Drömmen om fettbältena

Utbredd arbetslöshet, hopplös nostalgi och högerpopulism. Det är några av de teman som oftast lyfts när det rapporteras om de delstater som utgör det forna DDR (det gäller i hög grad även undertecknads rapportering). Inte utan orsak: arbetslösheten är högre jämfört med de västra delarna av landet, det finns bland den åldrande delen av befolkningen en längtan till det förflutna och här är högerpopulistiska AfD i snitt dubbelt så stora i opinionen som i väst (och avsevärt radikalare). En av de största utmaningarna är att få unga människor att stanna kvar eller återvända till sina hembygder.

På studieresa i södra Brandenburg dagen innan delstatsvalet fick jag tillsammans med en grupp ledarskribenter tillfälle att träffa regionala företrädare för CDU. Visst lyftes problemen ovan, samtidigt som bilden också nyanserades. Den strukturkris som slog enormt hårt mot regionen efter murens fall har på flera håll gått över och de industrier, små- och medelstora företag samt butiker som ersatt de gamla ohållbara DDR-strukturerna skriker efter arbetskraft. Argumentet, således, är att den  strukturomvandling som väntar för Västtyskland redan har genomförts i öst. Om det stämmer kan diskuteras, men omkastningen av perspektiven är intressant.

Än så länge fortsätter flyttströmmarna att gå från öst till väst. Men ökande boendekostnader parat med bostadsbrist – ett fenomen Tyskland länge var relativt förskonat ifrån jämfört många andra västeuropeiska länder – kan ändra på detta. Att bo i en villa eller stor lägenhet är i dag en ekonomisk omöjlighet för många unga par som bor i München, Hamburg eller Frankfurt (särskilt om de har barn). I, säg, Brandenburg är tillgången på både billiga lägenheter och villor god.

Med pendlingsavstånd till orter som Dresden, Leipzig eller för den delen Berlin (om än att villorna precis utanför Berlin tenderar att vara svindyra) så är det inte osannolikt att många par kommer att överväga att flytta ”hem”. På sikt, är förhoppningen, att fler och fler storstäder i Öst kan omgärdas av  så kallade ”Speckgürteln” (bokstavligen ”fettbälten”): förstäder befolkade av barnfamiljer med goda inkomster. Som ett arv från DDR-tiden sägs även barnomsorgen vara bättre utbyggd i öst (hur skulle annars ”den nya människan” skapas?”). Bristen på snabb uppkoppling och mobiltäckning är däremot ett avgörande hinder för att visionerna ska bli verklighet.

Att framtidsutsikterna för östra Tyskland är ljusare än den gängse mediebilden är dock bara att välkomna.