Klassiker
-
Casanova – mer än sitt rykte
Venetianen Casanova är vida känd som vivör, charlatan och förförare – ett rykte som levt vidare i över 200 år. I Lothar Müllers nya biografi tecknas ett porträtt av en annan Casanova – som diplomat och skarptänkt intellektuell.
Martin Lagerholm
-
Var Satan frestare eller revolutionär?
John Miltons ”Paradise Lost” har lästs som både trosbekännelsedikt och revolutionär kamptext. En ny bok spårar hur eposet har påverkat århundraden av idédebatt – och varför verket fortfarande är högst angeläget i vår tid.
Lars Åke Augustsson
-
Psykoanalysen lever – men borde den det?
I sin bok ”Borderline” återvänder psykologen Alexander Kriss till psykoanalysen som behandlingsform för en komplex diagnos. Med historiska tillbakablickar och fallbeskrivningar vill han visa att Freuds idéer ännu har något att erbjuda.
Erik W Larsson
-
Bellman, Lagerlöf och Piraten räds inte det olämpliga
Carl Michael Bellman, Selma Lagerlöf och Fritiof Nilsson Piratens författarskap hör till skilda tidsåldrar och genrer, men de har någonting gemensamt – alla tre innehåller rejäl manlig fylla.
Carina Burman
-
Almqvist, Bellman och Hamilton bjuder på kärlek, komplotter och troll
Ett allkonstverk med kärleksintriger och konspirationer av Almqvist, en fest i vinguden Bacchus tempel av Bellman och anfadern Hamiltons lekfulla trollverser livar upp en svensk litteraturkanon.
Lars Lönnroth
-
En feministisk klassiker
När kollektivverket ”Novas cartas portuguesas” utkom i Portugal 1972 blev den en skandal. Upplagan beslagtogs och författarna förhördes av säkerhetspolisen. Nu är det en feministisk kultklassiker.
Maxim Grigoriev
-
Brittiska intriger
George Eliots ”Middlemarch” har blivit en klassiker genom sin skildring av livets komplexitet, av hur svårt det är att leva upp till sina ideal, skriver Josefin de Gregorio.
Josefin de Gregorio
-
Byrålådor med gammalt krafs
Hjalmar Söderberg är idag en författare vars verk läses som levande klassiker. I sin samtid sågades han vid fotknölarna.
David Andersson
-
Slutet på historien
Den tredje mannen, som i år fyller 75, räknas till filmklassikerna. Om Graham Greene fått bestämma slutet hade filmen blivit sämre, menar Per Lindbladh.
Per Lindbladh
-
Erik Thyselius
Kulturskymning: Därför har Skurups kommun fel om Nils Holgersson
I stället för att distansera sig från Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgersson borde Skurups kommun omfamna en av Sveriges finaste och internationellt mest kända litteraturskatter.
-
Catta Neuding
Den strindbergska stegen
En solig sommarkväll på ännu regnvåta trottoarer promenerar vi genom Stockholm. Börjar vid Kungliga Biblioteket i Humlegården, via den byggarbetsplats som kallas Stureplan, Nybroviken med sina sekelskiftesfartyg och huset som hotades med rivning för att bli en gyllene kub och Nobelmuseum.
-
Bildningsresan
Kanoniserade verk ger förståelse för ens eget kulturella sammanhang. Man känner de historiska avlagringarna i senare tiders kultur och kan spåra influenser och referenser bakåt.
Lars Anders Johansson
-
Romantikens mest romantiska
Med sitt uppbrott från klassicistisk regelestetik och efterhärmning av antika förebilder är romantiken inom konsten och litteraturen nära förbunden med framväxten av ett borgerligt samhälle och med den enskildes bemyndigande till att bli fri medborgare.
Tommy Olofsson
-
Catta Neuding
Homeros i hängmattan?
Bör man lyssna på historien om slaget vid Troja eller Odysseus irrfärder medan man vilar i hängmattan?
-
Övergivenhetens villkor
Anders Paulruds romaner har i allmänhet en självbiografisk bakgrund. Hans miljö är Karlskrona och Saltö.
Per Wästberg
-
När Storbritannien stannade
Nobelpristagaren John Galsworthy är mest känd för Forsytesagan, som blev en framgångsrik tv-serie. Hans författarskap är dock betydligt större än så.
Margareta Melén
-
Överflödets bryderi
En del blir intresserade av litteraturhistoria redan i tonåren och börjar bygga ett eget bibliotek av klassiker. Man skaffar sig till exempel Anna Karenina, Idioten, Processen och Huset Buddenbrook, böcker man gärna återvänder till. Så småningom kommer det nya, hyllade översättningar av dessa verk. Det finns skäl att tro att de är snäppet bättre än föregångarna. Ändå tvekar…
David Andersson
-
Snobbarnas skildrare
William Thackeray populariserade i mitten av 1800-talet begreppet ”snobb”. Hans beskrivning av typen är fortfarande läsvärd.
Margareta Melén
-
100 år av eleganta mord
I år är det 100 år sedan Agatha Christie (1890–1976) romandebuterade med mordgåtan En dos styrknin (The Mysterious Affair at Styles), och detektiven Hercule Poirot löste sitt första fall.
Katarina O’Nils Franke
-
Ett angrepp på Diligensen
Fettpärlan är en av Maupassants främsta noveller. Uppfattningen att den skulle ha inspirerat filmen Diligensen är dock en myt.
David Andersson
-
Titelpersonens betydelse
En del klassiska romaner har abstrakta namn som Krig och fred, Brott och straff, Och solen har sin gång och Strändernas svall. Andra har fått namn efter sin huvudperson, som Oliver Twist och Anna Karenina.
David Andersson
-
I germanernas fotspår
Lars Lönnroth, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, är mycket väl lämpad att ge sig på strövtåg längs det germanska spåret. Han har forskat om denna tradition i decennier och skrev artiklar och skrifter om de isländska sagorna redan på 1960-talet.
Henrik Höjer
-
David Andersson
Läsarens egna bilder
Nyligen hade filmen Den allvarsamma leken premiär. Jag tror inte att jag kommer att se den. I allmänhet blir man besviken om man ser en filmatisering av en bok man tycker mycket om. Och Hjalmar Söderberg är en av mina favoritförfattare, vars böcker jag ständigt återkommer till.
-
Farligt på bio
Samtalen mellan regissörerna Alfred Hitchcock och François Truffaut förändrade filmhistorien. Nu har det gjorts en dokumentär om mötet.
David Andersson
-
Thomas Engström
Underkasta dig de gamla mästarna
På löprundan provlyssnar jag på Iron Maidens nya skiva och börjar skratta så kolossalt att jag tvingas göra paus.
-
En hyllning till boken
I år är det 100 år sedan första volymen av Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt kom ut. Prousts stora insats var att han gjorde läsaren till en medskapare.
Kristoffer Leandoer
-
Dante’s Evocative Night Vision
It was only in the 1700s that Dante became permanently established among the classics. Through the modernist interpretations of The Divine Comedy, his works spoke directly to the 20th century man.
Anders Cullhed
-
Tiden hann ifatt Söderberg
Idag är Hjalmar Söderberg en av våra mest lästa författare. Men hans författarskap mötte stor kritik under hela 1900-talet. David Andersson har läst de första delarna i den vetenskapliga utgåva av hans verk som är under utgivning.
David Andersson
-
Johan Lundberg
Vikten av att hålla odödliga verk levande
I Dantes fall kan man anta att den beundran och det intresse som han fortsätter att väcka har att göra med hur han lyckas åskådliggöra essensen i den rika humanistiska kulturtraditionen som löper från antiken och fram till idag.
-
Fåfängans författare
Romanförfattaren William Thackeray, som 2011 skulle ha fyllt 200 år, ansågs vara Charles Dickens jämlike. Medan Dickens skildrade storstadens slum beskrev Thackeray statusjakt och hyckleri i konsumtionssamhället, ett ämne som inte är mindre aktuellt idag.
Sven-Johan Spånberg
