Musik

  • Intervju, Litteratur

    Att vara troende var som att ha en pinsam sjukdom

    Ylva Eggehorn är aktuell med en självbiografisk roman som utspelar sig på 1970-talet – en tid då det var stigmatiserat att vara kristen.

    Sofia Lilly Jönsson

  • Internationell fackbok, Recension

    Porträttsamling av rockhjältar

    Komplicerade individer träder fram med skärpa ur en romantiserad rockmytologi.

    Lars Åberg

  • Kultur, Värt att minnas

    Musikern Tom Lehrer – grym, rolig och ofin i kanten

    Tom Lehrer (1928-2025) var en genial ordkonstnär som aldrig slog igenom i Sverige. Carina Burman skriver om en musiker som förtjänar mer uppmärksamhet.

    Carina Burman

  • Krönika

    Bengt Ohlsson

    Äntligen har jag upptäckt Taylor Swift

    Medelålders män gillar att strö slagkraftiga rader kring sig – men de verkar ännu inte ha upptäckt den citatmaskin som är Taylor Swift.

Mest lästa

  • Att vara troende var som att ha en pinsam sjukdom

    Sofia Lilly Jönsson

  • Porträttsamling av rockhjältar

    Lars Åberg

  • Musikern Tom Lehrer – grym, rolig och ofin i kanten

    Carina Burman

  • Bengt Ohlsson

    Äntligen har jag upptäckt Taylor Swift

  • Mozart och marknaden

    Cecilia Nikpay

Håll dig uppdaterad med Axess

– Essäer, kultur och samhällsanalys varje vecka.

  • Recension

    Hur musiken lät förr

    Hur lät den första flöjten? Hur har musiken påverkat vår värld, och vi musiken? Arkeologen Graeme Lawson gräver efter människans musikaliska lämningar i ”Sound tracks. Uncovering our musical past”.

    Patrik Strömer

  • Krönika

    Bengt Ohlsson

    Femtio nyanser av svinerier

    Den senaste tiden har jag lyssnat mig halvt fördärvad på de engels­ka 1970-talsgiganterna Led Zeppelin – musik från en era när rockmusiken sprängde alla hedonistiska ramar.

  • Internationell fackbok, Recension

    Mjuk makthavare

    Inget som Taylor Swift har någonsin inträffat förr. Karin Henriksson recenserar Rob Sheffields bok om den amerikanska popstjärnan och hennes makt.

    Karin Henriksson

  • En soldat vid skyttegravarna som håller upp en lykta och en liten gran.
    Samhälle, Utrikes

    Stilla natt i skyttegravarna

    Julnatten 1914 tystnade vapnen och ersattes av en sång som både vän och fiende sjöng gemensamt. Psalmen Stilla natt har fortfarande förmågan att beröra oss, skriver Susanne Wigorts Yngvesson.

    Susanne Wigorts Yngvesson

  • Internationell fackbok, Recension

    Ljud och minne

    Musiken har en speciell förmåga att bära vittnesmål om det förflutna. Simone Westblom recenserar Jeremy Eichlers ”Time’s Echo”.

    Simone Westblom

  • Krönika

    Catta Neuding

    En oväntad insikt

    En oväntad, men märkligt nog välkommen, tanke slår mig en tidig morgon på Sergels torg i Stockholm: ”Männi­skan kan, och bör, inte räkna med att få leva tills hon blir gammal.”

  • Kultur

    Den tjeckiska guldåldern

    200-årsminnet av tonsättaren Bedřich Smetanas födelse firas i år stort i hans hemland.

    Henry Larsson

  • Samhälle

    Ingen klagar i Kalmar

    Ideligen förs anklagelsen fram att Sverige är ointresserat av kultur. Kalmar är en motbild till klagovisorna, skriver Per Dahl.

    Per Dahl

  • Krönika

    Bengt Ohlsson

    Ner i källaren

    Vi har nog alla varit på resa och hamnat i samspråk med någon lokalbefolkning som velat introducera oss för en artist som är omåttligt populär, ja som fångar landets ”själ” och vars alster nynnas från norr till söder.

  • Kultur

    En dialog mellan älskande

    Den nyligen avlidna Jane Birkin fick stor uppmärksamhet för låten ”Je t’aime… moi non plus” men gjorde också många filmroller, konstaterar Jennifer Paterson.

    Jennifer Paterson

  • Krönika

    Bengt Ohlsson

    Författarens fallgropar

    I svt:s kulturprogram visades nyligen en dokumentär om Ola Magnell med undertiteln ”Den motvillige rockpoeten”. Redan där flyter jag ut i fnissiga fantasier om hur vi skulle förhålla oss till undertiteln ”Den villige rockpoeten”. Om såna görs det inga dokumentärer. Man kanske inte ens får tituleras rockpoet, om man är villig menar jag. För att…

  • Krönika

    Susanna Birgersson

    Kulturbärarna

    Jag råkar ha oproportionerligt många professionella musiker i min närhet: vänner, syskon, svågrar och svägerskor, och vänner till dessa vänner, syskon, svågrar och svägerskor.

  • Kultur

    En bärare av traditionen

    Utan Sven-Bertil Taubes insatser skulle förmodligen inte fadern Everts visor varit lika populära idag, menar Lars Anders Johansson.

    Lars Anders Johansson

  • Recension

    Tolkien inspirerade hippies

    Gitarristen och författaren Peter Bryngelsson från Älmeboda i Småland är en ytterst produktiv herre. Han turnerar regelbundet med olika musikföreställningar och han publicerar ständigt nya böcker, till exempel häromåret den fina biografin över den suveräne brittiske bluesgitarristen Peter Green. Hans senaste bok är resultatet av ett omfattande och imponerande forskningsprojekt.

    Erik Hedling

  • Kultur

    Hoffmanns äventyr

    E T A Hoffmann, som dog för 200 år sedan, uppfattades länge som trivial. Men han var en ytterst medveten författare.

    Martin Lagerholm

  • Krönika

    Mats Wiklund

    Gemensamma nämnare

    Kan man para ihop Charles Dickens och Prince?

  • Krönika

    Susanna Birgersson

    Med Bachs passioner i glädje och i sorg

    Jag var 11 år. Det är alltså 30 år sedan. Drygt, om man ska vara ärlig. Åtskilliga lördagar hela vårvintern hade vi i barnkören övat tillsammans med kyrkokören för att på påskafton framföra J S Bachs Johannespassion i sin helhet, med orkester.

  • Kultur

    Symfonier som vapen

    En ny bok skildrar hur Nazityskland använde sig av den klassiska musiken, skriver Camilla Lundberg.

    Camilla Lundberg

  • Recension

    Utsvävande och gränslös

    Richard Wagner är den enskilt mest inflytelserika konstnären någonsin. Hans musikaliska idéer­ sprängde tonalitetens ramar och ledde vidare till modernismen inom musiken. Men han påverkade även måleriet, poesin, litteraturen, teatern och i förlängningen filmen, som ingen annan förr eller senare. Dessutom hade han politiska idéer, som också har väckt genklang, där hans hat mot judar…

    Torbjörn Elensky

  • Kultur

    Krigets skugga

    Under de senaste åren har Mieczysław Weinbergs musik blivit allt mer uppmärksammad. Hans produktion var stor, trots antisemitismen och repressionen i Sovjetunionen.

    Salomon Schulman

  • Recension

    Nödrimmens historia

    Att skriva om nödrimmens historia – vilken makalös idé! De snabbt hopkomna verserna har tröstat sörjande, generat nygifta, smickrat kungar och hyllat jubilarer och nydisputerade sedan lång tid tillbaka.

  • Essä

    Sångens alkemi

    Bob Dylans särprägel och attraktion ligger i hans röst. Det är sångsättet som drar oss in i hans livshållning och poesi.

    Svante Lovén

  • Kultur

    Tradition och innovation

    Den samtida körmusiken visar att kreativitet ofta är förenat med respekt för traditionen.

    Martina Björk

  • Recension

    Behovet av det heliga

    Under loppet av mindre än fyra månader, mellan oktober 2019 och februari 2020, förlorade världen tre intellektuella storheter och oförtröttliga försvarare av den allvarligt syftande, men inte alltid helt lättillgängliga, kulturen: Harold Bloom, Roger Scruton och George Steiner. Med sina välformulerade och tankedigra, men också egenartade, skrifter blev de kända av en publik långt utanför…

    Hans-Roland Johnsson

  • Kultur

    Beethoven visste inte sin ålder

    I år firas Beethovens 250-årsdag. Men det finns många oklarheter kring hans födelse.

    Anders Bergman

  • Kultur

    Balladernas drottning

    Ingen har gjort mer än analfabeten Ingierd Gunnarsdotter för att rädda de medeltida balladerna åt eftervärlden.

    Tommy Olofsson

  • Recension

    Den svenska näktergalen

    Under 1800-talet fanns det två svenska operasångerskor som gjorde internationell karriär. Vart de än kom möttes de av applådåskor, stående ovationer och rop om bisseringar. Den första var Jenny Lind, den andra Christina Nilsson.

    Johan Stenström

  • Krönika

    Susanna Birgersson

    Roll over Beethoven

    I skrivande stund pågår en debatt om något som kallas gangsterrap. Artister från socialt belastade bostadsområden pratsjunger om vardagen i förorten, om våld och kriminalitet, om polisen och om droger. Kvinnosynen som framkommer är inte alltid alltigenom respektfull. Tydligen är detta vad svenska tonåringar av alla kategorier lyssnar på allra mest.

  • Recension

    Den femte evangelisten

    ”Vilken musik skulle du ta med dig till en öde ö?” Den frågan ställs till internationellt etablerade musiker och dirigenter, i kortintervjuer som tv-kanalen Mezzo sänder. Påfallande många, faktiskt de flesta, svarar: ”Bach”.

    Martina Björk

  • Kultur

    Davidsharpan i Norden

    I år är det 200 år sedan Wallins psalmbok utkom. Esaias Tegnér hyllade den, medan andra anklagade den för att vara kättersk.

    Martina Björk

  • Recension

    Kyrkomusik är inte underhållning

    Vad innebär det att fira gudstjänst? Det förklarar Carl Sjögren, tidigare domprost i Skara, i sin nätta bok Kyrkan lovsjunger. En bok om gudstjänstens och musikens teologi.

    Martina Björk

  • Kultur

    Musikalernas mästare

    Regissören Stanley Donen, mest känd för Singin’ in the Rain, avled nyligen.

    Fredrik Gustafsson

  • Recension

    Välförtjänt pris till rocken

    Sara Danius lilla essäbok Om Bob Dylan är framförallt ett försvarstal, avsett att legitimera att Svenska Akademien under hennes tid som ständig sekreterare gav Nobelpriset i litteratur till en sångare, verksam inom vad de flesta skulle karakterisera som en populärmusikalisk genre.

    Erik Hedling

  • Recension

    Från moralpanik till högkultur

    När jazzen först kom till Sverige för nästan hundra år sedan sågs den som en kulturfara och en musik som skulle förleda ungdomen till allehanda otyg – otukt, droger och allmänt moraliskt förfall. Musik förresten, jazzen liknades vid en ”hemsk infektionssjukdom”.

    Carl Rudbeck

  • Kultur

    Från studentliv till söndagsskola

    Betty Ehrenborg-Posse var en pionjär inom söndags-skolan och skrev den svenska versionen av ”Blinka, lilla stjärna”. I år är det 200 år sedan hon föddes.

    Martina Björk

  • Kultur

    Wagnersångerskan från Västra Karup

    Sverige har producerat ett antal berömda operasångare. Birgit Nilsson, som i år skulle ha fyllt 100, överträffar dock alla.

    Johan Stenström

  • Recension

    Driv och instinkt

    Hösten 2013 övertalar Jann Wenner, ägare till och grundare av Rolling Stone Magazine, den initialt mycket tveksamme frilansjournalisten Joe Hagan, känd för långa och grundligt researchade politiker- och kändisporträtt, att skriva Wenners biografi. De båda enas om att inte landa i det sedvanliga inom biografisvängen, den auktoriserade biografin, utan i en så kallad oberoende biografi.

    Kristina Adolfsson

  • Intervju

    Sivan-Divan sjunger ut

    Hovsångerskan Siv Wennberg ser tillbaka på en karriär med tvära kast. Snart kommer filmen som ger den osminkade bilden av hennes liv.

    Nils Johan Tjärnlund

  • Kultur

    Musiken lämnade inte hans berättelser

    Felisberto Hernández, som har fått klassikerstatus i sitt hemland Uruguay, utövade ett avgörande inflytande på latinamerikanska författare som Julio Cortázar och Gabriel García Márquez.

    Henrik Nilsson

  • Kultur

    En nördig vinterresa

    Operasångaren och historikern Ian Bostridges skildring av Schuberts Winterreise är ett ymnighetshorn av brokiga läsefrukter.

    Camilla Lundberg

  • Recension

    Tonsättaren som aldrig fick höra sina symfonier

    Om Sveriges Radio skulle komma på tanken att bygga ett eget konserthus idag, skulle det nog få ett annat namn. Men planeringen av Berwaldhallen, invigd 1979, hade sträckt sig över mer än tio år. Från en tid då Franz Berwald (1796–1868) fick sin sentida upprättelse, hundra år efter sin död.

    Camilla Lundberg

  • Kultur

    Här är gudagott att vara

    Gluntarnas skapare Gunnar Wennerberg fyller 200 år.

    Bo G Hall

  • Kultur

    Aktuella Aniara

    För 60 år sedan tonsattes Harry Martinsons Aniara. I år gestaltas diktverket på film och opera.

    Johan Stenström

  • Recension

    Öar i strömmen

    En het eftermiddag förra året sökte jag mig till skuggan under ett akacieträd på det sömniga Parque Colón i Santo Domingo. Torget var förvillande likt många andra runt om i Latinamerika – skoputsare och glassförsäljare rörde sig mellan bänkarna, ett bröllopspar gled ut från katedralen och några skolbarn lekte nedanför statyn över erövraren. Just här…

    Henrik Nilsson

  • Kultur

    Beethoven passade 68-rörelsen

    Ludwig van Beethoven har inte haft någon högkonjunktur de senaste decennierna. Det skriver Camilla Lundberg, som läst en ny bok om Beethoven och Sverige.

    Camilla Lundberg

  • Recension

    Brott, blindhet och brännvin

    På senare år har begreppet gatulitteratur fått en allt större plats i litteraturforskningen.

    Nils Johan Tjärnlund

  • Samhälle

    Vad Lenin och Lennon lär

    Victoria and Albert Museum i London tar sig an 1960-talet. Eller rättare sagt, det sena, upproriska 1960-talet. ”You Say You Want a Revolution? Records and Rebels 1966-1970” är en uppvisning i tidstypiska kläder, design, skivomslag och musik.

    Mats Wiklund

  • Kultur

    ”Jag påyrkar fem minuters tystnad”

    Människor utan självkritik kan ibland åstadkomma fantastiska saker.

    Dan Korn

  • Recension

    Djungelvrålets estetik

    I sin film Manhattan funderar Woody Allen på vad som kan tänkas göra livet värt att leva. Bland det som kvalar in nämner han Louis Armstrongs solo i Potato Head Blues från 1928. I sin bok The Meaning of Life. A Very Short Introduction kommer den framstående litteraturvetaren Terry Eagleton fram till att meningen med…

    Carl Rudbeck

  • Kultur

    ”Världen är ett vitt bageri”

    Det finns en del intressanta likheter mellan poeterna Tomas Tranströmer och Inger Christensen.

    Katarina O’Nils Franke

  • Recension

    Fångad inom sju sekunder

    Enligt amerikanska musikbranschtidningen Billboard var svensken Max Martin den mest framgångsrika låtskrivaren i USA under 2015.

    Stefan Malmqvist

  • Recension

    Finstämt om den bortglömde Grainger

    Det stora anspråket har länge likställts med skapandet av tids- eller rumsligt omfattande konst. Kanske är detta mest framträdande inom konstmusiken.

    Johanna Bengtsson

  • Essä

    När kvinnor tar sig ton

    Könsstereotyperna i musiken är väl ingrodda. Med hjälp av modernismen och maestron har det musikaliska manssamhället hållit kvinnorna borta från scenen.

    Camilla Lundberg

  • Krönika

    Thomas Engström

    Underkasta dig de gamla mästarna

    På löprundan provlyssnar jag på Iron Maidens nya skiva och börjar skratta så kolossalt att jag tvingas göra paus.

  • Kultur

    Rockens gudmoder

    I år skulle musikern Sister Rosetta Tharpe ha fyllt 100. Hon påverkade Elvis och Chuck Berry, men glömdes sedan bort.

    Ellinor Skagegård

  • Kultur

    Kongenial guide till Mahler

    Idag spelas Gustav Mahlers symfonier oftare än Beethovens. Därför är Carl-Johan Malmbergs bok om kompositören välkommen.

    Camilla Lundberg

  • Kultur

    Sjötermer det sjunger om

    Evert Taubes texter präglas av en remarkabel kunskap om sjömansspråket.

    Staffan Skott

  • Samhälle

    Inspel

    J M W Turners sista tio femton år som konstnär är också hans mest inspirerade.

    Mats Wiklund

  • Kultur

    Karlfeldt får nytt liv

    I år är det 150 år sedan Erik Axel Karlfeldt föddes. Stina Otterberg har därför gett ut en bok om skalden.

    Johan Stenström

  • Kultur

    Bacchi Orden borde få återuppstå

    Bellmans fiktiva sällskap Bacchi Orden gjorde stor succé i samtidens Stockholm. Men de grova skämten blev för mycket för eftervärlden. Nyligen kom dock en avhandling om Bacchi Orden, och Lars Lönnroth hoppas att den återuppstår.

    Lars Lönnroth

  • Kultur

    Inte många svenska genier

    Hur definierar man genialitet inom musiken och finns det några svenska musikgenier? Dessa frågor behandlas i ny bok.

    Camilla Lundberg

  • Recension

    Kungen av kitsch

    ”Han är tyvärr så vacker, besjälad och förtjusande att jag fruktar att hans liv likt en flyktig gudadröm kommer att gå förlorat i denna gemena värld.” Så uttryckte sig Richard Wagner i maj 1864 efter sitt första möte med Bayerns nytillträdde kung, den blott 19-årige Ludwig II.

    Martin Lagerholm

  • Kultur

    Den folklige professorn

    Nyligen avled Jan Ling. Han var den enda svenska musikforskaren som gav genklang i kulturen.

    Camilla Lundberg

  • Recension

    Barnsligt enkelt

    Den som är mottaglig för hans musik ser ingenting konstigt i att nämna Benjamin Britten i samma andetag som Bach och Beethoven. I år skulle han ha fyllt 100 år, och Carl-Göran Ekerwald botaniserar bland biografier och brev.

    Carl-Göran Ekerwald

  • Recension

    Den nya tidens melodi

    I en sovjetisk partiresolution från 1918 kan man läsa att ”musik är den renaste återspeglingen av människans andliga liv och den starkaste kraften för att forma viljan och känslorna hos massorna och en betydande kraft för att reformera mänskligheten”.

    Staffan Börjesson

  • Kultur

    Den nödvändiga essän

    Nyligen utkom Torsten Ekbom med en samling essäer om skilda ämnen.

    David Andersson

  • Recension

    Masskultur och 1900-tal

    Den 1 oktober i fjol dog den brittiske historikern Eric Hobsbawm, 95 år gammal. In i det sista arbetade han. I början av året kom Fractured Times. Han hann skriva förordet, någon text är nyskriven, och de allra flesta tillkomna sedan han fyllde 80. Han var en förebild för alla tillskyndare av arbetslinjen.

  • Kultur

    Den berusande och betungande Wagner

    Denna månad skulle Richard Wagner ha fyllt 200 år. Hans inflytande har varit enormt. Det beror både på hans fantastiska musik och hans förfärliga teorier.

    Camilla Lundberg

  • Recension

    Vi tar väl det gamla vanliga.

    Vad är vatten? Frågan kanske kan tyckas kokett och korkad, men det beror ju, som så mycket annat, på perspektivet: vem det är som undrar och i vilket sammanhang.

    Jan Söderqvist

  • Recension

    När modernismens hegemoni började svikta

    Är musik den svenska kulturens paradgren? ”Det svenska musikundret” är ju en obruten framgångssaga alltsedan ABBA segrade med Waterloo i Eurovisionsschlagern för snart fyrtio år sedan.

    Camilla Lundberg

  • Recension

    Den musikaliske mångsysslaren Henry Cowell

    Skivor med musik av Henry Cowell (1897-1965) har alltid varit svåra att skaffa.

    Staffan Börjesson

  • Recension

    Den genomskinlige Jussi Björling

    Kritisk analys av inspelningar är ännu inte allmänt erkänt som musikvetenskapligt arbete. Det hävdar Stephen Hastings i The Björling Sound.A Recorded Legacy.

    Nils-Göran Olve

  • Kultur

    En uppvisning i egocentrism

    De brittiska tidningarna publicerade häromdagen bilder på Stephen Elop, Nokias vd, som presenterade sitt företags nya smarta mobiltelefon i New York. Nokia hoppas att företagets nya produkter ska blåsa nytt liv i dess affärsframgångar, och jag antar att en stor del av Finland hoppas detsamma.

    Theodore Dalrymple

  • Recension

    Luigi Russolo och bullerkonsten

    En vanlig uppfattning av den italienska futurismen är att den är helt och hållet materialistisk, en uppfattning som Marinetti till stor del måste hållas ansvarig för.

    Staffan Börjesson

  • Recension

    Transatlantiska eleganter

    Problemet med väl underbyggda fackböcker är att de tar död på en och annan god historia. Den som inte vet något annat om Fred Astaires enastående karriär vet åtminstone hur omdömet löd när han provfilmade: ”Can’t act. Slightly bald. Also dances.”

    Johan Hakelius

  • Recension

    Musik som identitetsmarkör

    Musik är ett av de största och viktigaste intressena för människor. Trots det finns det förvånansvärt få studier av hur människor använder, tänker om och värderar musik. Forskning om musikbruk sker parallellt inom olika discipliner, och de tvärvetenskapliga studierna är få.

    Agnes Arpi

  • Recension

    Att älska och hata klassisk musik

    Vad har Hooked on a Feeling gemensamt med Didos klagan ur Purcells 1600-talsopera? Eller Bachs h-mollmässa med Bob Dylans Simple Twist of Faith?

    Camilla Lundberg

  • Kultur

    Musikindustri på repeat

    Medan popmusiken har blivit alltmer konservativ och fixerad vid sin historia, utmärks den nutida svenska visan av en tilltagande traditionslöshet.

    Lars Anders Johansson

  • Recension

    Den undflyende kompositören

    Maurice Ravel hade knappast en överklassbakgrund. Hans far var ingenjör och uppfinnare och modern en praktiskt taget illitterat fiskmånglerska från Baskien. Familjen flyttade till Paris 1875, samma år som Ravel föddes. Som 14-åring skrevs han in vid Pariskonservatoriet, där han till en början var pianoelev, men senare skulle komma att studera kompositionslära för Gabriel Fauré.

    Staffan Börjesson

  • Recension

    Beethoven bakom myten

    Åke Holmquists nya verk om Beethoven gör skäl för sin undertitel: Biografin. Här har ett helt livs Beethovenstudier kondenserats till en tusensidig volym, vilken är unik för svenska förhållanden vad gäller anspråk, ambition och omfång.

    Camilla Lundberg

  • Kultur

    Med blicken riktad inåt

    Den så kallade neofolken uppstod som musikstil ur ruinerna efter punken. Med utgångspunkt i bland annat Ernst Jüngers idéer vände man sig mot den samtida musikens alienation från djupare idéer och mångbottnade identiteter, skriver Adam Cwejman.

    Adam Cwejman

  • Kultur

    Var och en sin egen Pavarotti

    Världens mest moderna operahus ska växa fram i den norrländska glesbygden. Tonsättaren Fredrik Högberg vill inte bara förändra sättet vi upplever opera, utan också hur den skapas, skriver Anders Rönmark.

    Anders Rönmark

  • Kultur

    Bortom banal samhällskritik

    Det slovenska bandet Laibach visar på alternativa sätt att göra samhällskritisk musik, menar Adam Cwejman.

    Adam Cwejman

  • Essä

    Bakåtsträvarna styr skivbranschen

    Dj-kulturen gör att cd-formatets framtid är hotad när nätmusiken tar över.

    Magnus Ullén

  • Essä

    Från folkdräkt till folkfest

    Schlagerfestivalen riskerar att undergräva schlagern.

    Anna Tingklöf

  • Kultur

    I Mozarts notspår

    Han var Mozarts ende namnkunnige elev, uppnådde internationell berömmelse som virtuos, hade en stor musikalisk produktion, var en utmärkt lärare, författade den första moderna pianoskolan och tjänade stora pengar på alla sina förehavanden. Dessutom arbetade han för social rättvisa och för den moderna upphovsrätten. I dag är Johann Nepomuk Hummel glömd.

    Marion Lamberth

  • Recension

    Monumentet Bob Dylan

    Det går inte att överblicka den betydelse Bob Dylan haft på popkulturen under de senaste 50 åren. Mer eller mindre på egen hand gav han konstnärlig legitimitet åt en musikform som tidigare, och oftast på goda grunder, avfärdats som efemär underhållning av högpannade kritiker.

    Svante Lovén

  • Kultur

    Samma gamla visa

    Per Svensson konstaterar att de tre storheterna sommar, död och sprit är den svenska visans motsvarighet till politikens vård, skola och omsorg.

    Per Svensson

  • Kultur

    Musikpalatset i Hamburg

    Det nya konserthuset i Hamburg är ett steg i planen på att utvidga hela staden. Med sin placering vid vattnet tar det upp kampen mot de nybyggda operahusen i Norden, skriver Ingvar von Malmborg.

    Ingvar von Malmborg

  • Fördjupning

    Låt oss prata om det svenska

    En enda och odelad kultur utan infl uenser utifrån går inte att föreställa sig. Icke desto mindre låter sig det specifikt svenska urskiljas – liksom andra nationers kulturella uttryck.

    Torbjörn Elensky

  • Samhälle

    Trångsynt om modernismen

    Leo Nilsson uppmanar musikskribenter att lägga ner stridsyxan, men föreslår samtidigt att retrofundamentalister hålls på armlängds avstånd.

    Leo Nilsson

  • Kultur

    Årtiondet som aldrig vill ta slut

    Vad det är som gör att 1980-talet fortfarande lockar unga trendmedvetna människor? Johanna Paulsson funderar över en tid som flytt.

    Johanna Paulsson

  • Fördjupning

    The Post-Modern Ear

    Towards the end of the 19th century, and in the wake of Wagner’s achievement in Tristan und Isolde and Parsifal, the musical language which had been common property of Western composers since the Renaissance, underwent a crisis.

    Roger Scruton

  • Fördjupning

    The Politburo of Music

    Modernity in music is a multi-faceted and complex phenomenon. The much used word ’modernism’ is also a catch-all definition which leaves questions still hanging in the air. It is a word, like ’socialism’ or ’spirituality’ that can easily be hijacked by partisan voices who then claim ownership of it and thereafter imbue it with their…

    James MacMillan

Mest lästa

  • Att vara troende var som att ha en pinsam sjukdom

    Sofia Lilly Jönsson

  • Porträttsamling av rockhjältar

    Lars Åberg

  • Musikern Tom Lehrer – grym, rolig och ofin i kanten

    Carina Burman

  • Bengt Ohlsson

    Äntligen har jag upptäckt Taylor Swift

  • Mozart och marknaden

    Cecilia Nikpay

Håll dig uppdaterad med Axess

– Essäer, kultur och samhällsanalys varje vecka.