Tricket som fick Trump att backa om Grönland

När Sverige i januari sände officerare till Grönland mitt under Trumps hotfulla retorik inleddes en ny epok i relationen till USA. Till ingen stormakt har Sverige haft ett så komplicerat förhållande som till Amerika. Under kalla krigets neutralitetspolitik var det en dubbelpolitik. På kvarterets framsida kritiserade Sverige ofta USA. Men på dess baksida pågick topphemliga samarbeten för att få militär hjälp om Sovjet angrep oss.

Därefter följde på 1990-talet fredsinsatser på Balkan som förde Sverige närmare Nato och dess viktigaste medlem. Terrorattacken mot USA den 11 september 2001 startade en ny epok.

”Terrorismen kan aldrig accepteras. Tillsammans måste vi visa vår beslutsamhet att bekämpa denna ondska i alla dess former.” Statsminister Göran Persson i brev till president George W. Bush den 12 september 2001. Sverige slog följe med USA i kriget mot terrorn. Fram till 2021 tjänstgjorde 8 000 svenska militärer i Afghanistan, varav fem stupade.

När Ryssland annekterade Krim 2014 fördjupades Sveriges vänskapsband västerut. President Donald Trumps försvarsminister James Mattis sade mig 2017 under ett besök i Pentagon: ”If you are in trouble – we will be there!” Joe Biden var president när Ryssland startade storkriget mot Ukraina och Sverige blev genom Natointrädet allierat med USA. ”Medlemskapet betyder att vi har kommit hem. Hem till ett stort antal demokratiers samarbete för fred och frihet.” Statsminister Ulf Kristersson i tal till nationen från Washington då Sverige blev medlem av Nato, den 7 mars 2024.

Tio månader senare tillträdde Donald Trump. Omedelbart talade han om att införliva Grönland ”på ett eller annat sätt”.

Krisen blev akut i januari i år när Trumps hot och hån tilltog samtidigt som presidenten inte uteslöt ett väpnat angrepp. Kristersson och övriga ledare i Västeuropa som dittills hanterat Trump II med smicker och eftergifter reagerade nu. De kritiserade USA:s hotfulla retorik och slog fast att endast Danmark och grönländarna bestämmer sitt öde.

Danska statsministern Mette Frederiksen konstaterade: ”Den amerikanske presidenten har dessvärre inte uteslutit bruk av militär makt. Därför kunde vi andra inte heller utesluta det”. I klartext: USA kunde förvandlas från allierad till fiende. Inför ett kritiskt möte i Washington den 14 januari mellan utrikesministern Lars Løkke Rasmussen och vicepresident J.D. Vance vädjade därför den danska regeringen och militärledningen om solidariskt stöd. Det offentliggjordes samma dag, och först ut var Sveriges statsminister.

”Några officerare från den svenska Försvarsmakten anländer idag till Grönland. De ingår i en grupp från flera allierade länder.” Kristerssons kortfattade meddelande uppgav att officerarna (de var bara tre, vilket hölls hemligt) skulle förbereda moment i en dansk övning, Operation Arctic Endurance. Efter hand framkom att det var snabbutryckning med officerare från sju Natoalli­erade: Sverige, Norge, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. De flögs till Grönland tillsammans med stridsutrustade danska soldater.

Det blev ett typexempel på deterrence by ambiguity, alltså avskräckning genom tvetydighet. Å ena sidan: officerarna åkte dit och förberedde en fredlig övning. ”Den utgör inget hot mot någon”, förklarade de sju länderna gemensamt tre dygn senare. Å andra sidan: om USA angrep Grönland utgjorde officerarnas närvaro där ett problem. De utgjorde då en tripwire, en snubbeltråd, som skulle utlösa krig med åtta allierade. I praktiken slutet på Nato. Det tog skruv.

Trump, som ju själv är en mästare i tvetydigheter, blev arg och förolämpad. Han svarade med hot om strafftullar för dessa åtta länder. Och Sverige svarade med sällan skådad skärpa: ”Vi låter oss inte utpressas” (statsminister Ulf Kristersson på X den 17 januari 2026).

Därpå slöt EU-kommissionen upp och mullrade om handelskrig mot USA. ”Förenta staterna missbedömde hur Europa skulle agera på detta extraordinära hot”, sade den tidigare amerikanske Natoambassadören Nicholas Burns. Varpå Natochefen Mark Rutte i Davos den 21 januari arrangerade en reträttväg för Trump, som drog tillbaka hoten. För denna gång.

Klart är att Sveriges relation till USA gått in i en ny epok – mer osäker än någonsin.