt var Wägner (1882–1949) besvärlig? Läsaren blir nyfiken, börjar ivrigt läsa och inser att det besvärliga med henne tycks vara ett slags motsägelsefullhet.
Lena Kåreland
-
Rationalitetens rötter i religion
Liberalismen genomgår just nu sin kanske största kristid någonsin. Naturligtvis har den varit utmanad och hotad, hatad och föraktad, från både höger och vänster, även tidigare i historien.
Torbjörn Elensky
-
Allt förklarade allting
Med humoralpatologin slutade läkare att tro på det övernaturliga och började leta efter naturliga orsaker. Men framsteget stelnade till dogm där allt skulle pressas in i förklaringsmodellen.
Johan Frostegård
-
Ropen från stammen
I en ny bok hyllar Mario Vargas Llosa sju liberaler som har inspirerat honom.
David Andersson
-
Bengt Ohlsson
Platon inget att ha
Skolverket backade till sist. Antiken kommer att finnas kvar i grundskolans historieundervisning. Allt borde vara frid och fröjd. Men det finns något med förslaget som dröjer sig kvar. Eller snarare: något med den upprördhet som förslaget väckte.
-
Återupprättad drottning
Claes Rainer inleder sin bok Lovisa Ulrika – Konst och kuppförsök med orden: ”Det här är historien om den preussiska prinsessan Lovisa Ulrika som drog fram som en virvelvind i frihetstidens Sverige.” Och visst är det en virvelvind som vi får följa i 330 sidor, från barnaår i Preussen till åldrande och död som änkedrottning…
Catta Neuding
-
Projekten som formade Sverige
Vårt sätt att tänka analytiskt kring tidsförlopp, särskilt sådana som omfattar långa perspektiv, baseras nästan alltid på en strävan efter att identifiera brytpunkter för att kunna urskilja viktiga förändringar som inträffat. Särskilt i vetenskapliga sammanhang är någon form av periodisering pedagogiskt nödvändig för att få överblick och struktur.
Tommy Möller
-
Att visa sitt rätta jag
Carl-Göran Heidegren är professor i sociologi vid Lunds universitet men hade lika gärna kunnat befinna sig på en filosofisk fakultet – han har återkommande skrivit om både enskilda filosofers tankegods och närmat sig filosofins klassiska problem och interna motsättningar.
Anna Victoria Hallberg
-
En lång historia
Liberalismens rötter sträcker sig längre tillbaka än liberalismen själv. Föregångare till liberalismen fanns redan innan begreppet hade formats.
Svante Nordin
