Muslimska brödraskapet är ett hot mot demokratin

Broderism heter en diger studie i Muslimska brödraskapets nätverk i Europa av en fransk professor i antropologi, Florence Bergeaud-­Blackler (Fri Tanke, övers. Mats Forsgren). Hon lever med polisskydd dygnet om. Med sin noggranna dokumentation och hänvisning till flera hundra skrifter är boken ett pionjärverk.

Muslimska brödraskapet grundades 1928 av Hassan al-Banna i Egypten. Dess lära syftar till att upprätta enklaver, geografiska och mentala, där muslimerna är undantagna från europeisk lagstiftning. Man infiltrerar institutioner och universitet och indoktrinerar kvinnor och barn. Sedan slutet av 1970-talet är brödraskapet installerat i Europa och finansieras i huvudsak av Saudiarabien.

Islamistiska attentat 1979–2021 har lett till över 210 000 döda. Teatrar och konstgallerier har stängt dörren för ämnen som kunnat chockera bödlarna. Terrorn har lett till censur och självcensur. Vissa har lagt skulden inte på jihadisterna utan på de mördade. Så snart islam och islamiskt våld kritiseras betecknas det på många håll som islamofobi och som kränkningar av de troendes religiösa känsla. Brödraskapet har utropat den 21 september som aktionsdag mot islamofobi och religiös intolerans. Florence Bergeaud-Blackler beskriver hur broderismen formulerar en handlingsplan som ska förena alla islamiska rörelser i syfte att upprätta ett kalifat. Att islam skulle vara de undertrycktas religion är en gängse uppfattning i Europa, men bröderna är inga offer, de är de utvalda. Deras rörelse är global och missionerande.

Enligt deras grundskrift är islam ”både en stat och ett fosterland, en nation och en regering, en kultur och en uppsättning lagar, en vetenskap och en myndighet”. Den som organiserar sitt liv efter Guds sharialag förkastar varje annat system.

Broderismens teoretiker egyptiern al-­Qaradawi (1926–2022) är känd för hätska utfall mot judar, kvinnor och homo­­sexuella. Han har lagt fram en genomarbetad doktrin för en global islamisk rörelse, förutom att ha varit en dominerande aktieägare i brödraskapets bank i Lugano i Schweiz. Han vill förena alla i kampen mot ”sionister, korsfarare, av­guda­dyrkare, kommunister” och andra trons fiender som försvarar nakenhet, abort, giftermål mellan personer av samma kön. Han tar inte avstånd från de straff som föreskrivs av sharia: stening vid äktenskapsbrott, döden för homosexuella. Bergeaud-Blackler skildrar hur Muslimska brödraskapet infiltrerar föreningar som sysslar med läxhjälp och familjeplanering och driver kampanj för slöja och burka i simbassänger och särskilda badtider för kvinnor.

Council of European Muslims är sedan 1989 brödraskapets företrädare i Europa. Islamic Relief Worldwide, som fått hundratals miljoner ur amerikanska och europeiska statliga fonder, har en ledare, Hany al-Banna, som finansierat brödraskapets militära grenar (som Hamas).

”Ett vanligt fel är att värdera broderismen som ett rent politiskt projekt, när den i själva verket […] har en eskatologisk dimension som syftar till en omprogrammering av individen i både sinne och kropp”, menar Bergeaud-Blackler.

Obinrapporten, beställd av Frankrikes regering 2004, beskriver brödraskapet och salafismen i förorterna: pojkar vägrar gå i blandade klasser redan i förskolan, småflickor bär slöja och vill inte sjunga, dansa, teckna ett ansikte, spela flöjt. De kräver två kranar på toaletterna, en för muslimer, en för fransmän, liksom segregerade biografer och idrottsplatser. Den vardagliga antisemitismen tvingar judar att flytta. Jihadisterna blir de nya hjältarna i ”en muslimsk nation, avskild från den franska”, enligt rapporten.

Idag, skriver Bergeaud-Blackler, dominerar brödraskapet det europeiska islam, mycket tack vare muslimska studenter på västliga universitet. Boken är en uppgörelse med europeisk naivitet inför brödraskapets påverkan på västvärldens sekulära samhällen. Bergeaud-Blackler har lett forskarkonferenser som censurerats av rädsla, medan universitetsrektorer tillåtit pro-Hamasdemonstrationer på sina campus. I tidskriften Respons nr 3–4 2025 finns en upplysande intervju med Bergeaud-Blackler av Johannes Heuman.

Ett samhälle som vill besegra broderismen måste överge känslan av skuld och sluta finansiera nätverk som framställer sig som antirasistiska men i själva verket bekämpar demokratiska strukturer som polis och försvarsmakt.