Fiaskot för Must får följder

Storangreppet kom därför ”oväntat” för rege­ringen i Stockholm. Det fiaskot får nu konsekvenser. De hemliga tjänsterna har utretts och kan stuvas om. Och vi medborgare får därigenom en sällsynt inblick i statens allra hemligaste verksamhet.

Helt central i den svenska processen inför krigsutbrottet var den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). Vad många inte vet är att Must, trots namnet, också är Sveriges civila utrikes underrättelsetjänst.

Flera andra myndigheter, som Försvarets radioanstalt (FRA) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) arbetar visserligen också med underrättelser. Men det är Must som, med ett hemligt antal anställda, har det unika uppdraget att inhämta, bearbeta, analysera och rapportera om yttre hot mot Sverige, såväl militära som andra hot. Must är en så kallad ”multi-source”-myndighet som i kvalificerat hemliga rapporter ger regeringen den samlade överblicken. Must får därmed i praktiken ett tolkningsföreträde – ett slags monopol på sanningen.

Under 2021 kom allt fler politiska och militära signaler om att Ryssland förberedde ett storangrepp på Ukraina. På sommaren skrev Rysslands president Vladimir Putin att Ukraina saknade existensberättigande. På senhösten delade USA och Storbritannien underrättelser med västländerna och från december varnade de öppet för en rysk stor­invasion. Ryssland ställde ultimativa krav på Nato och kommersiella satellitbilder visade hur stora ryska truppstyrkor drogs samman runt Ukrainas gränser.

”Det finns knappast någon invasion någonsin som det varnats så mycket för”, sade mig Nato­chefen Jens Stoltenberg i mars 2022. I Sverige hade FRA och FOI i december 2021 tagit till sig signalerna från omvärlden medan Must låst sig vid en annan linje. Dess chef Lena Hallin sade i januari 2022 att Ryssland ”inte vill utmana för mycket” utan sökte ”undvika en militär insats”. Missbedömningen ledde till att regeringen Kristersson tillsatte en underrättelseutredning, ledd av förre utrikesministern Carl Bildt.

”Must såg att ett fullständigt anfallskrig mot Ukraina skulle vara en stor politisk och militärstrategisk risk för Ryssland, och därmed inte var sannolik. Det fanns dock information som pekade i olika riktningar vilket borde ha lett till en omprövning av analysen och att ett bredare scenario-arbete inleddes i det svenska systemet. Musts löpande bedömningar fick stor betydelse för hur regeringen bedömde utvecklingen”, konstaterar Bildts utredning.

En bra underrättelsetjänst ska inte tala om vad en regering vill höra – utan vad den behöver höra. Sveriges regering leddes vid upptakten till Ukraina-­kriget av Magdalena Andersson. Hennes utrikes­minister Ann Linde var så övertygad om att Must hade rätt att hon konfronterade USA:s utrikesminister Antony Blinken vid ett slutet mötet i Arlandastad den 2 december 2021. Talet om krig gjorde situationen för Ukraina svårare, sade Linde och ifrågasatte USA:s uppgifter, stödd på Musts bedömningar.

Sverige var dock inte ensamt med att ha fel om storkriget, även underrättelsetjänsterna i Frankrike och Tyskland tog miste. I Frankrike fick underrättelsechefen sparken. I Sverige blir lösningen en stor omorganisation enligt Carl Bildts 270-sidiga utredning från i juni i år.

Must föreslås under överbefälhavaren bli renodlad mot militära hot och mister både den civila underrättelsetjänsten och Sveriges hemliga agenter med falsk identitet vid Kontoret för särskild inhämtning (KSI).

En helt ny, civil, utrikes underrättelsetjänst föreslås under regeringen, troligen underställd UD. Den ska ledas av en nationell underrättelsechef som även tar över ansvaret för KSI:s agenter.

Men förslagen fick snabbt mothugg: ”Den nya centraliseringen med sin närhet till den politiska makten ökar risken för anpasslighet och grupptänkande”, varnade tidigare underrättelseofficeren Johan Wiktorin i DN. Bildt svarade att alla röster nu ska få komma fram: ”i pluralismen ligger en styrka”.

Det låter sig sägas, men vad ska hindra att det skapas ett nytt sanningsmonopol?