Att bete sig som folk i jultider

Aldrig blir det så smärtsamt när något går fel som under julen, en helg som förknippas med frid, gemenskap och altruism. Etiketten påbjuder att man ska vara osjälvisk, generös och extra mån om att inte komma i konflikt med någon. Historiskt undvek man allt arbete under julveckorna, och brott som begicks då belades enligt lagen med dubbelt straff.

Advent (med sina stjärnor, kalendrar, ljusstakar, glögg och pepparkakor) in­­leds fyra söndagar före jul, som börjar först den 24 december.

Att butikernas julskyltning, restau­rangernas julbord och företagens julfester infaller tidigare än så går knappast att ändra. Men traditionen sedan 1 700 år, och ännu när jag var liten, är att börja julfirandet först när julen infinner sig – även om vi svenskar tjuvstartar på julaftonen. Granen och julpyntet får sättas upp först kvällen innan.

Detta är ingen partyhögtid; på julafton och juldagen går släktband före vänskap. Man förväntas fira med sin familj och nära släktingar samt halvnära släktingar som annars riskerar att tillbringa helgen ensamma. Förr var det vanligare att familjer även bjöd med någon ensamstående bekant som inte hade några att fira med. Det är svårt att samla alla närstående på själva julafton, och att ränna runt till flera olika platser på en och samma dag blir stressigt. Fördela istället firandet – julhelgen i snäv mening varar i tre dagar och hela högtiden i tre veckor, så det finns gott om tid för alla.

Vid vanliga bjudningar bestämmer värdarna allt. Julafton tillhör de undantag där gästerna har rätt att förvänta sig de traditionella inslagen, om inte värden tydligt bjudit in till ”alternativ jul”.

För många hade i så fall valt att fira någon annanstans, då traditionerna är ännu viktigare än sällskapet. Detta gäller även maten. Om man som värd inte förvarnat är man skyldig att servera något som upplevs som julmat. Julen har en mer laddad relation till mat än någon annan högtid. Vissa säger sig inte kunna känna julstämning utan en viss rätt och anser att julbordet är ett gemensamt ansvar. Här måste värdarna vara tydliga: Är det ett knytkalas eller inte?

I första fallet får alla bidra och ingen har rätt att kritisera det som medtas. I andra fallet kan en gäst inte kräva att en viss rätt ska serveras. Men, för julfridens skull: låt det bero om någon ändå skulle komma dragande med morfars gubbröra och ställa fram den på bordet.

En omfattande buffé äts på samma sätt som restaurangernas julbord, men man kan inte förvänta sig att få nya assietter till samtliga turer i hemmiljö. Med få rätter får endast sillinläggningarna en egen assiett och övrigt kan ätas på samma tallrik – ja, inte sötsakerna förstås. Julmåltiden behöver inte vara en buffé utan kan även ha formen av en flerrättersmeny, men då serveras den traditionellt senare på dagen.

Julfirandet är inget dryckesslag. Man kan ha blöta glöggfester under advent och snapsrika luncher senare under julveckorna, men julafton bör firas måttfullt – även om julöl eller mumma, snaps och ett glas sött vid granen ingår som traditionell rekvisita. Tänk på att detta särskilt är barnens stora högtid.

Det finns alltid de som vill att man ska sluta skänka varandra julgåvor. Klapparna har dock en central, rituell funktion i julfirandet och alla som firar tillsammans är etikettsmässigt ålagda att skänka något till varandra. Men det behöver inte vara dyrt: något hembakat, ett par ljus eller ett paket kaffe är utmärkta julgåvor. De ska vara omsorgsfullt inslagna, gärna med rim och lack!

Det är bra att försöka anpassa sig lite efter vilken prisnivå övriga lägger sina julklappar på, men det är inte god ton att bestämma att alla måste ha med presenter för ett visst belopp.

Glöm inte en blomma (eller motsvarande) som uppmuntran till värdarna redan när ni anländer; de har ett hårt arbete.

Nyår firades traditionellt som en del av julen, med lutfisk eller annan julmat. Det senaste halvseklet har nyårsfirandets betydelse vuxit och fått en egen kultur och estetik. Man får numera se nyårsafton som en dags paus i julen – men det innebär verkligen inte att man ska slänga ut granen redan då. Julen varar inte till fasta, men väl till tjugondedag Knut den 13 januari.