Unga lutar åt höger – och vill ha pengar

Dagens unga. Detta genom tiderna av begripliga skäl ständigt återkommande ämne. Vi – alltså ”vi” som inte längre är fullt så unga – är sällan nöjda med dem. Med lika delar fasa och fascination studerar vi hur de utvecklar sig, som individer och som grupp, hur olika de är ”oss” och vad detta förfärliga faktum kan säga oss om framtiden. Det är sällan några muntra slutsatser vi drar.

Vad är det då som utmärker 2020-talets unga? De har vuxit upp med smartmobiler och har överbeskyddande föräldrar. ”The anxious generation” som den amerikanske sociologen Jonathan Haidt kallar dem. De dricker mindre alkohol än tidigare ungdomsgenerationer, och har mindre sex.

Vet vi något mer om den svenska ungdomsgenerationen?

Det gör vi:

De är inte längre övervägande vänster – tvärtom faktiskt. I skolvalet 2022 fick de som senare kom att kallas Tidöpartierna över 60 procent av tonåringarnas röster. Jag vet inte vilken metafor jag ska använda för att poängtera hur betydelsefull denna förändring kan visa sig bli, men jag tänker på plattektonik – politisk plattektonik.

Och mer då?

För några veckor sedan publicerade analysföretaget Ungdomsbarometern sin ­årliga undersökning om ungas attityder till sådant som jobb, relationer och politiskt engagemang.

Av den framgår att det har blivit allt viktigare för unga mellan 15 och 25 år att tjäna pengar, helst som entreprenörer.

Självpåtagna identitetsmarkörer som ”feminist” och ”miljövän” blir allt ovanligare. De unga är dessutom mer konservativa i fråga om könsroller, meddelar Ungdomsbarometern: Killen får gärna ta re­staurangnotan (i alla fall på första dejten).

Sjuttiofem procent av tjejerna tycker att det är mannen som ska fria när det blir dags och nästan lika många av killarna instämmer. Och vi minns ju debatten nyligen om så kallad brudöverlämning. Tydligen vill en stor andel av svenska brudar vandra uppför altargången med sin pappa för att där bli så att säga överlämnade till den blivande maken.

Tyvärr skrapar Ungdomsbarometern bara lite, lite på ytlagret. Eftersom det inte ställs några frågor om till exempel familjebildning, om önskat antal barn, om synen på moderskap och faderskap – så finns det inte mycket substans bakom påståendet att dagens unga har en mer konservativ syn på könsroller.

Restaurangnotan och frieriet kan lika gärna handla om estetik, om ett slags parningsdans, och inte minst om en amerikaniserad syn på romantik. Särskilt brud­överlämning är ju exempel på det. Många kvinnor vill att deras kärleksliv ska iscensättas som på film från Hollywood – utan att de för den skull upplever sig inordnade i en patriarkal struktur.

Bilden som framträder av dagens unga är alltså mycket otydlig, filtrerad genom vuxenvärldens fixering vid symboler, etiketter och signaler.

Faktum är att i siffrorna ryms vitt skilda trender. Här kan man hitta tjejen som vill bli influerare och som tycker att storslagna frierier är bra content. Kanske är hon en ”soft girl” som tycker att det är härligt att ta det lugnt och ta hand om sig själv, träna, laga LCHF-mat – och låtsas bli försörjd av en manlig partner, fast hon i själva verket tjänar hyggligt med pengar på sina reklamsamarbeten med klädkedjor och botoxkliniker.

Men här finns också killen som har lyssnat på Jordan B. Peterson, som har börjat bädda sin säng och vill ha ordning på sitt liv, som vill tjäna pengar så att han kan köpa en egen bostad, hitta en stabil tjej att gifta sig med, få barn, vara sin egen så att familjen kan leva och bo där det är tryggt och bra för familjen.

Han som också tänker att det är viktigare att behandla folk med respekt än att ha rätt slags symboler på tygpåsen.

Finns det något jag skulle vilja säga till dagens unga tjejer, är det detta: Leta efter en sådan kille. I takt med att efterfrågan växer, kommer även utbudet öka.