Efter söndagens delstatsval i NRW kämpar både CDU och SPD om Die Grünens gunst. CDU största parti (35,7 %, +2,8) samtidigt som SPD gjorde sitt sämsta val i delstatens historia (26,7 %, -4,6). Det hindrade förvisso inte partiledare Lars Klingbeil att med pondus deklarera att SPD var redo att ”ta ansvar” tillsammans med De Gröna (18,2 %, +11,8) och krisande FDP (5,9 %, -6,7).

Både FDP:s regionale ledare Joachim Stamp och partiledare Christian Lindner är dock tydliga med att ingendera gillar idén om en ny ”trafikljuskoalition” på delstatsnivå. Troligast är därför att det blir ministerpresident Hendrik Wüst (CDU) som kommer att bilda en ny regering tillsammans med valets stora vinnare Mona Neubaur (Die Grünen).

NRW är Tysklands befolkningsrikaste delstat (18 miljoner) varför det också har fått namnet ”lilla förbundsdagsvalet”, vilket gjorde det extra viktigt för förbundskansler Olaf Scholz SPD och oppositionens Friedrich Merz (CDU). Jämfört med den förra valrörelsen 2017, då frågor om lag och ordning, våldsbejakande islamism/klaner och infrastruktur stod i centrum, verkar årets val mer ha blivit en betygsättning av regeringspartierna.

Die Grünens offensiva hållning i Ukrainafrågan har uppenbarligen gett utdelning medan Scholz velande och misslyckade kommunikation under kriget straffat sig. En annan faktor som förmodligen spelar in är de snabbt stigande priserna på mat och drivmedel. Pressade av kriget kan man förstå att förbundsregeringen inte hunnit lyfta frågan, men i takt med att inflationen gör sig alltmer påmind kommer Scholz att tvingas adressera även detta. Med två tydliga delstatssegrar i rad för CDU (Schleswig-Holstein och nu NRW) stärks Merz position och skänker välbehövligt självförtroende till partiet efter höstens katastrofval.

”Man må tycka vad man vill om Habecks maktspel, men om Lindner inte tuffar till sig eller kan säkra någon form av politisk seger lär FDP gå mot fortsatta nederlag”

Riskerar Wüst, stärkt av segern och med sin mjukare framtoning i migrationsfrågan, att bli ett hot mot Merz och hans projekt att föra CDU tillbaka till höger? Nja. Nästa förbundsdagsval är 2025. Merz kommer då vara 70 år och det blir högst troligt hans sista chans att försöka bli förbundskansler. Wüst (född 1975) kan bida sin tid.

FDP förlorade många väljare till både CDU och De Gröna. Kanske var det ett klassiskt dilemma för liberala partier: för högerväljare framstod FDP som för vänster och för vänsterliberaler framstod Die Grünen som ett bättre alternativ. I NRW har FDP ansvarat för skolfrågan, ett tema partier sällan vinner men däremot kan förlora val på. Även om liberalerna på förbundsnivå inte är lika passiva och velande som SPD vad gäller hållningen till Ryssland har partiledare Lindner knappast imponerat, vilket också straffade sig.

Med tre dåliga delstatsval i rad (Saarland, Schleswig-Holstein och NRW) ökar trycket betydligt på Lindner. Ett stort problem för honom är att hans tidigare profil som frispråkig högerliberal suddats ut i och med hans roll som finansminister. Det hade kanske inte varit ett problem om Tyskland bedrev en marknadsliberal finanspolitik. Tyvärr, mot bakgrund av Lindners försök att framstå som en budgethök, ansvarar han för de mest expansiva statsbudgeterna i efterkrigstid. Tyngd av sitt ämbete och tidigare löften har liberalernas partiledare inte gynnats av att sitta i regeringsställning. Bland högerliberaler växer nu våndan över att ha ingått samarbete med De Gröna och SPD.

Noteras kan att Robert Habeck (Die Grünen) inte alls låtit sig bli lika bunden av sin roll som näringsminister. När Putins anfallskrig ställer De Grönas gamla klimatplaner på ändå lyckas Habeck framställa det som en chans att ställa om samhället ännu snabbare. Hans retorik som minister skiljer sig inte mycket från den som grönt språkrör. Habeck tvekar inte heller att trampa in på regeringspartnern FDP:s fögderi när han till exempel gör utspel om att det borde införas skatter på ”övervinster” (i kontrast till Lindners ambition att hålla sig för god för dylika tjyvnyp).

Man må tycka vad man vill om Habecks maktspel, men om Lindner inte tuffar till sig eller kan säkra någon form av politisk seger lär FDP gå mot fortsatta nederlag.

Noterbart är också att extremerna i tysk politik inte gjorde någon succé i detta val heller: Die Linke är fortsatt utanför lantdagen (2,1 %, -2,8) och högerradikala AfD nådde bara över spärren (5,4 %, -1,9). Även här kan man misstänka att respektive partis hållning till Ryssland spelar stor roll.

Nästa värdemätare för de tyska partierna kommer den nionde oktober, då delstaten Niedersachsen går till val.