Royal Academy är en av Storbritanniens främsta kulturinstitutioner. I denna dokumentär som filmades under fem år och visades i samband med Royal Academys 250 årsjubileum får vi unika inblickar i dess verksamhet. Hur balanserar man kraven på tradition och innovation?
Wiens gosskör, Die Wienersängerknaben, sjunger verk från Praetorius till Verdi i denna konsert med Wienerfilharmonikerna under ledning av Franz Welser-Möst.
Del 1 av 3. När den sextonårige Mikael Romanov tog över tronen 1613 inleddes ett över trehundraårigt styre med närmast oinskränkt makt. I denna första del får vi följa den hänsynslöse Peter den store och hans ihärdiga ansträngningar att modernisera Ryssland. Men allt var inte politik och maktkamp. Tsarfamiljen Romanov var även entusiastiska anhängare av konst och kultur.
Del 1 av 7. Venedig är idag bara ett turistmål. Fram till 1700-talets slut hade staden en nästan tusenårig historia av stormakt på Medelhavet och storspelare i världshandeln. Varför kan en liten stad få så stor betydelse? Maurizio Viroli, expert på den italienska renässansen, ger här sin syn på det latinska ordet civitas; den fysiska staden och stadens själ.
En utrikeskorrespondent i det Öst- och Centraleuropa som uppstod efter andra världskriget och gick under 1989 kunde i sin jakt på information och perspektiv finna anledning att träffa författare och intellektuella. Ur de officiella kommunikéerna gick det ibland att läsa ut något intressant, men de var avsedda att fungera som kuliss.
Del 6 av 13. James måste hämta en last gummifrön från Brasilien som ska planteras i Indien.
I maj 2016 attackerades den respekterade och kände elefantforskaren Ian Redmond oväntat av en elefanthona i Kenyas bergsskogar. Han överlevde men frågan som återstår att besvaras är: varför gick elefanten Kali till attack?
Del 5 av 5. Begreppen integritet och privatliv hör till de mest debatterade. Men när kränks privatlivet? Och vad betyder egentligen privatliv?
Del 15 av 22. Stig Fredrikson har bevakat både Sovjetunionen och det moderna Ryssland i årtionden under sin långa karriär som journalist på SVT och författare. I sin senaste bok ”Ryssland utan Putin: friare, fredligare och rättvisare” sammanfattar Fredrikson Putins år vid makten och redogör för varför det ryska folket förtjänar en annan ledare. Samtalet leds av Erik Thyselius.
Del 6 av 10. Stockholms blodbad, drottning Kristinas abdikation och förlusten av Finland. Berömda händelser i svensk historia fortsätter att intressera och fascinera. Men tar vi till oss ny forskning eller sprider vi bara de traditionella berättelserna?
Doktor Zjivago är en av det 20:e århundradets mest kända kärlekshistorier, som de flesta kommer ihåg från filmen. Men Boris Pasternaks bok som den baseras på har en verklighetsbakgrund värdig intrigen i en storsäljande Hollywoodfilm.
Del 2 av 4. När Karl I avrättades spreds de brittiska kungliga konstsamlingarna för vinden. Men sakta men säkert inköptes nya verk medan andra återlämnades. En enastående pånyttfödelse ägde rum med införskaffande av mästerverk och fantastiska skatter.
Del 5 av 6. Jeremy Irons diskuterar Shakespeares historiska dramer utifrån Henrik IV och Henrik V. Han visar på skillnaderna mellan historisk verklighet och det drama som Shakespeare skapar. Han redogör för vilka källor Shakespeare använde sig av och hur han sedan förvrängde dem.
På 1600-talet lämnade samurajen Hasekura Tsunenaga och den franciskanermunken Luis Sotelo Japan för att inleda förhandlingar med påven och den spanske kungen om öppnandet av en ny sjöfartsled till Indien. Resan skulle ta sju år. Vem var Hasekura? Och vilka egentliga motiv låg bakom hans resa?
Del 1 av 3. I ett museum i Swansea förvaras allt från uppstoppade duvor till en polisbil. Men kan konstdetektiverna Bendor och Jacky hitta ett förlorat mästerverk värderat till flera miljoner pund?
Doktor Gudrun Persson vid Totalförsvarets forskningsinstitut berättar om hur historien på bred front gör comeback i dagens Ryssland.
Del 2 av 3. Talare: Ingmar Skoog - Is Seventy the New Twenty?, Barbro Westerholm - Beyond Ageism. Moderator: Maria Rankka.
I augusti 1843 kontaktade den unga grevinnan Ada Lovelace. Lord Byrons dotter, en uppfinnare. Hon hade en idé som hon ville förverkliga och var beredd att finansiera: världens första mekaniska dator som hon till och med hade skrivit ett program för. Men uppfinnaren Charles Babbage vägrade. Hade hon lyckats att få med sig honom på sina planer kunde den informationsteknologiska revolutionen ha inletts i Storbritannien under den viktorianska eran – ett århundrade före dataåldern.