Jesus lever! – i Latinamerika

Så förklarade Maria-Gusta varför hon övergav sin katolska tro för en liten evangelisk kyrka i Ecuador. Jag lärde känna henne i Stockholm för några år sedan, när hon kom dit för att arbeta illegalt. Då hade hon just fått kontakt med Pingstkyrkan i Bredäng, där hon bodde – en kyrka som hon tyckte liknade den i Ecuador. Nu ville hon döpas.

Visserligen hade hon döpts en gång tidigare, men det var i katolska kyrkan när hon var liten, så det räknades inte. Därför var det med stor andakt som hon, tillsammans med en rad andra latinamerikaner – de flesta illegala immigranter – steg ned i det glittrande dopvattnet för att dö och uppstå med Jesus.

 
Maria-Gustas beslut låter kanske trivialt, men i Latinamerika har liknande beslut lett till något av en religiös revolution. Sedan 1980-talet har hundratusentals latinamerikaner gått med i evangeliska kyrkor och idag beräknas cirka 40 procent av världens frireligiösa kyrkor finnas i Latinamerika. Flest människor har gått med i Brasilien, där bland annat Iglesia Centro Cristiano rapporterar att man har hållit mer än 9 000 dop sedan millennieskiftet. Även Argentina har genomgått en stor förändring, där bland annat kyrkan Rey de Reyes har fått 20 000 medlemmar sedan mitten av 1980-talet. I början av augusti höll man en gudstjänst på Argentinas största fotbollsstadium. Det var en av de kallaste och regnigaste dagarna på året. Ändå kom 20 000 människor.

Framgången ligger i kyrkornas enkla budskap.
– De pratar så att vanliga människor förstår, säger Isabel som jag träffar på en kvällsgudstjänst i Rey de Reyes. De förklarar hur man kan följa Jesus och leva som honom. Katolska kyrkan pratar mycket krångligare.
Dessutom lovar kyrkorna förvandling. Om katolska kyrkan vänder sig till de fattiga för att ge dem en möjlighet till ett värdigt liv så har de evangeliska kyrkorna ambitionen att förvandla dem. Pastorn är en av medlemmarna och predikningarna handlar om vardagsproblem som berör deltagarna. Att sluta dricka eller att sluta slå sin fru kan vara helt vanliga teman inom kyrkan. Och i Argentina är de evangeliska kyrkorna kända för att ha de bästa kurserna för att sluta röka.

I Rey de Reyes får jag ett flygblad med erbjudande om kurser för att bli av med drogberoende och att bli en bra förälder. Dessutom erbjuder man hjälp i sökandet efter arbete.

Fortunato Mallimaci, sociolog och forskare kring kyrkors inflytande i samhället, förklarar de evangeliska kyrkornas framgång med att de har lyckats se och fylla människors konkreta behov. På 1980-talet genomgick många av de latinamerikanska länderna
allvarliga ekonomiska kriser och det blev tydligt att demokrati inte nödvändigtvis kunde lösa människors sociala problem. Argentina genomled även ett krig strax före demokratiseringen, och enligt Sergio Marquet, en av pastorerna i Rey de Reyes, var det början för de evangeliska kyrkornas framgång.

– Det var efter att Argentina hade förlorat Falklandskriget som de evangeliska kyrkorna började växa och det är ingen slump, menar han.
– När man har stora behov börjar man söka och den som söker finner, slår han fast.
Mallimaci ser det snarare som att de evangeliska kyrkorna var bra på att se människors behov och dessutom erbjöd man en ny metod för att fylla dem. Tillväxten sker främst i fattiga områden och Mallimaci menar att det beror på enkelheten i såväl kyrkans budskap som i dess framtoning.
– De är inte lika formella som katolska kyrkan. Pastorn kommer från liknande förhållanden som församlingsmedlemmarna och han talar samma språk och går klädd i samma enkla kläder.

Detta är Sergio Marquet ett levande exempel på. Han var sprutnarkoman när han blev kristen för 20 år sedan och för honom handlar kristendom om att visa människor att de kan få ett bättre liv.
– Det var ju det som Jesus gjorde, säger han.

Katolska kyrkan betraktar den evangeliska tillväxten som ett hot. Under påvens besök i Brasilien tidigare i år uttalade han en oro inför ”sekterna” som drar fram över kontinenten. Men Mallimaci menar att det egentligen handlar om ett missförstånd.
– Egentligen har de inte ”tagit” några aktiva katoliker, säger han. De har i stället fångat upp de människor som kallade sig katoliker, men som inte var aktiva i kyrkan.

Men samtidigt som katolska kyrkan kallar evangelisterna för sekter tar man själv efter vissa av deras mönster. Mallimaci pekar ut genom fönstret från sin arbetsplats i centrala Buenos Aires. Här har katolska kyrkan nyligen invigt en ny helgonstaty, som enligt
kyrkan kan lösa liknande problem som dem som de evangeliska kyrkornas Jesus sägs kunna lösa. Även den katolska kyrkan är föränderlig.

Vissa menar att de evangeliska kyrkorna får en allt viktigare politisk roll, men Mallimaci anser att deras inflytande är begränsat.
Det är fortfarande den katolska kyrkan som har rollen som medlare i politiska konflikter och uttalare över korruptionsskandaler. Men när det gäller att få latinamerikaner att sluta röka och att lära dem att uppfostra sina barn har de evangeliska kyrkorna inflytande.

Maria Pettersson