Nostalgi är ingen hållbar snuttefilt

Man skulle ju kunna tro att 2016 var häromdagen, en blinkning bort bara. Men det är förstås en högst medelålders syn på saken. Vi vet alla hur snabbt tiden rullar på, och att den bara växlar upp ju längre man har privilegiet att få vara med. 

Detta blev extra påtagligt när jag vid middagsbordet fick höra talas om den senaste digitala flugan på sociala medier: att unga människor längtar tillbaka till det förflutna. Och de projicerar inte denna längtan på en magisk medeltid som under romantiken, ej heller på förnuftets upplysningstid eller på efterkrigstidens välfärdsår. 

Nej, de spanar i första hand mot 2016. Visst drog jag på munnen när våra tonåringar berättade detta, men för dem är förstås ett decennium större delen av deras liv. Det är steget från trind småbarnskind till skäggväxt och basröst. Och ­deras generation, Z, lider tydligen av nostalgi inför livet så som det tedde sig när de var små. 

Generation Z består, visar en googling, av dem vars uppväxt har präglats av digitala skärmar, födda mellan 1995 och 2012. De kallas ofta ”den nostalgiska generationen” då de tenderar att tycka att allt var bättre förr. (Låter i och för sig som utmärkta Axess-läsare i vardande.) Just nu är detta oförstörda ”förr” konkretiserat i året 2016 – alltså före Covidpandemin, före Chat GPT och före de korta filmsnuttarna på sociala medier. Tiktok kom till väst just 2016, men hade ännu inte blivit det väloljade verktyg för att sabotera ungdomars hjärnor som det är i dag. År 2016 hade ännu inte Ryssland invaderat Ukraina för andra gången och Gretas aktiviströrelse var fortfarande mer klimatvänlig än Hamasvänlig. 

På så vis har de en poäng. Samtidigt vet vi medelålders att 2016 inte var någon jungfrulig tid. Svallvågorna gick ännu höga efter migrationskrisen, året präglades av blodiga jihadistiska terrordåd i Bryssel och i Nice. Ryssland hade redan skickat in soldater på ukrainska Krimhalvön. I Sverige hade gangsterskjutningarna börjat öka drastiskt. 

Om man ska tråna efter något år på denna sida millennieskiftet så torde det vara 2000, före terror­dåden 9/11. Då väst ännu trodde att världsfreden och den liberala demokratin enligt något slags naturlag skulle fortsätta att bre ut sig. 

Ett synsätt på världen och historien som i retrospekt närmast framstår som ett barns.

Västerländska generation Z har fötts in i en ­extremt privilegierad värld och får samtidigt uppleva hur den urvattnas privatekonomiskt och hotas geopolitiskt. Vi som var unga på nittiotalet vande oss vid att allt bara blev bättre och tryggare. För våra barn ser det annorlunda ut, och det är inte konstigt om de önskar att de hade det lika enkelt som vi. Men nostalgi är ingen hållbar snuttefilt. Allt talar för att de som är födda på 2000-­talet också är den första generationen på länge som under sina formerande år kommer att förvärva en nyktrare och mognare syn på världen än föräldragenerationen. De har helt enkelt inte något annat val än att tuffa till sig och odla sin resiliens.

Det är en hälsosam återställning. De kommer sannolikt att vara mer vuxna och omdömesgilla när de ska ta över, än vad som varit fallet på mer än 30 år. Och det kommer att behövas. Förutom den turbulenta maktkampen mellan USA, Ryssland och Kina som kommer att prägla världen framöver, kommer också AI-utvecklingen att omstöpa våra samhällen åtminstone i paritet med industrialiseringen. Om ytterligare tio år kan 2026 vara året som framstår som jungfruligt. Men vi är förhoppningsvis bättre rustade då.

I detta nummer av Axess har vi fördjupat oss i Hugo Valentin, historiker och antinazist, som arbetade för att rädda människor undan Förintelsen. År 2010 namngavs ett forskningscentrum i Uppsala efter honom, men för ett år sedan plockades hans namn bort, ett mycket kritiserat beslut. 

Dessutom: inför årsdagen av Ukrainakriget skriver Rutger Brattström om krigföringen i Svarta havet, Stig-Björn Ljunggren analyserar skönhetens betydelse i politiken och Edvard Hollertz förklarar hur köttbristen har uppstått i Sverige – och mycket annat läsvärt. 

P.S. Du har väl inte missat att du numera kan lyssna på essäer ur Axess magasin? Besök axess.se/podcasts eller sök upp Axess Podd i din poddapp.