Vetenskapsteori
-
Nina Solomin
Kan träd ropa på hjälp?
Forskning visar att växter kommunicerar även med ljud – och att träd hjälper sin avkomma. Det betyder inte att vi ska förmänskliga dem.
-
Vi måste våga vara pessimister
Det sägs att pessimisten alltid blir glatt överraskad när någonting går bra, medan optimisten blir besviken när livet inte går som förväntat. I boken ”Hopeful Pessimism” djupdyker Mara van der Lugt i den hoppfulla pessimismens filosofi.
Anders Mathlein
-
Världens tystaste platser
I dagens buller och larm har tystnad blivit ett privilegium. Att Lonely Planet nu skrivit en reseguide till världens tystaste platser säger mycket om vår samtid.
Anders Mathlein
-
Multiversum – En teoretisk katastrof?
Idén om parallella universum har gått från spekulation till att vara en central del av modern fysik. Men multiversum verkar också skapa en teoretisk återvändsgränd.
Helena Granström
-
Rättegången mot Darwin
Vid en uppmärksammad rättegång i Tennessee 1925 dömdes en lärare för att ha undervisat om Darwins utvecklingslära, skriver Erik W. Larsson.
Erik W Larsson
-
Katarina O’Nils Franke
Knäckte formel för svarta hål
I första kapitlet av ”Mörkret och människan. Om svarta hål och vår plats på jorden” (2024) utlovar Jonas Enander att läsaren ska få veta hur svarta hål fungerar, ”var de kommer ifrån och vilken roll de spelar i universum. Du kommer också att få veta hur astronomerna överhuvudtaget kan slå fast att svarta hål finns trots att…
-
Oinformerat samtycke
Hur ska läkare och patienter kommunicera med varandra på ett rimligt och ömsesidigt givande sätt? Hur mycket ska siffror vara inblandade? Läkaren Vincent Amble-Naess tar hjälp av nationalekonomin.
Vincent Flink Amble-Naess
-
Pli på maskinerna
Vill man bli riktigt provocerad ska man läsa Nick Bostroms Deep Utopia. Life and Meaning in a Solved World.
Göran Frankel
-
Alltings begynnelse
I en ny bok diskuterar Johan Tralau en antik myt om tidens början, skriver Martina Björk.
Martina Björk
-
Med godmodig distans
Lars Lönnroth är inte bara en framstående litteraturforskare och en internationellt etablerad specialist på fornisländsk sagadiktning; han är också en av sin samtids främsta svenska essäister och har som sådan ett register som spänner över mycket mer än norrön litteratur.
Tommy Olofsson
-
Subjektets återkomst
För närmare 2 500 år sedan gjorde Demokritos följande iakttagelse: ”Sött är enligt konventionen sött, bittert är enligt konventionen bittert, varmt är enligt konventionen varmt, kallt är enligt konventionen kallt och färg är enligt konventionen färg; men i verkligheten finns bara atomer och tomrum.”
Helena Granström
-
Den snabba kunskapen
David Larsson Heidenblads och Johan Östlings bok Kunskapshistoria beskriver ett nytt forskningsfält, som de själva varit huvudaktörer i fråga om att introducera i Sverige.
Svante Nordin
-
Erik Thyselius
Den vetenskapliga journalistikens nedgång och fall
Hur mår den vetenskapliga journalistiken? Inte särskilt bra alls.
-
Det är sedan gammalt
Man får nog kalla ansatsen optimistisk: Att ge ut ett ambitiöst verk som säger sig ge en rättvisande bild av matematikens historia, detta i en tid då det är befogat att fråga sig hur många som har en bild av matematikens historia överhuvudtaget.
Helena Granström
-
Låt oss tala om bildning
Hur känner man igen bildning? Det är en fråga om samlad lärdom satt i rörelse, skriver Anna Victoria Hallberg.
Anna Victoria Hallberg
-
Fira ditt fiasko!
När jag doktorerade fick jag ett penisben från en tvättbjörn som gåva av min handledare, professor Birgitta Tullberg.
Patrik Lindenfors
-
Allt är vatten
Filosofins skapelseberättelse utgår från Miletos, en förgången stad på Turkiets västkust.
Roland Poirier Martinsson
-
Vad vill du?
Få saker är mer avgörande för vår idé om människan än föreställningen om hennes fria vilja.
Helena Granström
-
Samlade verk
Jorge Luis Borges slog en gång fast följande: ”När författare dör blir de till böcker.” Tesen är väl knappast ofelbar men i fallet William Shakespeare, författarnas författare, äger den förvisso sin riktighet. Och en alldeles egen riktighet. Om Shakespeares privata åsikter och erfarenheter vet vi så gott som ingenting.
Lars Håkan Svensson
-
Allt vi inte vet
Idessa tider av fake news och alternativa fakta gäller det för vetenskapens försvarare att inte bli så upptagna av att förfäkta vad vetenskapen vet så att de glömmer något ännu mer centralt – nämligen vad vetenskapen inte vet.
Helena Granström
-
Emil Uddhammar
Min nya husläkare
Häromsistens besökte jag min husläkare, som jag haft i åtta år. Under denna tid har jag träffat henne två eller tre gånger per år. Hon är vänlig och korrekt, men tycks inte egentligen komma ihåg mig, eller vem jag ”är”.
-
-
Dum och dummare
Genom ett bussfönster hade blicken ett antal gånger fastnat vid en guldgul påskrift på en glasdörr i huvudstaden. ”AI Sweden” stod det. Därunder stod, i vitt (även det med ett tidstypiskt språkbruk): Accelerating the use of AI in Sweden. Innanför entrén till detta halvstatliga bolag snabbar man alltså på användningen av så kallad artificiell intelligens…
Ylva Herholz
-
En oväntad vänskap
Hon kallade honom sin ”käre mästare”, och med de orden inleder prinsessan Marie Bonaparte (1882–1962) ett av sina första brev till psykoanalysens grundare, Sigmund Freud (1856–1939), i samband med att de 1925 påbörjar en brevkorrespondens som ska komma att pågå i 14 år och ge upphov till närmare 900 brev. Han är ”fadern”, en åldrande…
Jennifer Paterson
-
Långa språng
Det är under en guidad visning av Nationalmuseums stora vårutställning Trädgården som jag begriper att min tveksamhet inför boken jag läser och grunnar på har med det kunskapsintensiva men svepande överflödet att göra. Humanly Possible är skriven av den brittiska filosofen och prisbelönta författaren Sarah Bakewell, och knepen hon tar i anspråk liknar dem som…
Anna Victoria Hallberg
-
Bortom stjärnorna
Kanske blickar vi mot skyn för att vi längtar ”ej bort, men hem”? Är vårt öde bland stjärnorna? Martin Sahlén, docent i astronomi, skriver ett svar på Håkan Lindgrens essä ”Vi blickar ut” i årets Axess nr 3 med rymdtema.
Martin Sahlén
-
Annika Borg
Än är det inte slut
Under våren tillbringade jag flera regniga och några soliga dagar i staden Pula i Istrien. En av de dagar då skyfallet var ett faktum läste jag för andra gången den franska filosofiprofessorn Chantal Delsols bok ”Kristenhetens slut som västerlandets samhällsbärare”.
-
-
Slutet på illusionerna
Länge fanns en önskan bland sinologer att bli brobyggare mellan väst och Kina. Den tiden är nu över, skriver Pär Cassel.
Pär Cassel
-
Fusk och fel i forskning
Falska nyheter har blivit allt vanligare och det är inte alltid lätt att bedöma riktigheten. Den får ofta göras med hänsyn till källans trovärdighet. Vad man borde kunna lita på är forskningen men som Lars Melin påpekat i Axess (nr 2, 2023) kan den ibland ha helt fel.
Göran Nilsson
-
Fåfängans fångar
Risken med artificiell intelligens är inte att vi som gudar kan skapa nya intelligenser utan att vi nu kan konstruera system som är så komplexa att vi inte fullt ut förstår eller kan förklara dem.
Nicklas Berild Lundblad
-
De har inte alltid rätt
Många uppmuntras att lita på forskningen. Men erfarenheten visar att det är bäst att hålla sig avvaktande, skriver Lars Melin.
Lars Melin
-
Kraftfull placebo
Under en tjänstgöring på vårdcentral för några år sedan träffade jag en mycket trevlig kvinnlig patient i 70-årsåldern. Denna dam var redan välbekant vid mottagningen, dit hon sökt flera gånger för en besvärande värk i ländryggen.
Erik W Larsson
-
Boken når inte djupet
Efter debuten med Ålevangeliet, som gjorde världssensation med översättningar till 35 språk, tar Patrik Svensson det säkra för det osäkra och stannar i sitt våta element med uppföljaren Den lodande människan. Havet, djupet och nyfikenheten.
Cecilia Nikpay
-
Vetenskap och bildning i 20 år
Axess grundades för tjugo år sedan och etablerade sig snabbt i det svenska medielandskapet. Men det skedde efter en lång tids förberedelser, skriver Louise Belfrage.
Louise Belfrage
-
Livets stora frågor
När Juan Maldacena, en av den moderna fysikens klarast lysande stjärnor, en gång ombads att uttala sig om en viss tolkning av kvantmekaniken, gav han följande svar: ”När jag tänker på [den] ur ett kvantmekaniskt perspektiv, är den det mest rimliga att tro på. Men i mitt vardagliga liv tror jag inte på den.”
Helena Granström
-
Kampen mot klockan
Att inte hålla tiden kan få ödesdigra konsekvenser. Historien är rik på händelser där det gått illa för dem som kom för sent.
Daniel Bergström
-
Tillbaka till naturen
När jag plötsligt tycker mig ha för få handväskor. Eller kommer på mig med att ropa Nää! då jag läser i Svensk Damtidning att Tommy Nilsson blivit både pappa och gammelfarfar under samma år. I sådana mörka stunder händer det att jag håller upp religionshistorikern Karen Armstrong som en intellektets talisman. För min inre syn…
Cecilia Nikpay
-
Hundra år av spökjakt
För hundra år sedan föreställde vi oss att universum i stort sett bestod av vår egen galax omgiven av tomrum. De små lysande fläckarna här och där i Vintergatan kallades nebulosor och antogs vara gasmoln, fast de flesta av dem i själva verket är andra galaxer på hisnande avstånd från vår egen.
Göran Frankel
-
Sätt fart på synapserna
Allt fler böcker om vetenskap hamnar på bästsäljarlistorna. Läsarna vill få en osäker och komplicerad värld förklarad för sig, skriver Charlotta E Lindell.
Charlotta Eruths Lindell
-
Simulanterna
Kanske närmar vi oss den tidpunkt då ordet ”verklighet” inte längre är möjligt att använda i bestämd form singular. Verkligheten? Vilken verklighet? Vems?
Helena Granström
-
Natur och kultur
I en nu avlägsen tid var strukturalismen högsta intellektuella mode i både samhälls- och humanvetenskaper. Tidigare ganska perifera discipliner blev plötsligt centrala – inte minst lingvistik. Psykoanalytikern Jacques Lacan menade – i den mån man nu kan utröna mening i hans brutalt dunkla texter – att vårt freudianska undermedvetna är strukturerat som ett språk.
Carl Rudbeck
-
Tingens egen betydelse
Jag tänker på Göran Palms ofta citerade dikt ”Havet”: ”Jag står framför havet. / Där är det. / Där är havet. / Jag tittar på det. / Havet. Jaha. / Det är som på Louvren.”
Martin Lagerholm
-
En framtidsman
När John von Neumann var liten och fann sin mor stå och stirra frånvarande ut i luften var frågan han ställde henne: ”Mamma, vad är det du håller på att räkna ut?”
Helena Granström
-
Min sanning
I introduktionen till sitt banbrytande arbete Aritmetikens grundvalar (1884) invänder den tyske filosofen och logikern Gottlob Frege mot en historisk och psykologisk förståelse av matematikens innehåll. Historia och psykologi kan, menar han, måhända beskriva den allmänna bakgrunden för tillkomsten av matematiska påståenden, men de kan inte säga någonting om matematikens tankeinnehåll eller giltighet.
Henrik Lundberg
-
Ett spekulativt storverk
Studiet av myter och religioner i The Golden Bough blev en viktoriansk bästsäljare. Den är ett barn av sin imperialistiska tid men öppnade samtidigt upp världen.
Christian Abrahamsson
-
Det som aldrig sker
För den vars naturvetenskapliga studier stannade vid högstadieklassrummets skenbart ändlösa prövningar, är det kanske inte alldeles lätt att uppfatta själva fysiken som sådan som särskilt intressant och filosofiskt upphetsande. Den som tillräckligt många gånger blivit ombedd att beräkna normalkraften på ett objekt med massan m på ett plan med lutningen v kan helt enkelt inte…
Helena Granström
-
Vem tänker var?
I Annie Murphy Pauls bok The Extended Mind återges en interaktion mellan Nobelpristagaren i fysik Richard Feynman och historikern Charles Weiner. Den senare refererar i förbifarten till Feynmans anteckningar som ”en berättelse om hur tänkandet hände, dag för dag”. ”Nej”, menade Feynman, ”jag tänkte på papperet.” ”Nja”, säger Weiner, ”tänkandet hände i ditt huvud, men berättelsen finns…
Patrik Lindenfors
-
Han ville veta allt
Hernando Colón drevs likt sin far av en oerhörd nyfikenhet. Men istället för att som Christofer Columbus upptäcka nya världar bestämde han sig för att samla och ordna all världens vetande i ett universellt bibliotek.
Anders Alvestrand
-
Verkan utan orsak
Vad menas med orsaker? Och vilka slags samband finns mellan orsak och verkan? Vårt sätt att förstå kausala samband påverkar hela vår världsbild. Men våra standardteorier om kausalitet, med rötterna i upplysningstiden, har sina uppenbara brister. Inom många forskningsfält betraktas de etablerade teorierna om kausalitet numera som så undermåliga att man i praktiken har slutat…
Ulf Jonsson
-
Förnuft och känsla
För en analytiskt lagd person, skriver den amerikanske 1800-talsförfattaren Edgar Allan Poe, innebär problemlösning inte sällan en njutning jämförbar med den som en fysiskt stark person finner i kroppslig rörelse. Den analytiskt begåvade ägnar sig gärna åt gåtor och tankenötter, och i lösningen av dessa ”uppvisar han ett skarpsinne som tycks övernaturligt för människor med…
Helena Granström
-
Ett plågat geni
Få av den rena matematikens resultat är så allmänt bekanta som logikern och matematikern Kurt Gödels ofullständighetsteorem – och få är så missbrukade.
Helena Granström
-
Inspirerande trams
I oktober förra året publicerade den vetenskapliga tidskriften Nature en artikel med den anspråkslösa titeln ”Use caution when applying behavioural science to policy”. Artikeln var undertecknad av ett halvdussin akademiker inom socialpsykologi och beteendevetenskap. I sin text avrådde forskarna politiker från att basera reformer på psykologiska rön, emedan dessa sällan håller vad de lovar.
Erik W Larsson
-
Politisk styrning av forskningen
Forskningspropositionen ska värna den fria forskningen men innebär istället ökad politisk styrning. Regeringen förstår inte hur vetenskap produceras och hur akademin bedriver sin verksamhet.
Mats Edenius
-
Filosofiskt triangeldrama
I brevväxlingen mellan Eino Kaila och Georg Henrik von Wright speglas de finländska filosofernas rädsla för Sovjetunionen och skilda uppfattningar om Ludwig Wittgenstein.
Carl-Göran Heidegren
-
Spöklika effekter på avstånd
Den klassiska fysiken säger att påverkan inte kan ske på distans utan måste ske lokalt. När jag slås av värmen från solen när jag kliver utanför min dörr sker detta inte omedelbart utan först efter att solens infraröda strålning har färdats i ungefär åtta minuter för att möta min hud. Solen upplevs visserligen värma på…
Thomas Wedérus
-
Det stora skiftet
En märklig åsiktsändring har skett efter de senaste årens kulturstrider. Idag är det biologin, inte humaniora, som ifrågasätter determinismen, skriver Håkan Lindgren.
Håkan Lindgren
-
Nu var det 1974
Under 1970-talet frodades undergångsstämningar i ekonomisk och politisk debatt. Men det fanns avvikande uppfattningar med argument som än idag är högaktuella, skriver Janerik Larsson.
Janerik Larsson
-
Erkänn problemen
Ideologisk ensidighet är ett problem inom akademin. Om man inte själv debatterar problemen ökar risken för statliga ingrepp.
Fanny Forsberg Lundell
-
Betahannarnas tjuvtricks
Evolutionspsykologen Gad Saad är ambitiös. Han vill med sin bok The Parasitic Mind (2020) inget mindre än att rädda den västerländska civilisationen från alla dem som vill kväsa kritisk debatt med politisk korrekthet och tysta rationaliteten.
Patrik Lindenfors
-
Goda skäl att tro
Ytterst få saker är den moderna fysiken främmande. Det är svårt att tänka sig någon annan disciplin där man på samma sätt kan ägna sin karriär åt att spekulera om företeelser som dolda dimensioner, parallella universa och svårupptäckta spegelpartiklar, och samtidigt betraktas av omvärlden som en representant för förnuft och rationalitet.
Helena Granström
-
Varde ljus!
I en berömd essä från 1784 ställde Immanuel Kant frågan ”Vad är upplysning?” – ”Was ist Aufklärung?”. Vi har ännu inte fått något bestämt och entydigt svar på den frågan och lär nog inte heller få det. Det är inte så att jag för ett ögonblick tror mig kompetent att mästra Kant, men ändå dristar…
Carl Rudbeck
-
Autisterna
Ingen känd medicinsk eller psykiatrisk åkomma har ett så tvetydigt rykte som autism. Förvirringen bottnar delvis i hur sjukdomen framställs i medierna. ”Det är en superkraft”, påpekade aktivisten Greta Thunberg bestämt i brittiska The Guardian när hon förra året tillfrågades om sin autismdiagnos.
Erik W Larsson
-
Forskning på fallrepet
I Kris i forskningsfrågan anspelar Hanne Kjöller redan i undertiteln på Leif Östlings fråga ”Vad fan får jag för pengarna?”. Det är en delvis utmärkt fackbok om det svenska forskarsamhället på gott och ont.
Hugo Lagercrantz
-
Relevans på glid?
Karin Brunsson avlossar en bredsida mot universitetens och högskolornas växande högar av olästa forskningsartiklar (Axess 6/2020). De är så tråkiga att klockorna redan stannat. Hennes kritik riktar sig mot artiklarnas form – men borde den inte istället riktas mot deras innehåll?
Lars Torsten Eriksson
-
Hegels långa väg
Friedrich Hegel skulle i år ha fyllt 250. Han har haft ett enastående inflytande i idéhistorien, men konjunkturerna för honom i Sverige har skiftat.
Carl-Göran Heidegren
-
Aldrig mätt
Akademiska artiklar följer en mall som gör dem förutsägbara och outhärdligt tråkiga. I samhällsvetenskaplig forskning har formen blivit minst lika viktig som innehållet.
Karin Brunsson
-
Den tredje kulturen
Sedan 1968 har John Brockman, legendarisk amerikansk litterär agent, samlat ”de mest sofistikerade tänkarna” och låtit dem ställa frågor till varandra.
Martina Stenström
-
Till Inge Jonssons minne
Idéhistorikern och litteraturprofessorn Inge Jonsson gick bort den 31 januari i år. Hans akademiska stordåd har omvittnats i en rad minnesrunor. Men han var också – inte lika vanligt bland högpresterande akademiker – en lågmäld, godhjärtad och blygsam människa.
Nathan Shachar
-
Fysiker är också människor
Att populärvetenskapliga författare ger sig i kast med filosofiska frågor är inget ovanligt.
Daniel Helsing
-
Tro mig!
För några år sedan bodde jag i Kenya. Där hamnade jag vid ett tillfälle i diskussion med en vän om ett tragiskt dödsfall som hänfördes till häxeri.
Patrik Lindenfors
-
Slutspel
Hur ska mänsklighetens historia tecknas? Sett till de senaste årens bokutgivning tycks frågan ha vunnit ny aktualitet.
Helena Granström
-
Drama i fyra akter
I september 1883 anlände Ronald Ross till Bangalore i Indien där han fått placering som garnisonsläkare. Livet i Bangalore var härligt. Staden ligger på en högplatå och har ett svalt klimat med mycket sol.
Ulf Ellervik
-
Den molekylära gensaxen
Vad virus har kunnat göra i miljontals år lärde sig människan göra 2012. Då blev det möjligt att klippa och klistra i den egna artens, liksom andra arters, arvsmassa med en sådan precision att en enda specifik gen kan elimineras eller bytas ut.
Göran Frankel
-
Vad liv är
Vetenskapen har gjort sig av med själen. Detta åtföljdes inte av fanfarer och belönades inte med ansedda priser. Det följde istället naturligt, som en konsekvens av kunskapens tillväxt.
Patrik Lindenfors
-
Vad betyder det att finnas?
Varför ägna sig åt naturvetenskap? I ett poddsamtal hör jag den kanadensiske fysikern och kosmologen Lee Smolin besvara frågan.
Helena Granström
-
Linneansk läsfest
Linné – detta namn, denna namngivare. Gigant, stereotyp, karikatyr; troligen tidernas mest kända svensk, hans gestalt står staty i världsstäder.
Sverker Sörlin
-
Gudar och monster gör comeback
Det fanns en tid då människan delade sin värld med gudar, hjältar och monster eller ansiktslösa makter som naturen eller ödet. Med renässansen och upplysningen inleddes en tyngdpunktsförskjutning från Den Andre mot Människan.
Göran Frankel
-
Månromantiken som försvann
Diktare har länge fantiserat om månen. Men när människan till slut kom dit minskade intresset.
Josefin de Gregorio
-
Var är alla?
Är vi människor unika i universum? Eller finns det varelser på andra ställen i världsalltet som kan tänka, planera och kommunicera med varandra på liknande sätt som vi? Här på jorden är vi i alla fall ensamma om den förmågan.
Bengt EY Svensson
-
Berzelius om Berzelius
Kemisten och läkaren Jacob Berzelius (1779–1848) är en av den svenska vetenskapshistoriens fixstjärnor.
Tove Paulsson Holmberg
-
Felfinneri och ordmärkande
Jag är, Axess läsekrets liksom Bengt E Y Svensson, en ursäkt skyldig.
Håkan Arvidsson
-
Dags att börja lyssna
Vetenskapen är idag enig om att relationen till läkaren spelar en mycket stor roll för patientens prognos. Särskilt goda resultat uppnår läkare som låter sina patienter tala till punkt och tar deras bekymmer på allvar.
Erik W Larsson
-
Falsk matematik
I Axess nr 9/2018 finns en recension, signerad Håkan Arvidsson, av Jim Holts bok When Einstein Walkedwith Gödel. Dessvärre innehåller artikeln ett antal sakfel och tveksamheter.
Bengt E Y Svensson
-
Riktig vetenskap
Steven Weinberg, Nobelpristagare i fysik 1979, är inte bara en av de ledande teoretiska fysikerna under andra halvan av 1900-talet. Han är också en osedvanligt produktiv och uppskattad populärvetenskaplig författare och medverkar flitigt i olika medier.
Bengt E Y Svensson
-
Rampfeber
Även akademiker förväntas framföra tydliga budskap med självförtroende för att få genomslag. Men en vetenskaplig världsbild förutsätter att argumentet i sig segrar.
Anna Victoria Hallberg
-
Med intriger och starka viljor
Per Rydén och Jenny Westerströms Svenska Akademiens modernisering 1913–1977 bör recenseras inte bara som bok, utan som resultatet av ett högpresterande forskningsprojekt med historisk och framåtsyftande relevans.
Anna Victoria Hallberg
-
Vetenskapen – en framgångssaga
Naturvetenskaperna har under det senaste seklet varit spektakulärt produktiva och framgångsrika. Detta har skapat en viss hybris på sina håll i branschen. Bengt E Y Svensson begrundar frågan om vad riktig kunskap faktiskt är och vilka vägar som leder fram till den.
Bengt E Y Svensson
-
Vägar bort från Gud
Någon gång i mitten av 1930-talet diktade frälsningssoldaten Ejnar Westling från Ljusdal följande: ”Har du kvar din barnatro ifrån hemmets lugna bo?”
Johannes Ljungberg
-
Leonardo som förebild
I Kalmar pågår en utställning om Leonardo da Vinci. Han kan fortfarande inspirera dem som vill se ett samband mellan konst och vetenskap.
Alfred Sjödin
-
En andlig känga
I novellen ”Solens ättlingar” (1922) av den ryska kommunismens metafysiske skildrare Andrej Platonov (1899–1951) beskrivs en revolution av kosmiska proportioner. Den utraderar inte bara alla klass- och könsskillnader, utan innebär någonting mycket större: ”ett uppror mot världsalltet”. ”Tinget måste förintas”, konstaterar Platonov med en av världslitteraturens kanske slagkraftigaste paroller.
Maxim Grigoriev
-
De som kunde allt
I en tid av specialisering och digitalisering begränsas utrymmet för polyhistorn. Trots behovet av generalister och personer med blick för oväntade samband gör vi livet allt svårare för dem.
Peter Burke
-
Redan de gamla grekerna
Vi låter ofta olika auktoriteter besluta åt oss och undviker därmed frågor om ledares eller åtgärders klokhet. Platon visar varför inställningen är farlig för demokratins hälsa.
Erica Benner
-
Bilder utan fäste
Oförmågan att skapa mentala bilder har först nu börjat uppmärksammas. Men vad som orsakar aphantasia och hur hjärnan påverkas är ännu okänt.
Miriam Frankel
-
Det hemlösa subjektet
Det finns alla skäl att vara skeptisk till vad mina sinnen rapporterar om världen; om världen har jag ingen direkt och omedelbar kunskap. Den enda del av verkligheten som jag inte kan betvivla därför att jag har direkt tillgång till den är mina upplevelser av omvärlden.
Göran Frankel
-
Gå till jobbet
Colum McCann är skeptisk mot författarskolor men understryker att det krävs hårt arbete för att bli diktare.
Josefin de Gregorio
-
Weber hade fel
Den tyske sociologen Hans Joas gör upp med grundtanken i Max Webers pionjärarbete: antagandet att modernitet och sekularisering hör ihop.
Ylva Herholz
-
Naturvetenskapens början
Även om många av hans föreställningar är förlegade är Aristoteles Fysik väl värd att läsas idag.
Bengt E Y Svensson
-
Krusningar i rymden
Den 14 september 2015 klockan 11.50 svensk tid klirrade det till praktiskt taget samtidigt i två enorma forskningsinstrument på 300 mils avstånd från varandra i helt olika ändar av USA. Instrumenten hade konstruerats för att påvisa gravitationsvågor.
Bengt E Y Svensson
-
Meningen ligger i livet
Konstruktionen av tänkande maskiner visar hur litet vi vet om oss själva. Vi måste kunna föreställa oss andra former av liv som är helt skilda från vårt eget.
Nicklas Berild Lundblad
-
Ett ord saknas
Då universitetsvärlden i övrigt är så pigg på att låna från engelskan förvånar det mig att ordet scholarship ännu inte kommit till användning.
Alfred Sjödin
-
Tänker vi rätt?
Mot en allt mer komplex och bräcklig värld där vi förstår och förmår mindre och mindre står vår gemensamma tankeförmåga. Nu gäller det att organisera den.
Nicklas Berild Lundblad
-
Verklighetens återkomst
Postmodernismen må ha passerat sitt bästföredatum, men fortsätter att leva vidare som ett slags kulturellt bottenslam.
Torsten Rönnerstrand
-
Det är komplicerat
Detta kunde vara månadens quiz: Vad har följande två saker med varandra att göra?
Bengt E Y Svensson
-
Hur vi blev vi
Alltings början? Menar han allvar? Jodå, det gör han, den gode sociologen, vetenskapsjournalisten och Frankfurter Allgemeine-utgivaren Jürgen Kaube, som under just titeln Die Anfänge von allem skrivit en bok som på ett både underhållande och intellektuellt uppfordrande vis förmedlar kunskap om människans allra tidigaste historia.
Martin Lagerholm
-
Intellektuellt övervåld
Under en taxifärd blir Albert Einstein ombedd av sin chaufför att förklara relativitetsteorin. Doktor Einstein, som råkar vara på gott humör, går lugnt och sansat igenom sina idéer om tid, massa och ljusets hastighet i vakuum. Föga förvånande begriper hans åhörare ingenting.
Erik W Larsson
-
I avkrokarnas politiska geografi
Den svenska upplysningen trivdes i landets periferier snarare än i dess mittpunkt. Därför har den utmönstrats av senare tiders auktoriteter.
Anders Björnsson
-
Till havs
Jag blir kvar i min fåtölj – men det kommer för mig flera gånger att med den här boken i händerna skulle man guppa omkring litet lojt på en gummimadrass, i en stilla vik.
Ylva Herholz
-
Metallklumpens gåta
Det måsta ha blåst hårt på Egeiska havet den dagen cirka år 60 före vår tideräkning. Det romerska lastfartyget befann sig utanför klippön Aigila mellan Kreta och Peloponnesoshalvön.
Bengt E Y Svensson
-
Den lilla världen
Under 1900-talet nådde fysiken en hegemoni som den ledande och samtidigt den mest grundläggande empiriska disciplinen så till den grad att denna period går till vetenskapshistorien som fysikens århundrade.
Bengt E Y Svensson
-
Ideologiskt om kunskapssamhället
Statsminister Tage Erlander lär en gång ha sagt: ”Experter och experter, hade vi lyssnat på experterna skulle vi inte haft ATP.” Men experterna fick rätt. ATP-systemet höll i en generation och ersattes sedan utan debatt av dagens system där pension och livstidsinkomst har ett strikt samband.
Magnus Nilsson
-
Mitt i naturen
Upplysningstiden – i grova drag 1700-talet, med en kulmen under dess andra hälft – gäller för en förnuftets triumf över olika mytiska och magiska föreställningar.
Bengt E Y Svensson
-
Ett kraftpaket
Nobelpristagaren Rita Levi-Montalcinis livsresa blev lång och krävande. Men hon lät sig aldrig nedslås och i Italien är hon en nationalklenod.
Annagreta Dyring
-
Från ideal till transaktion
Universiteten rör sig bort från idealet om det gemensamma goda och en generell kunskapshöjning. Idag är nyttan med forskningen att lösa samhällsproblem. Det väcker frågor om humanioras existensberättigande.
Anna Victoria Hallberg
-
Stor konst är alltid ny
Sven Fagerberg var en unik essäist, som ständigt återkom till några centrala diktare och teman.
David Andersson
-
Här och nu
Någon gång i 1000-talets eller 1100-talets Europa inleddes en utveckling som med tiden skulle få djupgående effekter på européernas mentalitet: tidens mekanisering.
Göran Frankl
-
Håkan Boström
Bortom faktakollen
Sovjetregeringen hyser uppfattningen att den riktigaste, nödvändigaste och mest rättfärdiga utrikespolitiken är […] en effektiv politik som bygger på fakta och bekräftas av fakta. Dessa ord ur Malenkovs tal på Stalins begravning, den 9 mars 1953, återgavs dagen därpå till sovjetmedborgarna i riksorganet Pravda (Sanningen).
-
Anlagen vi ärvde
Det är generna – arvsanlagen vi fått av våra föräldrar – som ger oss vår lekamen, våra brister och våra talanger. Så går det till såväl hos vår egen art som hos möss, måsar och myggor. Generna är ärftlighetens fundamentala enheter, de överförs från generation till generation och ger varje individ dess speciella särdrag. Ibland…
Staffan Ulfstrand
-
Fritt fram
Bill & Melina Gates stiftelse finansierar enbart forskning som görs tillgänglig för allmänheten. Det utmanar systemet för hur vetenskaplig publicering värderas.
Anne Brynolf
-
Något på hjärnan?
Tänk om Charles Darwins teori om det naturliga urvalet inte bara handlar om gener. Tänk om det är en process som även utspelar sig i vårt medvetande och våra tankar.
Johan Frostegård
-
Efterklok i förväg
Tänk om allt som jag tror att jag vet egentligen är fel? Den skribent med intäktsbehov och självbevarelsedrift existerar inte som inleder dagen med en sådan grundläggande fråga. I alla fall är det nog svårt att hitta någon som tar frågan på allvar och som då undviker att drabbas av existentiell ångest för att istället…
Håkan Tribell
-
Kritiken var inte bättre förr
Filmkritiken har inte blivit sämre. Men bevakningen av facklitteratur i ämnet är dålig.
Erik Hedling
-
En genetisk återuppståndelse
I alla tider har människorna drömt om att kunna skapa liv. Men kanske är drömmen en mardröm. Prometheus som gav elden åt människorna fängslades vid en klippa där en gam varje dag kom och hackade på hans lever. Frankenstein förföljdes av det monster han skapat, och Faust tvingades att betala för sina magiska krafter genom…
Nils Uddenberg
-
Kroppar i rörelse
Renässansen var inte bara den tid då antikens kulturarv återuppväcktes. Den kom också att bli startpunkten för vad vetenskapshistorikerna kallar den vetenskapliga revolutionen.
Bengt E Y Svensson
-
Vem tror du att du är?
Många är vi som är intresserade av vår egen arts biologiska rötter – vår djupa historia. Arter uppstår ur arter i en klyvningsprocess och får sina egenheter genom naturligt urval à la Charles Darwin.
Staffan Ulfstrand
-
Rimlighetens filter
Nationalekonomin har många kritiker. Det kan handla om invändningar mot vad som uppfattas som alltför förenklade och orealistiska modellantaganden eller kritik mot inriktningen på matematisk formalisering.
Bertil Holmlund
-
Från Sartre till Beyoncé
När bilden blir viktigare än ordet förändras de intellektuellas uppgift. Men på nätet erbjuds plats och inflytande för goda tankar och oberoende skribenter.
Mikael Timm
-
Brutalt men elegant
Edward St Aubyns romansvit har kommit på svenska, och nyligen publicerades en stor biografi över Evelyn Waugh. Det våras för den brittiska satirromanen, skriver Charlotta E Lindell.
Charlotta Eruths Lindell
-
Maskindrömmar
Den 29 augusti 1997 fick det militära datasystemet Skynet ett självmedvetande, efter att ha varit aktiverat i bara några veckor. Det exponentiella lärandet var avgörande för att åstadkomma självmedvetande, och när det väl uppnåddes fanns det ingen väg tillbaka.
Linda Johansson
-
Arten som pratar
Många djurarter samarbetar, men människan uppvisar fler former av samarbete än alla andra arter. Under evolutionen av Homo sapiens har vi skaffat oss ett antal olika verktyg för samarbete – där språket förmodligen är det kraftfullaste. En central fråga är varför bara människan har utvecklat dessa sociala verktyg.
Peter Gärdenfors
-
Sanningen om sanningen
Det är en nåd att läsa Marilynne Robinson. Som få förmår hon förmedla livskänsla, emellanåt med rent andaktsfull klarsyn på tillvaron och våra förutsättningar, i skimrande, lågmälda berättelser. Den som läst en eller flera delar av trilogin som inleds med romanen Gilead vet vad som menas.
Ylva Herholz
-
Trumpetstötar i mörkret
Det var en verkligt omskakande händelse. De två svarta hålen långt ut i rymden hade snurrat runt varandra under lång tid. De var tunga som flera tiotal solar men inte större än några mil i radie. De gjorde verkligen skäl för benämningen svarta hål: de var så kompakta att inget ljus alls kunde komma ut…
Bengt E Y Svensson
-
Med Virginia Woolf som brygga mellan naturen och kulturen
För närmare 60 år sedan beklagade sig fysikern och författaren C P Snow över den ökande klyftan mellan de två kulturerna, den humanistiska och den naturvetenskapliga.
Bengt E Y Svensson
-
Vi tror att vi vet
Att Newton fick inspirationen till sin tyngdkraftsteori från ett fallande äpple vet ju alla; jag minns själv från ett av min ungdoms tärningsspel den käcka strofen ”Newton såg ett äpple falla, det kan man väl fallfrukt kalla”.
Bengt E Y Svensson
-
Hit men inte längre
Oetiska forskare kommer alltid att finnas. De frodas i en miljö där skepsis och försiktighet inte ges utrymme.
Anne Brynolf
-
Sfärernas musik
Inom vetenskapen gäller vårt förra sekel som fysikens århundrade. Mellan de första stapplande stegen inom atomfysiken i början av 1900-talet till de kosmologiska upptäckterna i dess slut ligger en lång rad av genombrott i vår förståelse av naturen såväl i smått – atomen, atomkärnan, elementarpartiklarna – som i stort kring universum i dess helhet.
Bengt E Y Svensson
-
Allt vi inte vet
När Anna Lindh var miljöminister i Ingvar Carlsson regering på 1990-talet besökte hon Lunds universitet. Jag hade förmånen att guida henne och få diskutera miljöfrågorna med henne.
Bengt E Y Svensson
-
Fight for Reality
If nothing can be said about the true, the good and decent in the world, neither can anything be said of the false, malicious and unreasonable. When reason and the individual are deconstructed not much remains for us.
Lena Andersson
-
Vem vet mest?
Säg ordet lärling och lärlingsutbildning, och genast dyker inlägg i allianspartiernas skol- och utbildningspolitik upp för vår inre blick. ”Många praktiska yrken lär man sig bäst på en arbetsplats, som lärling, istället för i skolbänken”, kan man till exempel läsa på Folkpartiets hemsida.
Martin Lagerholm
-
Humboldts många gåvor
Årslånga expeditioner, tjocka böcker, en enorm korrespondens med allt från preussiska kejsare och amerikanska presidenter till släkt och vänner . Hur hann han? Och vem var han?
Staffan Ulfstrand
-
Skilda världar
Kosmologin är idag inte vad den har varit. Kosmologi – för att vara mera precis ”naturvetenskaplig kosmologi”; begreppet ”kosmologi” används ju i en bredare betydelse inom till exempel humanvetenskaperna eller religionen – är läran om världsalltets uppbyggnad och utveckling.
Bengt E Y Svensson
-
Ta strid för verkligheten
Om inget kan sägas om det sanna, goda och rimliga i världen kan inget heller sägas om det falska, skadliga och orimliga. När förnuftet och individen dekonstrueras återstår oss inte mycket.
Lena Andersson
-
Vår vägledare i kosmos
För hundra år sedan lade Einstein fram sin allmänna relativitetsteori. Den förändrade vår uppfattning om tid och rum och gjorde honom världsberömd.
Mattias Severin
-
Ur led är tiden
Det är den 6 april 1922. I Paris har det franska samfundet för filosofi möte. En mängd kända filosofer och vetenskapsmän har samlats för att diskutera tidens problem.
Bengt EY Svensson
-
It’s Not So Bad
Antiquated methods mean that we underestimate the innovation capacity and income growth in the economy. The conditions for a good life are better now than ever. But the increasing impact of postmodern ideology breeds cynicism and a sense of futility.
Magnus Henrekson
-
Formelspråk
Idag är engelskan det helt dominerande vetenskapliga språket. Praktiskt taget allt som skrivs för en bredare krets av forskare skrivs på engelska. Framförallt gäller detta inom naturvetenskap, medicin och teknik. Med något enstaka undantag skrivs till exempel alla doktorsavhandlingar i Sverige inom dessa områden nu på engelska.
Bengt E Y Svensson
-
Darwins svarta låda
Andreas Wagners boktitel, Arrival of the Fittest, anspelar förstås på Charles Darwins uttryck ”survival of the fittest”, som syftar på att de bäst anpassade individerna inom en art bidrar mest till nästa generation och att denna naturliga selektion driver evolutionsprocessen.
Leif Andersson
-
Här och nu
Återigen har den franske filosofen Michel Onfray slagit sig ner i sin skrivarlya, men denna gång inte för att utöka sin serie om filosofins ”mothistoria” utan för att författa det som torde bli han magnum opus, en trilogi med huvudtiteln Brève encyclopédie du monde (En kortfattad encyklopedi om världen).
Ruth Lötmarker
-
Falsk matematik
I Erik W Larssons artikel ”Det sociala arvet”, i Axess (nr 2/2015) står ekvationen
Oskar Hagberg, Lund
-
Att ställa frågor till naturen
Med den vetenskapliga revolutionen brukar man mena de skeenden som ägde rum inom naturvetenskaperna från cirka mitten av 1500-talet till ungefär sekelskiftet 1600/1700.
Bengt E Y Svensson
-
Detta eviga pratande
Högskoleretoriken är full av löften om att kunskap är framtiden i en föränderlig värld. Men ingen kan förutsäga hur utbildningsutbudet ska se ut för att motsvara behoven.
MarieLouise Samuelsson
-
Osäkra besked
All känd materia, på jorden och i stjärnorna, består av atomer och dess delar. Och allt som sker bland atomerna beskrivs av kvantmekaniken. Tillsammans utgör atomen och kvantmekaniken basen för dagens fysik och för stora delar av dagens naturvetenskap.
Bengt E Y Svensson
-
Josefin Utas
Biologin bortsopad
Uttrycket ”det går för långsamt” är på modet i jämställdhetsdebatten. Det vill säga till att nå en högre andel kvinnor i olika sammanhang. Fråga: För långsamt till vad? Hur vet vi att det är målet? Det frågar sig Josefin Utas.
-
Den förste forskaren
I Egeiska havet, nära den turkiska kusten, ligger den grekiska ön Lesbos. Den delas nästan på mitten av en mer än två mil lång inskuren havsvik, Kolpos Kalloni. Viken kallas ofta en lagun, men är mera en sorts insjö. Den är ett av de biologiskt rikaste och intressantaste vattnen i detta område. Aristoteles ägnade stor…
Bengt E Y Svensson
-
En ensam upplysningsman
Peter Forsskål var kanske den enda riktiga upplysningsmannen i Sverige på 1700-talet. Medan de franska upplysningsfilosoferna kunde hjälpa varandra fick Forsskål kämpa ensam.
Tore Frängsmyr
-
Närande eller tärande?
Den ene var och förblir känd, men hade fel och förlorade. Den andre är osynliggjord, men hade rätt och vann. Så skulle man, med stöd i svenska Wikipedia, kunna sammanfatta resultatet av århundradets vadslagning, där vinnaren år 1990 kammade hem 567 dollar (ca 4 000 kr) medan förloraren ungefär samtidigt belönades med Kungliga Vetenskapsakademins Crafoordpris…
Håkan Tribell
