Syftet är att utplåna den ukrainska nationen

Värt att försvara. Statyn Duc de Richelieu i Odessa Foto: Odessa kommun

Vid Nürnbergprocessen prövades för första gången ”brott mot mänskligheten”, något som senare skulle kallas ”folkmord”. Begreppet har därefter kontinuerligt diskuterats, inte minst vad som rimligen kan innefattas i det och i vilken mån massmord begångna tidigare i historien retroaktivt skulle kunna betecknas såsom folkmord.

Den svenska åklagarmyndigheten definierar folkmord som handlingar som begås i syfte att ”helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp”. Begreppet ”krigsförbrytelser” är ett samlingsbegrepp för överträdelser av den internationella humanitära rätten och är brott som begås i samband med krig. Det handlar om grova brott, bland annat förstörelse av kulturhistoriska föremål, användande av förbjudna vapen och anfall riktade mot civila.

Dokumentationen av Putins anfallskrig mot Ukraina är överväldigande. Det torde knappast råda någon tvekan om att begreppet krigsförbrytelser är tillämpbart. Hur förhåller det sig då med folkmord? I flera historiska fall har folkmord varit en sidoverksamhet i en större konflikt där någon makt försökt underkuva en nation eller folkgrupp. Är det så även denna gång? Efter att ha misslyckats med sitt blixtanfall och djupinvasionen har kört fast har Putin övergått till en sorts plan B, något han vet fungerar eftersom han har tillämpat metoden såväl i Tjetjenien som Syrien. Han inriktar sig mot mjukdelarna.

Det gäller nu att döda, lemlästa, skräckinjaga och utmatta den ukrainska civilbefolkningen, ju mer försvarslös desto bättre, genom urskillningslösa terrorbombningar mot byar, bostadsområden, förskolor, skolor, sjukhus, kyrkor, järnvägsstationer, vattenverk och till och med kärnkraftverk. Det speciella med Putins krigföring är att hans metod för att kuva det ukrainska folket inte är att besegra dess militära försvar, trots en numerär överlägsenhet i alla avseenden. Strategin tycks gå ut på att bokstavligen talat lägga landet i grus och beskjuta dem som flyr, hindra tillförseln av sjukvård, vatten och mat. I Putins krig är terrorn mot civilbefolkningen medlet för att nå det höga syftet, det vill säga Ukrainas kapitulation under den ryska diktaturen. 

Det speciella med detta är inte bara systematiken utan terrorns motivering. Enligt Putin finns inte Ukraina som nation, eller borde inte finnas. När han dödar och bränner är det för att utradera all ukrainsk nationell identitet. Putin vill ju att de ska förstå att de är ryssar, trots att deras språk och kultur har lika gamla rötter som ryssarnas. Redan 1581 översattes bibeln till ukrainska. Det vet förstås inte Putin men han vet hur man ”helt eller delvis förintar” en nationell, etnisk grupp. Putins huvudsyfte är inte nödvändigtvis att döda 44 miljoner människor men däremot att förinta den ukrainska nationalidentiteten, kort sagt nationen som sådan. Därför är det inte enbart fråga om krigsförbrytelser utan målet är mord på ett folk.

Publicerad: 18 mars 2022

Hans Albin Larsson

Professor em. i Historia.

Mer från Hans Albin Larsson

Läs vidare