Jag känner en liten flicka, Ida, som inte tycker om choklad. Men när hennes syster fyller år äter hon ändå den obligatoriska chokladkakan utan att göra sura miner, för – som hon förklarade för mig när hon var åtta – hon vill ju inte vara negativ och dra uppmärksamheten till sig själv denna dag som ska tillhöra födelsedagsbarnet.

Denna visdom är inget hon lärt sig av att observera sin pappa, en sån där typ som när han går på restaurang allt som oftast blir missnöjd med det han beställt, inte tycker att standarden och a...