Antiken

  • Kultur, Litteratur

    Antika fragment hittades på soptipp

    En ny bok innehåller antika texter som hittats på en soptipp i Egypten. Där finns såväl privata brev och prislistor som litterära klassiker.

    Martina Björk

  • Kultur, Litteratur

    Ciceros retorik i imponerande översättning

    I dialogen Brutus, som nu har kommit på svenska, diskuterar Cicero vad som utmärker en god talare.

    Karin Westin Tikkanen

  • Fördjupning

    Antika filosofernas livsråd: sträva efter vishet och en moralisk hållning

    I det antika Grekland var ett lyckligt liv lika med ett dygdigt liv. Men för grekerna betydde dygd olika saker vid olika tillfällen.

    Fredrik Sixtensson

  • Samhälle, Utrikes

    Vem ska leda Europa?

    I den nya världsordningen inser Europa att man åter måste klara sig själv. Frågan är om Tyskland är redo att ta ledningen?

    Daniel Bergström

Mest lästa

  • Antika fragment hittades på soptipp

    Martina Björk

  • Ciceros retorik i imponerande översättning

    Karin Westin Tikkanen

  • Antika filosofernas livsråd: sträva efter vishet och en moralisk hållning

    Fredrik Sixtensson

  • Vem ska leda Europa?

    Daniel Bergström

  • Förkolnade ord förbryllar

    Johan Tralau

Håll dig uppdaterad med Axess

– Essäer, kultur och samhällsanalys varje vecka.

  • Kultur

    Euripides släpper nytt

    Den antika litteraturen utvidgas ständigt genom olika fynd. Nyligen upptäcktes ett par förlorade Euripides-texter, skriver Lars-Håkan Svensson.

    Lars-Håkan Svensson

  • Internationell fackbok, Recension

    Mest jämlika var stadsstaterna

    Bitvis omständlig men revisionistisk i bästa mening – Fredrik Sixtensson har läst en intressant bok om den grekiska stadsstatens historia.

    Fredrik Sixtensson

  • Krönika

    Lärdomar från Rom

    När jag skriver dessa rader befinner jag mig i Rom – den eviga staden, som kanske mer än någon annan plats har romantiserats genom tiderna. Hit har resenärer från fjärran länder sökt sig, förundrats över lämningarna av en svunnen storhetstid och låtit sig inspireras. Här och var i den tätt trafikerade staden ligger fragment av…

    Anna Brodow Inzaina

  • Recension, Svensk fackbok

    En myts livskraft

    En gedigen studie om en myts livskraft, elegant framställd på ett språk lika välklingande som näktergalens sång, skriver Martina Björk om ”Filomelas förvandlingar”.

    Martina Björk

  • Fördjupning

    Skönhet på svenska

    Arts and Crafts influerade nationalromantikens konstnärer och författare när de flyttade ut på landet för att söka det autentiska livet.

    Elisabeth Svalin Gunnarsson

  • Kultur

    Alltings begynnelse

    I en ny bok diskuterar Johan Tralau en antik myt om tidens början, skriver Martina Björk.

    Martina Björk

  • Fördjupning

    Bröd och skådespel

    Ständigt växande handel och marknader var en förutsättning för romarrikets expansion. Systemet blomstrade i århundraden – men när krisen kom föll imperiet.

    David Butterfield

  • Kultur

    Sienkiewiczs uppgång och fall

    Succéromanen Quo vadis har ofta filmatiserats och bidrog till att Henryk Sienkiewicz fick Nobelpriset. Nu har den kommit i en ny svensk översättning.

    Moa Ekbom

  • Kultur

    Det stora i det lilla

    Erich Auerbach litteraturhistoriska verk Mimesis har haft ett stort inflytande. Bland lärjungarna finns litteraturvetaren Birgitta Holm, skriver Torsten Rönnerstrand.

    Torsten Rönnerstrand

  • Kultur

    Försynens finger

    Cicero och Seneca har översatts till svenska. Samtidigt skapar modern teknik möjligheter att läsa antika skrifter som tidigare varit otillgängliga, skriver Martina Björk.

    Martina Björk

  • Recension

    Allt är vatten

    Filosofins skapelseberättelse utgår från Miletos, en förgången stad på Turkiets västkust.

    Roland Poirier Martinsson

  • Recension

    Antika intressen

    Nobelpriset i litteratur har under de senaste decennierna blivit exklusivt litterärt.

    Carl Rudbeck

  • Kultur

    Livius och sanningen

    Titus Livius historiska storverk Ab urbe condita, ”Från stadens grundläggning”, förblir en av de viktigaste källor vi har till Roms tidiga historia. Livius är inte den enda romerska historiker som bevarats till våra dagar, men han är särskilt betydelsefull eftersom han sammanfattade nästan 800 år av historia, från stadens mytiska grundande år 753 f.Kr. ned till…

    Karin W. Tikkanen

  • Samhälle

    Alla ville vara romare

    Ända sedan Romarriket gick under har länder och stater försökt spåra sitt släktskap tillbaka till det. Anspråket på att vara Roms äkta arvtagare har haft storpolitiska konsekvenser ända in i vår tid.

    Daniel Bergström

  • Recension

    Krigiska dygder

    Populärkulturen har två historiska favoritepoker: andra världskriget och romartiden.

    Kim Salomon

  • Kultur

    En misogyn kaskad

    En ny bok skildrar kvinnor i romarriket. De skriftliga källorna beskriver dem ofta på ett negativt och stereotypt sätt, skriver Martina Björk.

    Martina Björk

  • Kultur

    Evigheten i ett vasstrå

    Irene Vallejo tar i boken Papyrus ett brett grepp om bokhistorien, skriver Ida Westin.

    Ida Englund Westin

  • Kultur

    Filosofi för en kejsare

    Kejsaren Marcus Aurelius strävade efter att följa stoicismens principer i sin maktutövning.

    Jerker Blomqvist

  • Kultur

    Den goda grannens lag

    Aby Warburg gjorde en epokgörande insats inom konstvetenskapen. I dagens universitetsvärld skulle han ha varit omöjlig, menar Alfred Sjödin.

    Alfred Sjödin

  • Recension

    Konstens charkuteribiträden

    En arkaisk skulptur föreställande prins Paris som bågskytt pryder omslaget till Ögonen våra målare och andra tankeexperiment, ett opus signerat akademiledamoten, grekprofessorn och poeten Jesper Svenbro. Boken presenteras som essäsamling men innehåller en rad olika texttyper som författaren producerat genom åren: samtal, intervjuer, tal, förord och föredrag.

    Martina Björk

  • Essä

    Fragment av falsarier

    Detta är historien om en förlorad skrift. Den blir alltmer komplicerad.

    Johan Tralau

  • Kultur

    Romersk realpolitik

    Den populära serien Succession är tydligt inspirerad av romerska historiker, skriver Moa Ekbom.

    Moa Ekbom

  • Recension

    Mördare, psykopater och sadister

    Som den framstående latinist hon är har Cambridgeprofessorn Mary Beard insett visheten i Horatius ord om att man bör förena nytta med nöje. Utan att tumma på de akademiska dygderna har hon i böcker som SPQR. Historien om det antika Rom (2015, på svenska 2016) gjort romersk historia både rolig och nyttig för alla som…

    Carl Rudbeck

  • Recension

    Ej en annan mans träl

    Frihet är ett centralt politiskt begrepp. Det återfinns i regeringsformen, som bland annat ska trygga yttrandefriheten, mötesfriheten och religionsfriheten i landet. Frihetsbegreppet används också när vi talar om exempelvis en fri marknad, fri alkoholförsäljning eller fri invandring. Under kalla kriget stod den fria världen mot kommunistiskt förtryck. Frihet är grundläggande för den politiska verkligheten.

    Jesper Ahlin Marceta

  • Kultur

    Konsten att uppnå sinnesro

    Senecas skrifter kommer fortfarande i nya översättningar. En del tankar är ännu aktuella, men i synen på sorg känns han alltför hårdhjärtad.

    Martina Björk

  • Recension

    Snabba cash

    Rudyard Kiplings ofta citerade dikt­rader om att öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två, är nog främst ett uttryck för västerländska kolonialherrars frustration över att undersåtarna inte alltid uppskattade deras civilisatoriska ambitioner. Men om man med öst avser Indien rymmer den ändå ett korn av sanning.

    Göran Frankel

  • Recension

    Athen förblir klassiskt

    Det var med betydligt mindre pådrag än vanligt som athenarna högtidlighöll sin självständighetsdag den 25 mars. Den årliga paraden var reducerad och flagghissningen på Akropolis ägde rum utan åskådare.

    Martina Björk

  • Kultur

    Stoicismens aktualitet

    Marcus Aurelius har kommit i nyöversättning på svenska. Det är ännu ett tecken på stoicismens nya relevans.

    Erik Cardelús

  • Ledare

    PJ Anders Linder

    Drömmar om gyllene tider

    Humorn och musikaliteten lever tätt samman med smärtan och svärtan i Gustaf Frödings poesi. Fast i ”Hans högvördighet biskopen i Växjö” är det formuleringsglädjen och den milda ironin som får sätta tonen.

  • Kultur

    Jaktgudinnan i drömmen

    I sin nya diktsamling skriver Jesper Svenbro om jakt­gudinnan Artemis. Det finns paralleller till hur Stagnelius, Strindberg och Heidenstam behandlat motivet.

    Martina Björk

  • Fördjupning

    Var lagom och bråka inte

    Det är förmodligen bara vi svenskar som kan vara återhållsamma på ett måttfullt sätt. Hade Platon varit svensk hade han sagt att det gällde att vara lagom.

    Mikael Timm

  • Fördjupning

    Tag ansvar och värna orden

    Ord får inte vara floskler utan måste betyda något. Idag urholkas de hela tiden. Vi måste återge språket dess faktiska innebörd.

    Agneta Pleijel

  • Fördjupning

    Utan heder ingen dygd

    Vad är mod och heder? Till sist är det ofrånkomligt att lita på vårt eget omdöme inom etiken.

    Ulrika Carlsson

  • Kultur

    Den brådmogne boskapstjuven

    De antika berättelserna om Hercules och Hermes boskapsstölder skildras i några nya böcker.

    Martina Björk

  • Ledare

    PJ Anders Linder

    Nya fiender, nya husgudar

    Nu är det kunskap och bildning som gäller. Det var budskapet från utbildningsminister Anna Ekström när hon i mitten av augusti kungjorde att regeringen spikat nya kurs- och ämnesplaner för grundskolan.

  • Kommentar

    Catta Neuding

    Anne Boleyn och den förlorade historien

    Idag är det 484 år sen Henrik VIII:s andra hustru Anne Boleyn avrättades. Hon stod anklagad för lite av varje, häxeri, incest, förräderi och lite annat smått och gott. Kungen, ivrigt påhejad av Thomas Cromwell, ville ha ett vattentätt fall för att garantera att drottningen verkligen skulle bli avrättad.

  • Samhälle

    Låt orden ligga

    Ur orden uppstiger glömda och dolda världar. Men ordens ursprungliga mening behöver inte vara deras riktiga betydelse och behöver heller inte binda oss nu.

    Johan Tralau

  • Kultur

    Länge leve latinet

    Nicola Gardinis bok om latin borde sättas i händerna på dem som vill avskaffa antik historia och klassiska språk i skolan.

    Martina Björk

  • Recension

    Avsakralisering

    Bibeln eller Den heliga skrift stod det på försättsbladet till den bok i rött skinnband jag fick vid konfirmationen. Översättningen var från 1917. Men helig kallas inte längre Bibeln i den (goda) senaste översättningen från 2000. Den skrift som förr kallades helig är inte ens en helhet, snarare ett oformligt bygge av olika stenar, ofta…

    Lars Åke Augustsson

  • Krönika

    Bengt Ohlsson

    Platon inget att ha

    Skolverket backade till sist. Antiken kommer att finnas kvar i grundskolans historieundervisning. Allt borde vara frid och fröjd. Men det finns något med förslaget som dröjer sig kvar. Eller snarare: något med den upprördhet som förslaget väckte.

  • Fördjupning

    Dags för en uppvärdering

    I Sverige dominerar stoltheten över att ha brutit med väsentliga delar av vår historia. Stormaktstiden är pinsam för en nation som vill se sig som fredlig.

    Ulla Gudmundson

  • Fördjupning

    Lär av Aten

    Hur ska demokratin stärkas och hoten mot dess överlevnad bemästras? Det är hög tid att konsultera de gamla grekerna.

    Erica Benner

  • Recension

    Impulskontroll

    Personlig utveckling tycks bli ett alltmer dominerande litterärt tema. I brittiska The Guardian kunde vi nyligen läsa att självhjälpslitteraturens försäljningssiffror nått rekordhöga nivåer det senaste året, och det räcker med att kasta ett öga på topplistan i närmaste bokhandel för att se att något liknande gäller även i Sverige.

    Johannes Rex

  • Recension

    Krigskonstens mästare

    Det är få förunnat att skriva in sitt namn i historien, och det är ännu färre som har etsat in ett avtryck som bestått under mer än 2000 år. Till detta fåtal måste räknas ett par av antikens fältherrar, nämligen makedoniern Alexander den store, som skapade ett världsvälde, om än kortvarigt, och karthagen Hannibal Barca,…

    Håkan Arvidsson

  • Kultur

    Störande bilder

    I sin nya bok undersöker Johan Tralau grekiska metaforer. Det är ett viktigt bidrag till antikforskningen.

    Martina Björk

  • Fördjupning

    Vi mot dem

    Att indela världen i goda och onda är populärt men farligt. Alla som inte håller med blir ens fiender.

    Dan Korn

  • Kultur

    Alexander den stores många roller

    I en ny antologi visar medarbetarna djupa kunskaper om äldre tiders språk. Det är glädjande med tanke på hur motarbetade dessa språk är.

    Lars Lönnroth

  • Kultur

    Världsdramat på Ven

    Tycho Brahe var inte enbart en framstående astronom. Han skrev också dikter på latin, där han skildrade sin kosmologi.

    Martina Björk

  • Kultur

    När Sapfo möter jazzen

    Jesper Svenbros många texter om Sapfo utgör hans främsta insats som diktare och forskare.

    Torsten Rönnerstrand

  • Recension

    God grannsämja

    Uttrycket ”Pax Romana” tillhör – tillsammans med exempelvis ”Mea culpa” och ”O tempora, o mores” – de få latinska talesätt som aldrig behöver översättas.

    Håkan Arvidsson

  • Kultur

    Horatius bör läsas

    Horatius uppmanade läsarna att dricka vin och njuta av den korta dagen. Men han ansåg sig också ha trotsat döden med sina dikter.

    Martina Björk

  • Recension

    Kryssning genom erotikens arkipelag

    Det är lätt att begripa varför moraliska entreprenörer, till exempel enade kring att utplåna fenomen som homosexualitet, pornografi eller sexkommers, ignorerar vetenskaplig forskning. De är inte betjänta av gedigen sexologisk kunskap. Eller logiska resonemang.

    Petra Östergren

  • Kultur

    Antikens försvarare

    I 1700-talets Frankrike rasade en debatt om antikens och det modernas förtjänster. Homerosöversättaren Anne Dacier varnade för att göra samtiden till domare över det förgångna.

    Alfred Sjödin

  • Kultur

    Det började i Filippi

    Varför reste Paulus till Europa och varför begick Cassius självmord? Tommy Olofsson besöker Kavala och ställer frågor om vår kulturs ursprung.

    Tommy Olofsson

  • Recension

    Metallklumpens gåta

    Det måsta ha blåst hårt på Egeiska havet den dagen cirka år 60 före vår tideräkning. Det romerska lastfartyget befann sig utanför klippön Aigila mellan Kreta och Peloponnesoshalvön.

    Bengt E Y Svensson

  • Kultur

    En dikt och ett misstag

    Ovidius verk Fasti, som nu har kommit på svenska, ger ovärderlig kunskap om romerska kulter och seder.

    Martina Björk

  • Kultur

    Republikens och Ciceros fall

    Ciceros brev, som nu har kommit i översättning, ger en unik inblick i den dramatik som föregick den romerska republikens undergång.

    Martina Björk

  • Kultur

    En hälsning från äldre tid

    Ortnamnen är goda källor till kunskap om historien.

    Bo G Hall

  • Kultur

    ”Förnamnet tog jag från Horatius”

    Söderbergs roman Den allvarsamma leken, som nyligen filmatiserades, är tydligt påverkad av Horatius poesi.

    Martina Björk

  • Recension

    Min bror och jag

    Det hör inte till vanligheterna, vare sig i historien eller inom politiken, att ett brödrapar gör politisk karriär, når de högsta maktpositionerna i samhället och röner samma bittra öde, att falla offer för lönnmördares försåt.

    Håkan Arvidsson

  • Kultur

    Världen är ur led

    Metaforer är bärare av kunskap, men de är också redskap för manipulation. Ett drama av Euripides visar deras dolda inflytande på vårt tänkande.

  • Essä

    Världen är ur led

    Metaforer är bärare av kunskap, men de är också redskap för manipulation. Ett drama av Euripides visar deras dolda inflytande på vårt tänkande.

    Johan Tralau

  • Kultur

    När filosofen ramlade i brunnen

    Mycket av det vi vet om grekisk filosofi kommer från Diogenes Laërtios Berömda filosofers liv och läror, som nu har översatts till svenska. Svante Nordin rekommenderar en filosofibiografi per kväll.

    Svante Nordin

  • Kultur

    Långsiktig litteratur

    Gloria Gervitz har i 40 år skrivit på sitt diktverk, och Christopher Logue arbetade med sin omdiktning av Homeros Iliaden under nästan ett halvt sekel.

    Henrik Nilsson

  • Recension

    Islamiska starten

    I begynnelsen var det mer som förenade än åtskilde kristendomen och den unga, erövringslystna islam. Åtminstone tyder mycket på detta. Joel Halldorf påminner om ett initialt samförstånd som kontrasterar mot vår tids oförsonlighet.

    Joel Halldorf

  • Kultur

    Antidemokraten Sokrates

    De senaste åren har det blossat upp en debatt i Grekland om Sokrates. Det handlar i synnerhet om hans förhållande till demokratin.

    Torsten Rönnerstrand

  • Recension

    Så förgår världens härlighet

    Det romerska världsväldet börjar som en samling lerhyddor vid floden Tiberns strand. Dess tidigaste historia skiljer sig knappast från andra antika småbyars. Byn växte långsamt och under ständiga skärmytslingar med andra stammar i det omgivande Latium.

    Håkan Arvidsson

  • Kultur

    Den laglösa Medea

    I januari är det premiär i Stockholm för en nyskriven opera om Medea. Nuförtiden tolkar man henne ofta som ett offer, men den antika uppfattningen var en helt annan.

    Martina Björk

  • Kultur

    Antikt ideal

    I boken Monstret i mig visar Johan Tralau åter sitt stora engagemang för antikens Grekland.

    Torsten Rönnerstrand

  • Essä

    Samlande på undantag

    I många fall är dagens museer snarare utställningslokaler än platser där samlingar görs tillgängliga. Ur ett historiskt perspektiv rör det sig om en kris.

    Dick Harrison

  • Kultur

    Han ville skattskriva hela världen

    I en ny bok skildras kejsar Augustus. Boken ger en god bild av såväl tidens maktförhållanden som av den romerska vardagen.

    Bo G Hall

  • Recension

    Den förste forskaren

    I Egeiska havet, nära den turkiska kusten, ligger den grekiska ön Lesbos. Den delas nästan på mitten av en mer än två mil lång inskuren havsvik, Kolpos Kalloni. Viken kallas ofta en lagun, men är mera en sorts insjö. Den är ett av de biologiskt rikaste och intressantaste vattnen i detta område. Aristoteles ägnade stor…

    Bengt E Y Svensson

  • Samhälle

    I korthet

    Vid Sydeuropas allra östligaste gräns, 20 mil väster om Istanbul, ligger sömniga Edirne.

    Louise Belfrage

  • Recension

    Liberalismens nya hjältar

    Numera finns det ganska gott om böcker som handlar om liberalismen och dess historia. Vanligtvis börjar de någon gång mot slutet av 1600-talet med Locke och Hobbes, och fortsätter sedan med anhalter som har namn som Kant, Mill, Tocqueville och Constant, för att sluta under 1900-talet med filosofer som Rawls, Berlin och Dworkin.

    Carl Rudbeck

  • Recension

    Drömmar på allvar

    Giacomo Leopardi (1798-1837), Italiens främste lyriker på 1800-talet, förde under drygt femton år en dagbok som han kallade Zibaldone. Ordet betyder Sammelsurium. Innehållet växlar mellan betraktelser över livets obehagliga sidor och utdrag från antika författare till filologiska reflexioner, självupplevda episoder och bitter självkritik.

    Carl-Göran Ekerwald

  • Kultur

    Vem vill vara german?

    Ordet ”german” har missbrukats av rasister. Ändå finns det skäl att intressera sig för germanerna, som spelade en väsentlig roll i Europas kulturhistoria.

    Lars Lönnroth

  • Kultur

    Asarnas krigiska värld

    Diktsamlingen Blodhov, utgiven på Ariel förlag, är en vacker bok i flera bemärkelser. Den isländska poeten Gerður Kristnýs omdiktning av Skírnismál, en dikt ur Den poetiska Eddan, låter det känslomässigt laddade uttryckas genom det karga och alliterationsrika språket från den fornnordiska diktningen.

    Per Klingberg

  • Kultur

    Därför lever Hesiodos

    Den antike poeten Hesiodos är upphovsman till många kända myter. Dessa myter talar fortfarande till oss, förmodligen därför att de uttrycker filosofiska och moraliska sanningar.

    Johan Tralau

  • Recension

    Heideggers ord brast ofta

    Människan talar. I kraft av sitt språk samlar hon världen: hon kan tala inte bara om det som finns utan även om det som inte finns, såväl om det abstrakta som om det konkreta.

    Charlotta Weigelt

  • Kultur

    Evig skönhet och längtan hos Sapfo

    Vi vet att Sapfo i sin samtid ansågs vara en av antikens främsta diktare. Däremot vet vi nästan ingenting om hennes privatliv och poesi. De lyriska fragment som finns kvar ger i alla fall en bild av hennes passion för det estetiskt vackra.

    Hans-Roland Johnsson

  • Recension

    Filosofi som ett sätt att leva

    Vad är filosofi? Begreppet har än idag den dubbelhet det hade med sig från ursprunget hos antikens greker.

    Svante Nordin

  • Recension

    Grunt om Roms djupa historia

    På den digra bokens omslag läser jag ett enda ord: ROME, skrivet med versaler över en klassisk bild av Fontana di Trevi. Formgivaren har gjort ett bra arbete. Det här är en bok som knappast kan misslyckas, tänker jag, och börjar bläddra i de över 500 sidorna.

    Dick Harrison

  • Recension

    Relativismen vederlades tidigt

    Det finns en form av relativism som, inbillar jag mig, alla universitetslärare, tidskriftsredaktörer och Axess-läsare har stiftat bekantskap med.

    Johan Tralau

  • Recension

    Filosoferna misstror bilderna

    År 1875 arresterades den franske fotografen Édouard Isidore Buguet misstänkt för bedrägeri. Buguet hade gjort sig berömd i spiritistiska kretsar sedan han med fotografiet som medium slutligen bevisat existensen av en andlig verklighet.

    Jayne Svenungsson

  • Recension

    Ängslig guide till Dantes värld

    Nej, A N Wilson kan likväl inte tävla med E N Tigerstedt. Om man har min läggning försöker man ihärdigt finna skäl för åsikten att något nytt är bättre än något motsvarande gammalt. Framför allt för att man inte ska vara så trist och förutsägbar inför andra. Men också för att man ska kunna överraska…

    Peter Luthersson

  • Kultur

    Den siste atenaren

    Att vara först med något är i vår kultur ett säkert sätt att skriva in sig i historieböckerna. Den som är sist med något får däremot sällan erkännande. Få har hört talas om John William Godward, den siste konstnären i den akademiska tradition som framhöll grekisk och romersk konst som ideal.

    Therese Bohman

  • Kultur

    Förnuftets födelse

    Det är vanligt att säga att det rationella politiska samtalet börjar med Platon. Men redan hos Anacharsis nära 200 år tidigare prövas argument på sina egna premisser.

    Johan Tralau

  • Recension

    Den lagbundna civilisationen

    Vad utmärker en civilisation? Vad kan vi lära oss av de utslocknade världarnas historia? I två nya böcker tar sig forskarna David Wengrow och Ian Morris an historiens civilisationer i jakt på mönster och stora sammanhang. Dick Harrison stimuleras av två historiker som inte väjer för de stora frågorna.

    Dick Harrison

  • Fördjupning

    Antikt ideal

    Att idag beskriva något som en smaksak innebär att det inte finns något rätt eller fel. Detta synsätt går på tvärs mot den civilisatoriska strävan som fanns hos Seneca och Perikles.

    John Armstrong

  • Essä

    Marmor och kött

    De gamla grekernas syn på homosexualitet och så kallad ”gossekärlek” har ofta uppfattats som svårsmält av eftervärlden. På senare år har ämnet dock engagerat många forskare.

    Eva-Carin Gerö

  • Fördjupning

    Antique ideal

    Many think that modernism is the opposite of classicism. But modernists like T. S. Eliot and Ezra Pound were disgusted by the excesses of Romanticism and thus sought out more austere, classical forms of expressions.

    Pär Sandin

  • Recension

    I skuggan av ett under

    Den antika kulturen var i djupaste mening universell. Därför utgör den en utmaning mot moderna forskare, som lätt blir provinsiella. Det anser Johan Tralau, som läst nya böcker om det politiska tänkandet under antiken.

    Johan Tralau

  • Fördjupning

    Antikt ideal

    Många tror att modernismen är klassicismens motsats. Men modernister som till exempel T. S. Eliot och Ezra Pound kände leda över romantikens excesser och sökte sig till därför till de stramare, klassiska uttrycken.

    Pär Sandin

  • Kultur

    Det glömda slaveriet

    Slaveri har varit ett självklart samhällsfenomen i stora delar av den muslimska världen sedan mer än tusen år. Historikern Dick Harrison skriver om ett slaveri som sällan förs på tal i dagstidningar eller historieböcker.

    Dick Harrison

Mest lästa

  • Antika fragment hittades på soptipp

    Martina Björk

  • Ciceros retorik i imponerande översättning

    Karin Westin Tikkanen

  • Antika filosofernas livsråd: sträva efter vishet och en moralisk hållning

    Fredrik Sixtensson

  • Vem ska leda Europa?

    Daniel Bergström

  • Förkolnade ord förbryllar

    Johan Tralau

Håll dig uppdaterad med Axess

– Essäer, kultur och samhällsanalys varje vecka.