Magasin > Kriget i Ukraina (Nummer 0, 2022)

Nummer

I det här numret

Kriget i Ukraina

Kriget i Ukraina

Innehåll

Övergreppet mot Ukraina förändrar världen

För drygt 21 år sedan förändrade 11 september-attentaten världen. Eller rättare sagt: vi trodde att de förändrade världen och terrorismen våra länder har upplevt sedan dess har tvivelsutan varit ett gissel.

Idealismens idylliska tid är förbi

Man bör kalla saker vid deras rätta namn. Det som pågår i Ukraina är en form av tortyr. Det man gör är att plåga människor, plåga en nation för att förödmjuka den, tvinga den till underkastelse inför maktspråk. Därför är invasionen och bombningarna ett illdåd. Och av det har vi många exempel i den moderna historien. Nu fogas ett nytt namn till raden: Ukraina, vintern 2022.

Blod, jord och död – Putins ideologiska krig

Ukraina sitter på stora naturresurser. Bland annat den bördigaste jorden på vår planet. Som en konsekvens producerar landet enorma mängder livsmedel. I år är har det beräknats att landet skulle kunna producera 12 procent av världsexporten av vete, 16 procent av majsexporten, 18 procent av kornet och 19 procent av rapsen. Man är den största producenten av solrosolja, motsvarande halva världshandeln. Över 40 procent av det vete och den majs som produceras exporteras till Mellanöstern.

Matbrist i krigets spår

Det ryska anfallskriget i Ukraina riskerar att slå hårt mot livsmedelsförsörjningen i världen. Sverige borde rusta sitt lantbruk.

Inte bara Putins krig

En inte alldeles ovanlig fråga från journalister förvåren 2022 var: Är kriget i Ukraina Putins krig eller är det Rysslands krig? Svaret är att så länge som Vladimir Putin är Rysslands president så företräder han Ryssland och kriget är därmed även Rysslands.

Kremls drivkrafter

Varför överraskades så många svenskar av Putins storoffensiv mot Ukraina? Skulle vi ta drivkrafterna bakom Putins handlande på allvar kan vi bli bättre förberedda på vad som väntar, menar Lars Gyllenhaal i denna dödsruna över Vladimir Zjirinovskij som övergår till framtidsspaning.

Svenskt stöd till kulturarvet i Ukraina

Haagkonventionen för skydd av kulturegendom kom till 1954 just för att skydda kulturarv under krig.

I korthet: Trump hade rätt om Tyskland, grönt nej till kärnkraft och 100 miljarder euro till försvaret    

Tysk arrogans i FN, högtflygande energiplaner och kloka ord om försvarssatsningen. Här kommer ett axplock av nyheter från Tyskland.

Förödande förakt för maktpolitik

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har tagit världen med överraskning. Man kan fråga sig varför. Detta krig har ju befunnit sig under förberedande sedan lång tid tillbaka. Det har sin grund inte bara i Putins och Rysslands aggressiva ambitioner utan i USA:s och Västsidans försvagning och illusionspolitik. En återblick kan göra detta tydligt.

Den ryska militärkulturen avslöjar sig

Enklast uttryckt handlar militär kultur om hur militära organisationer handlar i krig, men också om deras relation till staten. Traditionellt sett har sovjetiska och ryska militära tänkare och generalstaber varit bra på att teoretisera och att visualisera framtidens krigföring. De har varit betydligt sämre på att förvandla teorier och visioner till förbättringar.

Friheten är diktaturen övermäktig

Efter Vladimir Putins anfallskrig mot Ukraina har den svenska Måndagsrörelsen återupptagit sina möten. Varje måndag klockan 12 på Norrmalmstorg anordnas demonstrationer i solidaritet med det ukrainska folket. Här följer Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmers tal från det senaste mötet 14 mars.

Icke-beslut om Nato är också beslut

De senaste veckorna har bekräftat en gammal sanning: I Finland handlar säkerhetspolitik om landets säkerhet. I Sverige om socialdemokratisk partipolitik. Därav de olika reaktionerna i Helsingfors och Stockholm på den ryska invasionen av Ukraina.

Syftet är att utplåna den ukrainska nationen

Vid Nürnbergprocessen prövades för första gången ”brott mot mänskligheten”, något som senare skulle kallas ”folkmord”. Begreppet har därefter kontinuerligt diskuterats, inte minst vad som rimligen kan innefattas i det och i vilken mån massmord begångna tidigare i historien retroaktivt skulle kunna betecknas såsom folkmord.

Nu ser vi ett annat Polen

Det var en gång, för sisådär ett par månader sedan, ett stort land i EU som andra europeiska länder tyckte om att bli ilskna på. De tyckte att landet skötte sitt juridiska system på ett felaktigt sätt och funderade till och med på att utesluta landet. Dessutom var de uppbragta över att landet ständigt satte sig emot de flyktingkvoter de hade kommit överens om. Men i februari i år hände något märkligt: landet blev plötsligt EU:s hjälte.

Kremls desinformation tar nya grepp

Attacken mot Ukraina ritade på några dagar om hela den politiska scenen i Europa. Sverige och Finland talar nu öppet om medlemskap i Nato; Tyskland har lovat vapenleveranser till Ukraina och stoppar Nord Stream 2-projektet. Hela EU har markerat enighet mot den ryska aggressionen.

Maria som Ukrainas beskyddare

Rysslands krig i Ukraina är en påminnelse om att religion och andlighet inte är privata företeelser, utan saker som genomsyrar allt – ibland också brutal maktpolitik. När Putin motiverat invasionen talar han inte bara om ekonomi och geopolitik. Han knyter också, som flera analytiker uppmärksammat, an till religiöst idégods.

Försvarsviljan börjar i att ta gemensamt ansvar

Vladimir Putin har gjort många fel under kriget mot Ukraina, men sitt största gjorde han före invasionen: han underskattade ukrainarnas vilja att försvara sitt land. Att inte skaffa sig en korrekt bild av stämningen hos motståndarens befolkning är naturligtvis en grov miss av Rysslands underrättelsetjänster.