Sveriges säkerhetspolitik blir dyr

”Skärpt läge” är den oroande rubriken på den lägesrapport som regeringens försvarsberedning lade fram i juni. Eftersom alla åtta riksdagspartier har enats om formuleringarna i den har innehållet inte uppmärksammats i valrörelsen. Den har i stället präglats av inrikespolitik och plånboksfrågor, som om Sverige lever i splendid isolation från omvärlden.

Samtidigt raseras bit för bit den världsordning som har gynnat Sverige sedan andra världskriget. Internationella avtal och organisationer som bidragit till att ge oss fred, frihet och frihandel undermineras allt mer.

Drivande bakom försämringen är ledarna för tre av världens mäktigaste länder: Ryssland, Kina och USA. De har alla en sak gemensamt: en fix idé om att gå till historien som ledare som utvidgade sitt lands territorium.

Vladimir Putins angreppskrig mot Ukraina är inne på femte året – parat med dolda angrepp (kabelbrott, gps-störningar, IT-intrång, spionage och sabotage) mot grannländerna. Xi Jinping har som högsta mål att erövra Taiwan och Donald Trump vill införliva Kanada med USA och har hotat att erövra Grönland.

Sveriges relation till USA har alltid varit komplicerad. Vi bedrev under kalla kriget neutralitetspolitik, men hade en dold allians med USA. Trumps förste försvarsminister James Mattis lovade mig ännu 2017: ”If you are in trouble, we will be there.” Putins storangrepp på Ukraina 2022 fick Sverige att bekänna färg och ansöka om fullt medlemskap i Nato. Inträdet i mars 2024 präglades med statsminister Ulf Kristerssons ord av glädje och lättnad: ”Medlemskapet betyder att vi har kommit hem.”

Men då var Joe Biden president i USA. Det var ett annat Nato än dagens, där Trumps nuvarande försvarsminister Pete Hegseth anger tonen: ”Nato har varit en papperstiger och en enkelriktad gata. Det är slut på det nu.” Trump har drivit fram målet att Natoländerna ska satsa 5 procent av bnp på sina försvar, varav minst 3,5 procent till militären. Hegseth förbereder nya nedskärningar av USA:s konventionella styrkor i Europa – besked i höst. Tanken är att de allierade, där­ibland Sverige, ska ta över.

President Trump fullföljer därmed en omfördelning av bördorna i Nato som företrädarna aldrig lyckades med. Men samtidigt har hans agerande och uttalanden undergrävt trovärdigheten i Natos försvarsgarantier. Det ryska hotet avfärdas. Elbridge Colby, i dag Pentagons mäktige policychef, sade mig hösten 2022: ”Putin är farlig och ond, men han är inte Peter den store eller Josef Stalin.”

Natoländernas upprustning tar tid. Risken är att Putin testar alliansens sammanhållning genom ett mindre angrepp på ett grannland. Varningar om detta kom från flera underrättelsetjänster under sommaren. ”Ett par sekunder” – mer förvarning än så kan det svenska försvaret inte räkna med om Ryssland angriper ett svenskt mål, sade ÖB Michael Claesson i en intervju.

Sverige har Natos längsta Östersjökust och regelbundet en bataljon på 550 svenska soldater och officerare som framskjuten Natostyrka i Lettland för att försvara gränsen mot Ryssland. I juni åkte den svenska bataljonen hem för att ta ledigt, men först i augusti skulle en ny dansk bataljon anlända.

Hotet från Ryssland bedömdes så akut att Danmark i blixtfart i juli sände en halv bataljon till Lettland för att täppa till luckan. I januari står den svenska bataljonen åter på vakt i Lettland.

Sverige ska enligt riksdagens försvarsbeslut 2024 satsa 3,5 procent på militärt försvar. Men upprustningen tar tid, är svårare än väntat och inom Nato tillkommer krav på Sverige som man inte känt till. Ukrainakriget visar dessutom att ett fungerande försvar behöver drönare, luftvärn och ammunition i enorma mängder. Det behövs enligt försvarsberedningens rapport ”resursförstärkningar” – i klartext miljardtillskott. Rapporten nämner inga siffror, men sammantaget kan det krävas en ökning till 4,5 procent.

Med moderater kvar i regeringen tvingas de hantera att Natointrädet inte längre är någon dans på rosor.

Blir det skifte till Socialdemokraterna tvingas de välja mellan sina två vallöften att satsa både på försvar och på välfärd.