För turisten är Tbilisi en stad förknippad med skönhet, konst, mat, vin och ungdom. Men tittar man bara lite noggrannare ser man övervakningskameror överallt. I parkerna där stora grupper ungdomar samlas sitter regeringens spioner på bänkarna. De vita polisbilarna är många. Folk pratar om ”the war” 2008, då Putins Ryssland tog en del av Georgien, Sydossetien. Då hade Georgien ingen militär att tala om, och nuvarande regering är så ryssvänlig att landet knappast riskerar en invasion, men däremot ett intellektuellt och ideologiskt förtryck.
När ansökan om medlemskap i EU bordlades i november 2024 gick folk ut på gatorna och protesterade fredligt. Bidzina Ivanisjvili är ledare för partiet Georgisk dröm och informell ledare för den kritiserade regeringen. Han har en förmögenhet som placerar honom på listan över världens rikaste. Det är denna kleptokratiska regerings vändning bort från Europa – liksom inskränkningar i utbildning, sänkta lärarlöner och stängda teatrar – som man protesterar emot.
Demonstrationerna på paradgatan Rustaveli – namngiven efter den store 1100-talspoeten – har blivit mindre sedan de inleddes i november 2024. Numera får man bara samlas vid ett tillfälle i veckan, och även då blir många bötfällda och vissa arresterade. Den namnkunniga journalisten Mzia Amaglobeli sitter fängslad sedan 2025 för att ha spottat en polis i ansiktet vid arresteringstillfället. Hennes orättvisa rättegång har kritiserats brett och var avsedd att skrämma unga journalister från yrket. Men hennes fall har fått många journalister att protestera. Trots att oberoende medier utsätts för allt fler smutskastningskampanjer vill de flesta stanna i Georgien och göra motstånd.
Få platser passar bättre för konferensen ”Debates on Europe”, som sedan starten i Budapest 2012 anordnas någonstans där något stort står på spel. Ilia State University, med rektorn Nino Doborjginidze, professor i filologi, var värd. Tack vare många internationella samarbeten, gästforskare och viktiga nätverk vågar de anställda vid Iliauniversitetet ännu – trots att budgeten minskat med 70 procent sedan förra året – kritisera regeringens politik.
Med Georgiens vackra läge i Kaukasus, öster om Svarta havet, mellan Ryssland i norr och Armenien och Azerbajdzjan i söder – nära Iran – har landet alltid hotats av erövrare, som perser, mongoler, turkar och ryssar. Och med den ryssvänliga regeringen – som troligtvis fuskade till sig makten i oktober 2024 – har georgierna fått allt fler ryskinspirerade lagar som inskränker friheten för medier, författare och förlag. Flera av de yrkesverksamma jag talade med har kollegor, grannar och vänner som har blivit bötfällda med höga belopp. Alla hjälper varandra att betala.
En av de stora smällarna utdelades i april 2025 då regeringen inrättade en ny myndighet, Statens kontrollagentur för gåvor. En ny lag kräver att alla utländska donatorer och bidragsgivare ska godkännas av regeringen. Böterna för gåvomottagaren kan uppgå till det dubbla av den tänkta donationen. Detta har drabbat Sov Lab – en utbildnings- och forskningsverksamhet om det sovjetiska förtrycket i Georgien under 1900-talet (den georgiska motsvarigheten till Memorial i Ryssland). Man fick tidigare stöd från USA:s ambassad i Georgien och Sigrid Rausings stiftelse men har nu tvingats lägga ner stora delar av sin verksamhet.
Runt förra sekelskiftet och under de första två decennierna av 1900-talet fanns en liknande kulturell dynamik i Georgien. Författare och konstnärer utbildade sig och byggde kontakter i Tyskland och Frankrike. Den symbolistiska poesigruppen De blå hornen, inspirerad av fransk avantgardistisk poesi, hade starka kopplingar till Europa. År 1918 utropades den första republiken i Georgien. Den demokratiskt valda regeringen stod bakom framgångsrika reformer som landreformen och ett jämlikt politiskt system. Den franske socialdemokratiske konseljpresidenten Aristide Briand ville 1919 skicka vapen till landet, men fick inte med sig övriga ledare i Europa. Josef Stalin drev på för att invadera sitt gamla hemland i den bolsjevikiska kampens namn, och efter två veckors fullskaligt krig tvingades Georgien in i det sovjetiska imperiet. Av de 139 före detta folkvalda parlamentarikerna avrättades 51. Många flydde, främst till Frankrike.
Eftersom Georgiens stora majoritet vet vad ekonomiskt och kulturellt förtryck innebär står de ännu på barrikaderna för sin och Europas frihet.
Från och med ockupationen 1921 började konstnärer och författare förföljas. Tjekan (senare NKVD och KGB) avrättade författare, poeter och vanliga människor som man var misstänksam mot. En som klarade sig länge var den uppburne poeten Paolo Iashvili, som hade fördömt sin forne vän André Gide som trotskist.
Men så nådde den stora terrorn Tbilisi i maj 1937. Huvudscenen blev ”Författarnas hus” i stadsdelen Sololaki, där tre domare men ingen försvarare (så kallade trojkadomstolar) höll möten. Man ställde författare, poeter och konstnärer mot varandra. Den 22 juli, när Iashvili insåg att han var den mötesdagens Josef K, sköt han sig med ett gevär i en angränsande sal. När hans vän och författarkollega Boris Pasternak fick höra om självmordet skrev han till deras gemensamme vän, poeten Titsian Tabidze: ”Vi kommer alla att dömas.” Tio veckor senare blev Tabidze arresterad och avrättad.
Men det utbredda motståndet bland georgierna levde vidare och grodde – trots hot och förföljelse av intellektuella. Historiska analogier kan slå fel, och med dagens kommunikationsnätverk behöver nog inte georgiska intellektuella frukta för sitt liv, men rädsla och efterföljande tystnad är också en väg mot diktatur. ”Vi lever redan i en totalitär stat”, sade en av förläggarna på konferensen.
I dag försöker georgiska historiker, ofta verksamma i väst, hålla fram republiken 1918–1921 som en förebild. Men republiken hade behövt stöd från väst, och detsamma gäller i dag. Den ryska propagandan är effektiv, och många äldre på landsbygden matas av en statsägd kanal med hårdvinklade nyheter. När detta statsmedium rapporterar från Europa intervjuar man ofta bara medlemmar av tyska AfD och liknande. Till och med Stalin tycks vara rehabiliterad. Hans museum i hemstaden Gori är välbesökt.
Än är dock Tbilisi fullt av ungdomar i parker och på gatorna som inte har gett upp. Men de behöver Europas hjälp för att kunna stanna och fortsätta utveckla sitt sekulära och öppna land.
Litteraturen har alltid varit nödvändig för frihet. Europas länder kan hjälpa georgierna genom översättningar. Men arrangörer av bokmässor ska inte fråga regeringen – som Paris bokmässa gjorde i april 2026 – där enbart ryssvänliga kvasiförfattare var inbjudna och fokus låg på mat och vin. Man bör fråga Georgiens författarförbund eller Internationella förläggarföreningen, som kämpar i motvind på grund av de lagar som förbjuder dem att ta emot stöd från väst.
För att förstå detta rika kulturland, med influenser från Asien, Persien och Europa, rekommenderas romanerna Det åttonde livet och Bristen på ljus av Nino Haratischwili, född 1983 i Tbilisi och numera bosatt i Tyskland. Dessa läsvärda släktsagor speglar 1900-talet i Georgien. De är översatta via tyskan av Ebba Högström och utgivna på förlaget It-lit. En av få svenskar som lär sig det unika och vackra språket är översättaren Hanna Sandborgh, bosatt i Tbilisi sedan 2021.
Språket är kanske både Georgiens fängelse och frihet; genom språket har kulturen bevarat sin särart. Det används och utvecklas; graffitin på Tbilisis bedagade fasader har budskap både på georgiska och på engelska. De unga talar bättre engelska än genomsnittseuropén – eftersom engelskan är ett skydd mot isolering.
Det krävs mod att vara intellektuell i Georgien när propagandan och polisbilarna drar fram. Rädsla splittrar människor.
Men eftersom Georgiens stora majoritet vet vad ekonomiskt och kulturellt förtryck innebär står de ännu på barrikaderna för sin och Europas frihet. På sätt och vis känns den utbildade georgiern mer europeisk än många européer, som sjunkit in i en letargisk, individualistisk kapitalism där man tycks glömma att auktoritära regimer är på stark frammarsch.
Redan prenumerant?
Logga inUpptäck Axess Digital i 3 månader utan kostnad
Allt innehåll. Alltid nära till hands.
- Full tillgång till allt innehåll på axess.se.
- Tillgång till vårt magasinarkiv
- Nyhetsbrev direkt till din inbox










