Det var Ryssland som utvidgade Nato

Rysslands krig mot Ukraina, det största i Europa sedan andra världskriget, går snart in på sitt fjärde år. Ett av Rysslands motiv för angreppet är att Nato har expanderat och hotar Ryssland. Påståendet sprids alltmer – men en lögn blir inte sannare för att den upprepas.

Ryssland är arvtagare till Sovjetunionen, som 1990 undertecknade det som kallats ”kalla krigets fredsavtal”, nämligen Parisstadgan. I den lovade länderna i Europa att respektera mänskliga rättigheter och att aldrig bruka våld mot varandra.

Frånsett Jugoslavienkrigen 1991–95 och Kosovokriget 1998–99 var 90-talet en era då integration, enighet och hopp om bestående fred härskade i Europa. I den andan meddelade Rysslands förste president Boris Jeltsin 1991 att även Ryssland på sikt ville gå med i Nato. Jag var på plats i Natohögkvarteret när det skedde. ”Vad betyder det? Ska vi försvara gränsen mot Kina?” utbrast häpet två norska diplomater.

Med Vladimir Putin i Kreml är det andra tongångar. Ukrainakriget sägs vara orsakat av ”Natos fortlöpande uppbyggnad och expansion österut till de postsovjetiska länderna”, enligt hans utrikesminister Sergej Lavrov.

Men sanningen är att Nato inte ville utvidgas, och när det väl skedde var det fria länders val. Den som drivit fram utvidgningarna har i själva verket varit Ryssland, genom sitt eget agerande.

När Holocaustmuseet i Washington invigdes i april 1993 vädjade de tjeckiska och polska presidenterna Václav Havel och Lech Walesa till USA:s Bill Clinton om Natomedlemskap. Clinton var kallsinnig, liksom försvarsdepartementet Pentagon.

Ett halvår senare, den 4 oktober, sköt Boris Jeltsin med stridsvagnar sönder parlamentet i Moskva. Det var ett återfall i sovjetiskt tänkande: politiska konflikter löses med våld.

Skotten i Moskva fick östeuropéer och balter att öppet kräva att få gå med i Nato. Men alliansen ville inte utökas utan inrättade istället i januari 1994 samarbetet Partnerskap för fred (PFF) som hela Europa, även Ryssland och Sverige, gick med i.

I slutet av 1994 inledde Jeltsin Rysslands krig i Tjetjenien med krigsförbrytelser i öppen dag. Bultandet på Natos dörr blev allt högre – men inom alliansen låg fokus då på fredsinsatsen i Bosnien.

År 1997 var Nato på väg att enas om en första östutvidgning. Men först slöts ett avtal med Ryssland, Nato–Russia Founding Act, där begränsningar skrevs in för att undvika en konfrontation. Därefter inbjöds Polen, Ungern och Tjeckien, som blev Natoländer i april 1999.

Hösten samma år inledde Ryssland det andra Tjetjenienkriget. Det bidrog till att Nato 2002 beslutade om en big bang: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien blev alla medlemmar 2004.

Parallellt inrättade Nato ett nytt samarbetsorgan, Nato–Rysslands-rådet. Ryssland tyckte inte om utvidgningarna, men Nato markerade sina fredliga avsikter. De bevisades av att alliansen inte gjorde upp några militära försvarsplaner för balterna under deras första fyra år i Nato (2004–08).

Vid Natos toppmöte i mars 2008 ville USA och Storbritannien ge Ukraina och Georgien status som ansökarländer. Tyskland och allierade i Sydeuropa var emot, så frågan sköts upp till december. I augusti angrep Ryssland Georgien och ockuperade två provinser, vilket blockerade landets väg till medlemskap.

År 2014 överraskade Putin totalt Nato genom att sända in ”gröna män”, soldater utan nationsbeteckningar, på Krim och inleda kriget i östra Ukraina. Först två år senare beslutade Nato att svara med allierade arméförband i de fyra Natoländer som gränsar till Ryssland: Estland, Lettland, Litauen och Polen. Det var små larmstyrkor, färre än 1 000 soldater i vardera landet. Alltså knappast ett hot mot Ryssland, världens andra mäktigaste militärmakt.

Rysslands storinvasion av Ukraina 2022 fick Finland och Sverige att raskt söka skydd i alliansen. Genom Finlands inträde fördubblades Rysslands landgräns mot Nato – ett direkt resultat av Putins krig.

Detta slags växelverkan med ryska löftesbrott, krigföring, övergrepp och hybridangrepp ledde slutligen till att Nato 2022 uttalade att Ryssland är det största hotet mot Europas säkerhet. Förra året beslutade alliansen för första gången sedan kalla kriget om nya försvarsplaner. Det är därför Sverige och övriga allierade nu rustar upp sina totalförsvar.