Nummer 4, 2026
Vad hände med den fria forskningen? I nr 4 skriver Sten Widmalm, Bo Rothstein och Henrik Schildt Lundberg om akademisk ofrihet. Dessutom: Magnus Ranstorp om hur Venezuela blev en fristad för Hizbollah, och Anders Mathlein om den förtrollande sommarnatten.
- Visa alla
- Ledare
- Samhälle
- Kultur
- Krönika
- Essä
- Fördjupning
- Intervju
- Recension
- Övrigt
-
Så blev Venezuela en fristad för Hizbollah
Venezuela har inte bara tolererat terrorgruppens närvaro – landet har under två decennier fungerat som en skyddad bas för dess globala verksamhet.
Magnus Ranstorp
-
Ideologisk likriktning hotar den fria forskningen
Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.
Bo Rothstein
-
Mikael Holmström
Försvarsindustrins nya image
Efter murens fall ansågs tillverkning och försäljning av försvarsmateriel alltmer som moraliskt förkastlig. Nu är det annat ljud i skällan.
-
Susanna Birgersson
Nej tack, jag vill inte dö
Nederländerna var först i världen att införa aktiv dödshjälp 2002. Sedan dess har allt fler länder följt deras dåliga exempel.
-
-
Den akademiska guldburen
Lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsar den fria forskningen. Men frågan är om akademikerna har något emot det.
Sten Widmalm
-
Gertrude Stein – arrogant, fascinerande kosmopolit
Den amerikanska författaren var länge mest bekant för sin salong i Paris, men hon fick se sin litterära berömmelse öka markant mot slutet av sitt…
Anna Victoria Hallberg
-
Alla visste vem Sergel var
Den genialiske skulptören Johan Tobias Sergel (1740–1814) var berömd både bland Stockholms busar och den internationella kultureliten. Samtidigt var han djupt mänsklig.
Magnus Olausson
-
