”Took the Gripen out for a ride yesterday.” Till taktfasta toner visar en video hur Sveriges vice statsminister Ebba Busch drar på sig en armégrön pilotdräkt och spänner fast sig i ett Gripenplan. Hon gör tummen upp varpå stridspiloten tar upp henne till molnfri höjd. Efter flygturen slår hon ut håret, kliver ur planet och ler stort: ”Welcome to Sweden, we are open for business.”
Den 45 sekunder långa videosnutten som lades ut på X den 19 mars visar mer än tusen ord hur ledande politikers syn på svensk försvarsindustri har förändrats. Från en ifrågasatt och syndfull verksamhet till sin raka motsats.
Det känns som en resa tillbaka till framtiden. Under kalla krigets 1970- och 80-tal bedrev Sverige en neutralitetspolitik där försvarsindustrin var central. Inga andra länder med åtta miljoner invånare klarade av att utveckla egna moderna stridsflygplan, ubåtar, örlogsfartyg, stridsbåtar, stridsvagnar, stridsfordon, kanoner och robotar. Det kallades för ”den svenska profilen” och säkrade Försvarsmaktens tillgång på materiel byggd för våra förhållanden samt minskade risken för påtryckningar.
På 1970-talet tävlade till och med stridsflygplanet Viggen om en jätteorder till Natoländerna, men de valde amerikanska F-16-plan i stället. På 1980-talet lyckades statsminister Olof Palme (S) däremot kamma hem en miljardorder på Boforskanoner till Indien.
Men från 1990-talet och framåt skars försvarsanslagen ner. Välkända företag som Nitro Nobel, Volvo Flygmotor, Kockums, Bofors och Hägglunds köptes upp av utländska konkurrenter. Mut- och smuggelskandaler bidrog till att politikerna höll armlängds avstånd till vapenexport. ”Jag säljer inte flygplan, men jag kan tala om hur det är att använda dem”, sade statsminister Göran Persson (S) när Gripen såldes till Sydafrika.
Under Fredrik Reinfeldt (M) drog politikerna in pengarna till en rad svenska utvecklingsprojekt. Måste något ändå köpas in skulle det tas ”från hyllan”, alltså det som fanns färdigutvecklat på marknaden. Endast två delar av ”den svenska profilen” överlevde: utveckling av stridsflyg och ubåtar (sedan Kockums köpts tillbaka från den tyska ägaren) klassades 2015 som skyddade ”väsentliga säkerhetsintressen”.
Samtidigt sågs finansiering, utveckling och tillverkning av försvarsmateriel alltmer som moraliskt förkastligt. Etik- och hållbarhetsfonder slutade investera i försvarsindustrin. Det märkte Saabs anställda när de plötsligt inte ens kunde hyra bilar i Bryssel.
Politikerna slår knut på sig själva för att stötta oss, säger de till mig inom industrin.
Rysslands storinvasion av Ukraina 2022 välte hela denna spelplan över ända. Tre dagar in i kriget sände Sverige krigsmateriel till ett land i krig, något som inte skett sedan finska vinterkriget 1939–1940. Sverige gick med i Nato och deltar i upprustningen inför det ryska hotet.
Natochefen Mark Rutte manar: ”Tala om för era banker och pensionsfonder att det helt enkelt är oacceptabelt att de vägrar investera i försvarsindustrin.”
I Sverige vill Socialdemokraterna ha ökat statligt ägande i försvarsindustrin för att skapa hållbarhet och nationell kontroll, medan Moderaterna har gjort helt om. ”Industrin är en del av vår försvarsförmåga och säkerhetspolitik. Målet är en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet”, sade försvarsminister Pål Jonson (M) när han presenterade regeringens nya strategi.
Politikerna slår knut på sig själva för att stötta oss, säger de till mig inom industrin. Men företagen påpekar att myndigheterna ännu inte fått tydliga politiska direktiv att överge tidsödande procedurer för inköp, vilket bromsar upprustningen.
Det kristna fridsbudskapet bidrog till att Kristdemokraterna länge var ambivalenta inför det militära. Men KD-ledaren och näringsministern Ebba Busch har blivit en driven Gripenförsäljare. Kanada tvekar i valet mellan Gripen E och amerikanska F-35-plan, där USA har hotat Kanada om de köper svenskt. Vapenaffärer sköts normalt diskret, men Busch markerade offentligt i Kanada: ”Vi hotar oss inte fram till en affär.”
Hennes retorik har sedan dess nått nya höjder: ”Tro på Sverige. Gripen är mer än ett stridsflygplan […] Det är också en symbol i allt fler delar av världen för frihet. Friheten att ta sina egna beslut utan att behöva fråga vare sig Trump, Jinping eller Putin.”
