Idéhistoria
-
Mannen som räddade Svenska Akademien
Bernard von Beskow är i stort sett bortglömd idag, men i en ny biografi lyfter Per Wästberg fram Beskows liv och gärning – som bland annat innefattade att väcka liv i Svenska Akademiens falnande flamma.
Nils Johan Tjärnlund
-
Därför föraktar vi vår historia
Att lära oss av vårt förflutna är inte längre en självklarhet – idag ska historien fördömas. Som konsekvens förlorar vi både vår framtidstro och förmågan att tänka långsiktigt.
Kim Salomon
-
Mest jämlika var stadsstaterna
Bitvis omständlig men revisionistisk i bästa mening – Fredrik Sixtensson har läst en intressant bok om den grekiska stadsstatens historia.
Fredrik Sixtensson
-
Allt är vatten
Filosofins skapelseberättelse utgår från Miletos, en förgången stad på Turkiets västkust.
Roland Poirier Martinsson
-
De intellektuellas opium
Under lång tid uppfattades liberalen Raymond Aron som en intellektuell av lägre rang än marxisten Sartre. Aron, som nu utgivits på svenska, fick dock sin upprättelse.
Svante Nordin
-
Filosofi för en kejsare
Kejsaren Marcus Aurelius strävade efter att följa stoicismens principer i sin maktutövning.
Jerker Blomqvist
-
Den förste socialliberalen
Adam Smith reduceras ofta till ensidig marknadsdyrkare. Han var i själva verket en djupt medkännande och samhällsengagerad humanist.
Mauricio Rojas
-
Lindroth var inte inskränkt
Att Michel Foucault inte fick doktorera i Uppsala har ofta setts som ett exempel på svensk provinsialism. Det är en felsyn, menar David Brolin.
David Brolin
-
Glädjen i detaljerna
Thorkild Hansens dokumentärroman Det lyckliga Arabien har kommit i nyutgåva. Boken fick mig att fundera över vad kunskap är, skriver Björn Linnell.
Björn Linnell
-
Kärleken är sig lik
Är kärleken en ny företeelse eller har den följt människan genom historien? Frågan aktualiseras i nya böcker, skriver Torsten Rönnerstrand.
Torsten Rönnerstrand
-
Hjulet på nytt
Kulturen låter sig inte vägas eller mätas. Därför bör den heller inte utsättas för sträng inordning.
Martina Björk
-
Min sanning
I introduktionen till sitt banbrytande arbete Aritmetikens grundvalar (1884) invänder den tyske filosofen och logikern Gottlob Frege mot en historisk och psykologisk förståelse av matematikens innehåll. Historia och psykologi kan, menar han, måhända beskriva den allmänna bakgrunden för tillkomsten av matematiska påståenden, men de kan inte säga någonting om matematikens tankeinnehåll eller giltighet.
Henrik Lundberg
