Världens gång

Det svenska valresultatet var en triumf för dem av oss som inte har några andra ambitioner än att bli lämnade i fred. Ännu fyra dygn efter valdagen rådde ett vilsamt kaos, som visade god potential att kunna mogna till en flerårig handlingsförlamning. Men, som alltid när folkpartister finns med i bilden, är ingenting säkert. Kanske har, som sagt, vår nådatid redan kommit till sin ände.

I så fall föreslår jag bildandet av en folkrörelse som kräver att hela eller delar av Sverige – vilka spelar mindre roll – omedelbart bör få folkomrösta om att anslutas till Skottland. En någorlunda bred uppslutning och några Instagramkonton borde distrahera politiker, både i Stockholm och Edinburgh, från att uträtta något av betydelse i åtminstone två år till.

Vad vi hittar på därefter får bli en senare fråga. Gud föder höken.

konservativt lagda katoliker anade trots allt en ljusglimt när Benedictus XVI valde att avgå: kanske skulle den förste afrikanske påven sedan Sankt Militades, eller möjligen Sankt Gelasius, snart sträcka ut sin ecklesiastiska hand, för att få fiskarens ring kysst. Då skulle det vara slut med den undfallande anpassning som kyrkans europeiska och amerikanska liberaler driver, för de afrikanska bröderna håller med få undantag på formerna.

Nu blev det inte så, men alla inser att det bara är en tidsfråga innan Guds ställföreträdare på jorden är en sträng afrikan.

Det vore taktlöst att släppa smolk i våra konservativa vänners glädjebägare. Gårdagens aggiornamento är dagens barlast. Det vore direkt oklokt att ifrågasätta våra afrikanska vänners omdöme, med den koloniala skuld vi alla bär på. Men vi måste ändå kunna tala om det här. Det nyligen rapporterade fallet med Singa Kimie och Ndjome Francky är en rimlig utgångspunkt.

En alldeles vanlig dag i Kameruns huvudstad Yaoundé beställde dessa båda herrar var sin drink på en bar. Ordningsmakten arresterade dem. Det skedde inte utan habeas corpus: de gripna fick veta att de slagits i bojor på grund av att deras val fallit på grädd- och whiskeylikören Baileys. Det betecknades av rätten som ”bögigt” och likställdes med ett brott mot Kameruns strikta lagar mot homosexualitet. Straffet blev fem års fängelse.

Endast en hycklare kan påstå att kopplingen mellan sexuell läggning och gräddlikör är helt gripen ur luften. Men poängen är inte om Kameruns rättsväsende har rätt i sak. Poängen är att vissa sanningar bäst lämnas osagda i hövliga sällskap. Dessutom bör sociala sanktioner stå i proportion till överträdelsen. Baileys är visserligen en vedervärdig dryck, vars brukare förtjänar straff alldeles oavsett sexuell läggning, men fem års fängelse är i det övre skiktet för vad som kan betraktas som rimligt.

Herrarna Kimie och Francky har nu fått domen upphävd av högre instans, men frågan är likväl väckt: Vilka drycker kommer en afrikansk påve att föra upp på Index potuum prohibitorum, som väl motsvarigheten till listan över förbjudna böcker borde heta? Baileys, Kahlua och Parfait Amour kan vi klara oss utan, men är vi säkra på att portvin inte anses ”bögigt” av våra afrikanska vänner?

den skakande historien om ”Kerstin” som strax efter valet ”fick en klump i magen” när hon handlade på Coop, kan knappast ha undgått någon. På kvittot, bland mintpastiller och morötter, stod det ”Kom ej tillbaka! Sieg Heil”. Såväl ”Kerstin” som kassörskan vittnade i kvällspressen om att de blev ”chockade” över ”nazikvittot”. ”Vad är det här? Är det ett skämt?” frågade ”Kerstin” Coop.

Företaget tog avstånd från budskapet. Det skulle röra sig om en enskild anställd som manipulerat datasystemet.

Må så vara. Men många av oss delar ”Kerstins” chock, för att inte tala om hennes klump i magen. Vi trodde aldrig att något av detta slag skulle kunna hända i Sverige. Att skylla på en enskild anställd, är att blunda för obehagliga, men viktiga frågor.

Vilka är egentligen de nazistiska strukturerna bakom kvittohanteringen i Sverige? Är inte alla som handlat på kooperationen delvis medskyldiga till att upprätthålla dessa strukturer? Vilka andra detaljhandelsbolag är smittade av den bruna pesten?

Nu måste vi skriva upprop, inleda bojkotter, komma överens om vilka vi inte ska tala med och samlas på Sergels torg, innan det är för sent.

Jag vill ogärna sprida panik, men om nazikvittona tillåts breda ut sig till Ica och Hemköp, är det bara en tidsfråga innan de når Cajsa Warg och Urban Deli. Var ska vi då handla?